RÅ 2005 not 157

Prövning av bygglovsfrågan skulle ske i mål om rivningsföreläggande / Föreläggande om vite kunde inte göras gällande mot vare sig föregående eller nuvarande ägare av fastighet efter överlåtelse av fastigheten

Not 157. Överklagande av S.C. ang. rivningsföreläggande enligt plan- och bygglagen. - Områdesnämnden Boo i Nacka kommun beslutade den 8 december 1999 med stöd av 8 kap. 1 § och 10 kap. 14 §plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att förelägga S.C. vid vite om 50 000 kr att senast två månader efter det att beslutet vunnit laga kraft ha rivit en tillbyggnad på det mindre av bostadshusen på fastigheten Lännersta 1:77. - S.C. överklagade nämndens beslut och yrkade att detta skulle undanröjas. Han anförde bl.a. följande. Grunderna för nämndens beslut att han byggt på s.k. prickad mark och utan bygglov saknar relevans. Tillbyggnaden, som avser knappt 10 kvm och inrymmer en toalett och en bastu, har tillkommit för att en äldre man skall kunna bo i byggnaden. - S.C. ansökte sedermera om bygglov för tillbyggnaden. Områdesnämnden Boo avslog denna ansökan i beslut den 26 januari 2000. Nämndens beslut motiverades enligt följande. Av gällande områdesbestämmelser följer att avståndet mellan en byggnad och en gräns mot gata skall uppgå till minst 6 m. Enligt ett förslag till detaljplan för området skall en förgårdsmark som inte är avsedd att bebyggas finnas med en omfattning av 6 m från gräns till gata. Den aktuella tillbyggnaden är placerad inom 6 m från gräns till gata. Placeringen strider mot såväl områdesbestämmelsernas avståndsregler som intentionerna i det aktuella detaljplaneförslaget. Avvikelsen kan inte anses som mindre. -Länsstyrelsen i Stockholms län (2000-04-11) avslog S.C:s överklagande med följande motivering. För området där fastigheten Lännersta 1:77 är belägen, Södra Boo, gäller områdesbestämmelser, vilka vunnit laga kraft den 2 april 1992. Enligt områdesbestämmelserna skall avståndet mellan en byggnad och en gräns mot gata vara minst 6 m. Enligt förslaget till detaljplan för området är det också föreslaget en förgårdsmark ej avsedd att bebyggas, så kallad prickad mark, till en omfattning av 6 m räknat från gräns till gata. - Ansökningar om bygglov för åtgärder utom ett detaljplanelagt område skall enligt 8 kap. 12 § PBL bifallas om åtgärden uppfyller vissa av kraven i 2 kap., inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 §, inte strider mot områdesbestämmelser och uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 §§. Bygglov får lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelser från områdesbestämmelserna, om avvikelserna är förenliga med syftet med bestämmelserna. - Länsstyrelsen finner att den tillbyggnad som Ni sökt lov för strider mot områdesbestämmelserna och att avvikelsen är av sådan omfattning att den inte kan ses som en mindre avvikelse. Tillbyggnaden strider även mot intentionerna i det detaljplaneförslag som gäller för det aktuella området. Nämnden har följaktligen haft fog för sitt beslut. Ert överklagande i denna del skall därför avslås. - Enligt 10 kap. 1 § första stycket PBL skall byggnadsnämnden ta upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att en överträdelse har skett av bestämmelserna om byggande i PBL eller av någon föreskrift eller något beslut som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser. - Av 10 kap. 14 § jämfört med 18 § PBL framgår att byggnadsnämnden får vid vite förelägga ägaren av fastighet, byggnad eller anläggning att inom viss tid vidta rättelse. - Enligt 8 kap. 1 § PBL krävs bygglov för att uppföra tillbyggnader. På fastigheten Lännersta 1:77 har Ni gjort en tillbyggnad på i vart fall 9 kvm på ett mindre bostadshus. Ni har tidigare till Områdesnämnden anfört att Ni ansett tillbyggnaden vara en så kallad friggebod, som är undantagen från kraven på bygglov. Med en friggebod avses dock en komplementbyggnad som är fristående från ett bostadshus. I förevarande ärende framstår det som uppenbart att den byggnad som uppförts, utgör en tillbyggnad som är lovpliktig enligt 8 kap. 1 § 2 PBL. Ni har inte heller utnyttjat möjligheten till rättelse innan Områdesnämndens möte den 8 december 1999. Länsstyrelsen finner i följd härav att Områdesnämnden Boo haft fog för sitt beslut att Ni, vid vite om 50 000 kr, skall riva tillbyggnaden. Överklagandet i denna del skall därför avslås. Områdesnämnden har bestämt tidpunkten då föreläggandet skall ha efterkommits till två månader efter ett lagakraftvunnet beslut. Det finns inte någon anledning att göra någon ändring i detta. - S.C. överklagade länsstyrelsens beslut och anförde bl.a. följande. Avståndet till vägen på den uppförda byggnaden är 6 m och kan därför inte på något sätt störa trafiken. Vidare har han följt ett handlingsförfarande som chefen för Miljö- & Stadsbyggnad gett en fastighetsägare i samma område, nämligen att det enligt områdesbestämmelserna inte skulle krävas bygglov för en fritidsfastighet vid utbyggnad till högst 45 kvm. Slutligen är förseelsen bagatellartad och har uppstått genom ett missförstånd. - Länsrätten i Stockholms län (2000-09-19, Hägerström, ordf.) avslog överklagandet och yttrade. Ansökan om bygglov för tillbyggnad inom område som inte omfattas av detaljplan skall enligt 8 kap. 12 § PBL bifallas bl.a. om åtgärden inte strider mot områdesbestämmelser. Bygglov får lämnas till en åtgärd som innebär en mindre avvikelse från områdesbestämmelser om avvikelsen är förenlig med syftet med bestämmelserna. - Enligt tillämpliga områdesbestämmelser för fastigheten Lännersta 1:77 krävs det bygglov för tillbyggnad av uthus med en sammanlagd byggnadsarea på över 20 kvm. Vidare gäller att byggnad skall placeras minst 6 m mot gata. - På fastigheten Lännersta 1:77 har en gäststuga om 25 kvm byggts till med ca 9 kvm, vilket - såvitt framgår av handlingarna i målet - medfört att byggnaden kommit att få ett avstånd om ca 3,8 m mot gatan. - Länsrätten gör följande bedömning. - Tillbyggnaden kräver bygglov. Ansökan om bygglov inkom den 10 december 1999. Avvikelsen från områdesbestämmelserna kan enligt länsrättens mening få betydelse i liknande fall och därmed få konsekvenser för ett större område. Med hänsyn härtill och till övriga omständigheter kan avvikelsen inte betraktas som mindre. Områdesnämnden Boo har därför haft fog för beslutet att inte bevilja bygglov för tillbyggnaden. - Genom att en olovlig tillbyggnad utförts har områdesnämnden haft fog för beslutet den 8 december 1999 att förelägga ägaren till fastigheten att vid vite om 50 000 kr riva tillbyggnaden två månader efter lagakraftvunnen dom eller beslut. - Hos kammarrätten fullföljde S.C. sin talan och ingav fotografier. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Enligt den av kommunfullmäktige i Nacka kommun godkända detaljplanen kommer vägens bredd 3,5 m att bibehållas. Avståndet från vägen till den rivningsförelagda tillbyggnaden är 6 m. På bifogade fotografier kan man se grannens garage som ligger ca 2,5 m från vägen. Denna byggnad skall förbli orörd. Det tiotal fastigheter som planeras bli uppförda lite längre bort har alla garage som ligger ca 2 m från vägen. Det kan alltså inte vara något praktiskt skäl eller trafiksäkerhetsskäl som gör att tillbyggnaden skall rivas. Skälet måste vara formellt. - Områdesnämnden Boo bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Tillbyggnaden är utförd utan bygglov i strid med de områdesbestämmelser som gäller. Enligt bestämmelserna skall avståndet mellan byggnad och fastighetsgräns uppgå till minst 6 m. Tillbyggnaden är i huvudsak uppförd inom den zon som enligt denna bestämmelse skall vara obebyggd. Tillbyggnaden och den avvikelse den innebär kan ej bedömas som mindre avvikelse vilket innebär att hinder att bevilja bygglov föreligger. Tillbyggnaden måste därför rivas. Nämnden har således med stöd av PBL vid vite förelagt fastighetsägaren att riva tillbyggnaden. - Nämnden vill också som skäl anföra att arbetet med den detaljplan för området som pågått under en lång tid nu bedöms befinna sig i ett slutskede. Den av kommunen antagna detaljplanen har överklagats och prövas f.n. av Miljödepartementet och förväntas inom kort vinna laga kraft. I detaljplanen har lagts in ett förgårdsområde om 6 m djup mellan byggnad och gräns mot gata, prickad mark, ej avsedd att bebyggas. Syftet är att skapa ett generöst gaturum mellan väg och byggnader. Eftersom tillbyggnaden är belägen inom det prickade området motverkas detta syfte med planen. Om i detta läge tillbyggnaden skulle accepteras, trots att avvikelsen den innebär ej kan anses som mindre, kommer det allmänt sett att innebära konsekvenser för prövningen av de förväntade ansökningar om bygglov som kommer att lämnas in efter det att detaljplanen vunnit laga kraft. De argument som S.C. anför redovisar inte några förmildrande skäl. Synpunkterna bedöms ej heller möjliga att förankra eller förena med PBL:s regelverk. - Kammarrätten antecknade följande. Kommunfullmäktige i Nacka kommun beslutade den 29 maj 2000 att anta detaljplan för den aktuella delen av Lännersta innebärande bl.a. att friliggande bostadshus (huvudbyggnad) skall placeras minst 6,0 m från tomtgräns. På fastigheten Lännersta 1:77 gäller begränsningar av markens bebyggande invid huvudbyggnaden och utefter vägen. Fullmäktigebeslutet vann laga kraft den 20 juni 2001. - Kammarrätten i Stockholm (2002-01-18, Hallberg, Ersten): Domskäl. Frågan om bygglov. På fastigheten Lännersta 1:77 har ett bostadshus om 25 kvm byggts till med 9 kvm. - Ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden med områdes- eller detaljplan skall bifallas under förutsättning bl.a. att åtgärden inte strider mot planen (8 kap. 11 § respektive 12 § PBL). Bygglov får dock lämnas till åtgärder som innebär mindre avvikelse från plan om avvikelserna är förenliga med planens syfte. - Enligt obestridd uppgift har tillbyggnaden huvudsakligen uppförts på mark som enligt då gällande bestämmelser inte fick bebyggas. Marken får inte heller bebyggas enligt nu lagakraftvunnen detaljplan. Uppförandet av tillbyggnaden innebär således en avvikelse från planen. Med hänsyn till dels att tillbyggnaden är placerad i vart fall 3,8 m från vägen, dels ytan och höjden av tillbyggnaden får avvikelsen emellertid anses vara av mindre omfattning. Tillbyggnaden ligger i linje med den markanvändning som är beslutad för området och strider därför inte mot planens syfte. - På grund av det anförda skall S.C:s talan bifallas på det sättet att målet visas åter till Områdesnämnden Boo för prövning av om förutsättningar i övrigt föreligger för bygglov enligt ansökan. - Frågan om vitesföreläggande. Eftersom kammarrätten bifallit överklagandet såvitt avser frågan om bygglov skall vitesföreläggandet undanröjas. - Domslut. Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden såvitt avser frågan om bygglov samt visar målet åter till Områdesnämnden Boo för fortsatt handläggning. - Kammarrätten undanröjer vitesföreläggandet. - Kammarrättsrådet Jonson var skiljaktig och ansåg att bygglov skulle vägras och vitesföreläggandet kvarstå. - Områdesnämnden Boo överklagade domen och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa områdesnämndens beslut den 8 december 1999 att vid vite om 50 000 kr förelägga ägaren till Lännersta 1:77 i Nacka kommun, S.C., att senast två månader efter det att Regeringsrättens dom vunnit laga kraft ha rivit tillbyggnaden på det mindre bostadshus som finns på fastigheten. Till stöd för sin talan anförde områdesnämnden bl.a. följande. Tillbyggnaden ligger drygt två meter in på område som inte får bebyggas enligt gällande detaljplan. Byggnadsåtgärden kan inte anses vara en mindre avvikelse från detaljplanen eller vara förenlig med detaljplanen. Syftet med bebyggelseförbudet är att genom en förgård skapa ett generöst och luftigt gaturum mellan väg och byggnad. 6 m från tomtgräns mot gata är en traditionell och vanligen använd bestämmelse som bedöms ge denna effekt. I den aktuella planen är denna luftighet dessutom en förutsättning för att gatubredden skall kunna hållas nere. Om kommunen avsett att låta bebyggelsen ligga närmare gatan hade ett betydligt större område fått tas i anspråk av själva gatan. Ett syfte med möjligheten att medge mindre avvikelser som är förenliga med detaljplanen är att skapa en möjlighet att tillåta byggnadsåtgärder som inte kunnat förutses under detaljplanearbetet eller som av logiska skäl ter sig naturliga att tillåta i förhållande till planens syfte. Den aktuella byggnadsåtgärden ryms inte inom en sådan bedömning. I prop. 1989/90:37 uttalade departementschefen att detaljer som till exempel förgårdsområdets bredd bör bedömas mot bakgrund av sedvanan vid planläggningen. I detta ärende sammanfaller planläggningen tidsmässigt med bedömningen av vad som kan vara mindre avvikelse. Det ställs särskilda krav på vad som kan bedömas vara förenligt med detaljplanen och mindre avvikelser när planbestämmelserna nyligen tillkommit i en detaljplaneläggning av området. I prop. 1985/86:1 framhölls att avvikelser som får konsekvenser för ett större område bör belysas genom planändring. Enligt områdesnämndens uppfattning skulle en fråga om att inom ett planområde minska förgårdsområdet till fyra meter vara en fråga som måste prövas i plan. - I målet upplystes att S.C. hade överlåtit fastigheten till P.C., U.C. och B.C. Områdesnämnden vidhöll sitt yrkande och anförde att föreläggandet gäller mot de nya ägarna. - Regeringsrätten (2005-12-12, Lavin, Sandström, Almgren, Lundin, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Trots att det numera har framkommit att S.C. inte längre är ägare till fastigheten Lännersta 1:77 i Nacka kommun vidhåller områdesnämnden sitt yrkande att dess beslut den 8 december 1999 skall fastställas. S.C. kan emellertid inte vara adressat i det föreläggande som beslutet innehåller, eftersom det skulle förutsätta att han fortfarande var ägare till fastigheten. Vidare är det vite som föreläggandet är förenat med inte löpande och kan således inte göras gällande mot en ny ägare (jfr 10 kap. 21 § första stycket sista meningen PBL). - Redan av nu anförda skäl kan nämndens yrkande i fråga om det med vite förenade rivningsföreläggandet inte bifallas. - När det gäller frågan om en ägare av fastigheten Lännersta 1:77 i Nacka kommun över huvud taget kan vara skyldig att riva den ifrågavarande tillbyggnaden gör Regeringsrätten följande bedömning. - Nämndens yrkande om rivningsföreläggande kan inte prövas utan en föregående prövning av bygglovsfrågan (se RÅ 1995 ref. 36). En ansökan om bygglov för åtgärder inom områden med detaljplan skall enligt 8 kap. 11 § PBL bifallas under förutsättning bl.a. att åtgärden inte strider mot planen. Bygglov får också lämnas till åtgärder som innebär en mindre avvikelse från planen om avvikelsen är förenlig med planens syfte. - Enligt bestämmelserna i den nu gällande detaljplanen skall "friliggande bostadshus (huvudbyggnad)" placeras minst sex meter från tomtgräns. Motsvarande bestämmelser om placeringen av övriga byggnader saknas. Av detaljplanekartan framgår dock också att bl.a. ett punktprickat område längs fastigheternas tomtgränser inte får bebyggas. Oavsett att den aktuella byggnaden inte är huvudbyggnad på fastigheten strider placeringen av tillbyggnaden således mot förbudet att bygga på det punktprickade området. Kartan visar att det finns flera byggnader på den punktprickade marken utefter tomtgränser mot gatan inom planområdet. - Regeringsrätten har tidigare uttalat att en avvikelse från en plan bör prövas inte endast utifrån absoluta mått och tal utan i förhållande till samtliga omständigheter i målet (RÅ 1990 ref. 53 II). Med hänsyn till den nu aktuella tillbyggnadens storlek och utformning samt vad som framkommit om förhållandena inom planområdet får åtgärden anses innebära endast en mindre avvikelse. - När det gäller frågan om åtgärden är förenlig med detaljplanens syfte konstaterar Regeringsrätten att planen inte innehåller några uppgifter om avsikten med olika slag av punktprickade områden. Under rubriken "Planens syfte och huvuddrag" anförs i denna del i huvudsak följande. "Området är i behov av en förnyelse, kompletterande utbyggnad av kommunala vatten- och avloppsledningar samt upprustning av vägnätet. Strandzonen har ett stort kultur- och naturmiljövärde. Tillkommande bebyggelse och dess försörjning behöver regleras i detaljplan. - Föreslagen bebyggelse föreslås få en låg och småskalig utformning. I detaljplanen regleras anpassning till och skydd för befintlig värdefull kultur- och naturmiljö. Planområdet bedöms kunna innehålla ett 50-tal nya villor." - Mot denna bakgrund kan tillbyggnaden inte anses oförenlig med planens syfte. Vad nämnden har anfört innebär därför inte att det föreligger hinder för att meddela bygglov. Av detta följer att rivningsföreläggandet inte kan bestå. - Med hänsyn till det anförda skall områdesnämndens överklagande avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår områdesnämndens överklagande. (fd I 2005-07-20, Liljeros)