RÅ 2005 not 147

Not 147. Ansökan av S.N. om rättsprövning av ett beslut om bygglov för nybyggnad av radiomast och teknikbodar. - Fastigheten Bukärr 3:15, Kungsbacka kommun, är belägen inom område som inte omfattas av detaljplan. - Hi3G Access AB ansökte hos byggnadsnämnden om bygglov för nybyggnad av en 36 m hög ostagad radiomast (radiotorn) samt två teknikbodar om 8 kvm. - Berörda grannar bereddes tillfälle att inkomma med yttrande, och yttrande inkom. - Länsstyrelsen beslutade den 17 april 2002, med stöd av 12 kap. 6 § miljöbalken, att ur naturvårdssynpunkt godkänna den planerade mastanläggningen i enlighet med anmälan. -Byggnadsnämndens arbetsutskott i Kungsbacka kommun (2002-12-17, § 533) beslutade att bevilja bygglov. - Beslutet överklagades av S.N. m.fl. som i skilda skrivelser yrkade att beslutet skulle upphävas samt om inhibition. Klagandena hade som skäl anfört bl.a. underrättelseförfarandet, strålningsrisk, landskapsbild, värdeminskning, fördragsbrott och annan placering. - Länsstyrelsen besiktigade platsen den 13 februari 2003. Vid besiktningen konstaterades att tillfartsväg till mastplats var anordnad. Betongfundamenten som masttornet skall monteras fast i hade gjutits. - Länsstyrelsen i Hallands län (2003-02-25) avslog samtliga överklaganden och lämnade yrkandena om inhibition utan bifall. Länsstyrelsen anfördes om motivering till sitt beslut följande. Länsstyrelsen kan endast pröva byggnadsnämndens nu aktuella beslut, vilket medför att alternativa placeringar, värdeminskning, m.m. som inte prövats av nämnden inte kan tas upp till prövning i sak. - Av 8 kap. 12 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, framgår att ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan skall bifallas om åtgärden uppfyller kraven i 2 kap., inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 §, inte strider mot områdesbestämmelser och uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 §§. - PBL skiljer mellan byggnader och andra anläggningar och att master av det aktuella slaget i PBL-sammanhang utgör en s.k. "annan anläggning" (8 kap. 2 § PBL). - Av 3 kap. 14 § PBL framgår att i fråga om andra anläggningar än byggnader, såsom bl.a. radio- eller telemaster eller torn, skall föreskrifterna i 3 kap. 1-3 och 10-13 §§ om byggnader tillämpas. - Av 3 kap. 1 § PBL, jämfört med 3 kap. 14 § och 8 kap. 2 § 5 PBL, framgår att radio- och telemaster samt byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Master samt byggnader skall ha en form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för radiomaster som sådana och som ger en god helhetsverkan. - Av 3 kap. 2 § PBL jämfört med 3 kap. 14 § och 8 kap. 2 § 5 PBL, framgår att radio- och telemaster samt byggnader skall placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - Innan lov lämnas, skall byggnadsnämnden genom underrättelse bereda kända sakägare och boende som berörs tillfälle att yttra sig över ansökningen, om åtgärden skall utföras i ett område som inte omfattas av detaljplan, enligt 8 kap. 22 § PBL, och enligt andra stycket får, i det fall som avses i 5 kap. 25 § tredje stycket, underrättelse ske genom kungörelse enligt 5 kap. 24 § PBL. - Den föreslagna masten ligger inte inom område som utgör riksintresse för naturvård, kulturmiljövård eller friluftsliv. Vidare skall inte området detaljplaneläggas enligt 5 kap. 1 § PBL och områdesbestämmelser saknas. - Regeringen har i beslut den 3 juni 1999 (M1999/339/Na) godtagit placering av en 48 m hög radiomast (med tillhörande 10 kvm stor teknikbod för mobil telefoni på ett avstånd av 75 m från närmaste bostadshus, 100 m från ett daghem och 200 m från en skola. I ärendet hade Boverket yttrat sig efter att först ha hört Statens strålskyddsinstitut (SSI), Post- och telestyrelsen, Socialstyrelsen, Arbetarskyddsstyrelsen och Elsäkerhetsverket. - Statens strålskyddsinstitut ansvarar för att skydda människor, djur, och miljö mot skadlig verkan av strålning. Av ett informationsblad om strålning från basstationer för mobiltelefoni (ISSN 0281-23339 i 97:03) framgår bl.a. att basstationer för mobiltelefoni inte innebär någon risk ur strålskyddssynpunkt. - Länsstyrelsen gör följande bedömning. - Av handlingarna i ärendet framgår att byggnadsnämnden genom brev har underrättat ägarna till de nio fastigheter som ligger inom en radie om 100 m från mastplatsen. Byggnadsnämnden har därutöver tillämpat kungörelse enligt 5 kap. 24 och 25 §§ PBL. Kungörelsen om inkommen ansökan om bygglov var införd i tidningarna Göteborgs-Posten, Norra Halland samt Kungsbacka tidning den 22 oktober 2002. Byggnadsnämnden har den 16 januari 2003 genom kungörelse i samma tidningar delgivit att bygglov meddelats. Med hänsyn härtill bedöms att underrättelse har skett enligt gällande bestämmelser i PBL. - Den föreslagna platsen för mast och teknikbodar är ca 30 m in från Dalagårdsvägen och 44 m sydost om fastighetsgränsen till småhusfastigheterna Bukärr 5:84 och 5:75. Avståndet från masten till de enbostadshus som håller på att färdigställas resp. nästan har färdigställts på dessa fastigheter uppgår till ca 60 m. Marken på den fastighet varpå masten avses placeras består av förhållandevis uppvuxen blandskog. Berget går i dagen på vissa ställen och på dessa platser är trädvegetationen förhållandevis gles. - Väster, nordväst och nordost om den föreslagna mastplatsen finns på ett avstånd om 60-300 m bostadsbebyggelse omfattande ca 50 friliggande småhus, med inslag av enstaka fritidshus. Från dessa villaområden kommer man, generellt sett, att kunna se den övre delen av masten sticka upp över omgivande trädvegetation. Masten kommer således till viss del att skymmas av omgivande trädvegetation, men de övriga delarna av masten kommer att kunna ses från stora delar av dessa omgivande villaområden. - Från de närmast belägna småhusfastigheterna, särskilt Bukärr 5:84 och 5:75, kommer man, från vissa delar av resp. fastighet, att kunna se det mesta av föreslagen mast och tillhörande teknikbodar. - Den föreslagna anläggningen bedöms uppfylla kraven avseende de allmänna intressen som skall beaktas vid lokalisering av bebyggelse enligt 2 kap PBL. - När det gäller anpassningskraven i 3 kap. 1 § PBL så torde höga radio- och telemaster knappast upplevas som direkt tilltalande ur estetisk synpunkt oavsett placering. Med hänsyn till kravet på god täckning överallt i landet torde man inte kunna undvika att sådana master ibland måste placeras nära bebyggelse. - Bygglovet bedöms inte strida mot lämpligheten med hänsyn till landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen samt kraven på en god helhetsverkan. Bygglovet är således förenligt med de s.k. anpassningskraven i 3 kap. 1 § PBL. - I fråga om betydande olägenheter för omgivningen måste det finnas konkreta omständigheter som visar att det föreligger en störningsrisk. De olägenheter som åsyftas i 3 kap. 2 § PBL kan bestå av luftföroreningar, buller, skakningar, ljus eller andra liknande störningar som inte är helt tillfälliga. Masten kan av estetiska skäl innebära vissa olägenheter, men kan inte anses som betydande. Vidare är det inte visat att strålningen från mobiltelemaster eller dess placering och användning medför fara eller sådana olägenheter för omgivningen att bygglov kan vägras med stöd av ifrågavarande bestämmelse. Den föreslagna placeringen och utformningen av anläggningen eller dess avsedda användning bedöms inte inverka menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medföra fara eller betydande olägenheter. Bygglovet är således förenligt med de s.k. omgivningskraven i 3 kap 2 § PBL. Sammantaget finner länsstyrelsen att den föreslagna åtgärden uppfyller kraven i 8 kap. 12 § PBL. - Med hänsyn till ovanstående skall samtliga överklaganden avslås. - Då länsstyrelsen nu har prövat ärendet slutligt skall inte yrkandena om inhibition föranleda någon ytterligare åtgärd från länsstyrelsen. - S.N. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut. - S.N. framförde bl.a. synpunkter på handläggningen av ärendet. Han ansåg att inblandade myndigheter hade ett strikt ansvar genom att tillåta en produkt som kunde utsätta honom som enskild person för ohälsa och ekonomisk förlust. Detta kunde innebära ett fördragsbrott mot EU-rättens krav på kvalitet och rättssäkerhet mot enskild unionsmedborgare. Han hade som drabbad person rätt till skadestånd. - Kammarrätten i Göteborg hade genom beslut den 21 maj 2003 respektive den 14 november 2003 med eget utlåtande överlämnat ärendena till regeringen för prövning. Kammarrätten hade därvid i utlåtandet den 21 maj 2003 anfört bl.a. följande. Placeringen av radiotornet och teknikbodarna utgör en olägenhet för ägarna till de närmast belägna fastigheterna. Sådana betydande olägenheter som enligt praxis och förarbeten krävs för att hinder mot bygglov skall anses föreligga har emellertid inte framkommit. Inte heller i övrigt synes bygglovet strida mot bestämmelserna i 3 kap.plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Kammarrätten hade vidare i utlåtandet den 14 november 2003 anfört att de av klagandena påtalade olägenheterna inte kunde anses vara av sådan art att det fanns skäl att vägra bygglov med hänsyn till bestämmelserna i 3 kap. PBL. - S.N. m.fl. hade därefter kommit in med ytterligare skrivelser. - S.N. begärde som enskild drabbad fastighetsägare skadestånd från staten. Han bifogade bl.a. ett värderingsutlåtande från fastighetsmäklare rörande mastens påverkan på fastighetens marknadsvärde. - Regeringen (2004-09-09, Miljödepartementet) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen har att i ärendet pröva om förutsättningarna för att bevilja bygglov är uppfyllda enligt bestämmelserna i PBL. Frågor rörande skadestånd prövas således inte i detta ärende. - Vad gäller invändningen om bristande samråd konstaterar regeringen att byggnadsnämnden berett de närmast boende fastighetsägarna tillfälle att yttra sig över ansökan innan beslut fattades samt att kungörelse skett i lokaltidningar. Kraven i 8 kap. 22 § PBL får därmed anses vara uppfyllda. - Vidare finner regeringen att bestämmelserna i 3 kap. PBL, bl.a. med hänsyn till vad kammarrätten anfört, inte kan anses utgöra hinder mot det lämnade bygglovet. Vad de klagande anfört utgör inte heller i övrigt skäl att ändra underinstansernas beslut. Överklagandena bör därför avslås. - Med hänsyn till att regeringen slutligt prövar överklagandena saknas anledning att särskilt pröva frågan om inhibition. - S.N. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut. Han anförde bl.a. att han som enskild fastighetsägare drabbats av fördragsbrott. - Regeringsrätten (2005-11-16, Billum, Sandström, Brickman, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i ärenden om bygglov eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan inte anses strida mot någon rättsregel på sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II, 2005-10-19, H. Larsson)