RÅ 2005 not 73

Not 73. Överklagande av Elekta AB ang. arbetsgivaravgifter för maj 1996. -Skattemyndigheten i Stockholm (1998-05-13)höjde Elekta AB:s underlag för arbetsgivaravgifter för maj 1996 med 260 000 kr avseende premier för VD & Styrelseansvarsförsäkring, tecknad hos AIG Europe S.A. Paris. Vidare påfördes avgiftstillägg (avgiftstillägget undanröjdes sedermera av kammarrätten). - Bolaget överklagade. - Länsrätten i Stockholms län (2002-01-28, ordförande Annell; två nämndemän skiljaktiga)avslog överklagandet och yttrade bl.a. - - - I förevarande fall har länsrätten konstaterat bl.a. att skadeståndsansvaret enligt aktiebolagslagen (1975:1385), ABL, för VD och styrelseledamot är personligt, att ABL inte uppställer några krav på ansvarsförsäkring för dessa, att ansvarsförsäkring inte är nödvändig för fullgörande av tjänsten, att en ansvarsförsäkring och premie för denna kan ersätta den personliga risken för betydande skadestånd, att aktuell ansvarsförsäkring tillhandahålls av bolaget till förmån för VD och styrelseledamöter i bolaget, att det är dessa personer i nämnda funktioner som är försäkrade och att försäkringen därmed är en privat försäkring och premien en personlig och privat utgift för dessa som inte kan anses vara en nödvändig kostnad i bolagets näringsverksamhet, varför de försäkrade personerna åtnjutit en skattepliktig förmån på grund av anställningen genom att bolaget betalat den premie som belöpt på var och en. Att personerna som åtnjutit förmånen inte synes beskattas själva för denna förefaller endast vara en rent praktisk åtgärd från skattemyndighetens sida eftersom dessa personer torde kunna få motsvarande avdrag jämlikt RÅ 1956 ref. 22, vilket fall veterligen ännu utgör gällande rätt, för så vitt premiekostnaden inte skulle betraktas som en icke avdragsgill personlig levnadskostnad för dessa. Därtill kan det vara svårt att närmare fördela den totala premien på varje enskild. Att personerna i slutändan inte skulle komma att beskattas saknar dock avgörande betydelse för utgången i förevarande mål och frågan om arbetsgivaren skall påföras arbetsgivaravgifter. Sammantaget är det avgörande i målet att det föreligger en förmån av skattepliktig karaktär, vilket är en fråga helt frikopplad från frågan huruvida den anställde i slutändan beskattas för förmånen eller om vederbörande skulle kunna få motsvarande avdrag om en kostnadsersättning förelåg. Skattemyndighetens beslut är sammantaget riktigt. - Bolaget överklagade. - Kammarrätten i Stockholm (2004-09-21, Jansson, Jonsson, referent, Erlingsson) avslog överklagandet och yttrade bl.a. följande. Bolaget har haft en utgift för anställdas ansvarsförsäkringar. Ansvarsförsäkringarna avser att täcka kostnader för det personliga ansvar de anställda har enligt 15 kap. 1 § ABL. Bolaget har således gjort ett utlägg för arbetstagarens privata kostnad. Att arbetsgivaren stått för kostnaden måste därför anses innebära en förmån. Premien för ansvarsförsäkringen kan inte hänföras till sådana kostnader i arbetet som arbetstagaren haft att bestrida och som avses i 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter, SAL. Den aktuella förmånen kan inte heller hänföras till sådan icke skattepliktig förmån som avses i 32 § 3 c mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, eftersom den inte kan anses vara av begränsat värde för de anställda. Försäkringen är därför att anse som en avgiftspliktig förmån, oavsett om de anställda faktiskt beskattas för beloppet eller inte. Vad bolaget anfört och åberopat i övrigt föranleder ingen annan bedömning. Sociala avgifter skall därför utgå på beloppet. - Bolaget överklagade och yrkade ersättning för kostnader i Regeringsrätten med 80 500 kr. Bolaget anförde bl.a. följande. När det personliga ansvaret är en konsekvens av ett direkt åliggande saknar kostnaden som föranleds av detta ansvar karaktär av privat levnadskostnad. Det är i stället fråga om kostnader som är helt förknippade med uppdragets genomförande och som upphör om tjänsten eller uppdraget upphör. Kostnaden uppkommer i första hand för att skydda bolagets intressen och utgör en naturlig kostnad för rörelsens bedrivande. - Skatteverket bestred bifall till överklagandet, tillstyrkte ersättning för åtta timmars arbete enligt rättshjälpstaxan och anförde bl.a. följande. Det är de enskilda personerna som innehar uppdrag som VD respektive styrelseledamot som är försäkrade och inte funktionerna som sådana. Uppdraget som VD respektive styrelseledamot är ett personligt uppdrag. Ansvarsförsäkringen skall täcka eventuellt skadeståndsansvar för VD respektive styrelseledamot personligen. När en arbetsgivare eller uppdragsgivare bekostar en anställds eller uppdragstagares personliga utgifter, såsom en försäkringspremie, föreligger i princip en skattepliktig förmån som den anställde respektive uppdragstagaren skall beskattas för och som arbetsgivaren skall betala arbetsgivaravgifter för. - Regeringsrätten (2005-06-10, Billum, Wennerström, Ersson, Almgren, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Frågan i målet är om av bolaget erlagda premier för en ansvarsförsäkring, som bolaget har tecknat hos AIG Europe S.A. Paris, utgör skattepliktig förmån för de befattningshavare som omfattas av försäkringen och därmed skall ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. - Handlingarna i målet innehåller inte någon kopia av försäkringsbrevet eller annan handling som utvisar de fullständiga försäkringsvillkoren. Såvitt upplysts i målet är dock fråga om en försäkring av kollektiv natur, avsedd att täcka skada som ledande befattningshavare inom koncernen kan vålla bolaget eller annan och för vilka de kan bli personligt ersättningsskyldiga. Bolaget betalade under april månad 1996 en premie om 260 000 kr. - Enligt 2 kap. 3 SAL, i nu aktuell lydelse, är underlaget för beräkning av avgifterna summan av vad arbetsgivaren har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för utfört arbete eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller andra skattepliktiga förmåner eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. Inkomstbegreppet motsvarar i princip vad som gäller i inkomstslaget tjänst enligt 32 § 1 mom. KL. Skattelagstiftningen innehåller dock inte någon definition av begreppet skattepliktig förmån. Klart är emellertid att med förmån avses i detta sammanhang ersättning för arbete som utges av en arbetsgivare i annan form än kontanta medel. För att en förmån skall vara skattepliktig skall den ha åtnjutits av den skattskyldige (jfr RÅ 1992 ref. 108). För att en förmån skall kunna anses ha åtnjutits av en skattskyldig måste vidare ett värde kunna åsättas förmånen så det går att konstatera vad den skattskyldige erhållit dvs. vad arbetsgivaren utgivit till honom. - Ansvarsförsäkringar av den art varom nu är i fråga kan i regel anses ha en dubbel funktion. Försäkringen kan således innebära dels att bolaget i förekommande fall kan få ersättning för den skada som ledande befattningshavare åsamkat bolaget och dess aktieägare eller annan gentemot vilken bolaget i förhållande till berörd befattningshavare har ett principalansvar, dels att risken för olika befattningshavare att själva få svara för skada som de uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat (jfr 15 kap. 1 § ABL) minimeras eller helt elimineras. För de berörda befattningshavarna kan därför förekomsten av en sådan försäkring, beroende på befattningshavarens ställning och arbetsuppgifter och på den närmare utformningen av villkoren i ansvarsförsäkringen, medföra att behovet av att teckna privata ansvarsförsäkringar minskar. - Som påtalats ovan finns i förevarande mål inte någon närmare utredning om försäkringsvillkoren för nu aktuell ansvarsförsäkring. Det går vidare inte av utredningen att utläsa i vilken omfattning premieinbetalningarna avser befattningshavare för vilka löner och andra ersättningar skall ingå i underlaget vid bestämmande av svenska arbetsgivaravgifter. Vad som upplysts om villkoren ger inte heller någon säker ledning när det gäller frågan huruvida försäkringen över huvud taget, med avseende på den premiebetalning bolaget gjort, kan medföra att en skattepliktig förmån skulle kunna uppkomma för någon befattningshavare inom bolaget. - Mot bakgrund av det nu anförda finner Regeringsrätten att utredningen i målet inte kan anses utvisa att premiebeloppet i förevarande fall skall ingå i bolagets underlag för arbetsgivaravgifter. Bolagets överklagande skall därför bifallas. - Då bolaget vunnit bifall till sitt yrkande är det berättigat till ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för kostnader i Regeringsrätten. Bolaget bör tillerkännas ersättning med skäliga 30 000 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten bifaller, med undanröjande av kammarrättens och länsrättens domar samt med ändring av skattemyndighetens beslut, överklagandet och förklarar att erlagd premie för ansvarsförsäkring om 260 000 kr inte skall ingå i Elekta AB:s underlag för arbetsgivaravgifter för maj 1996. - Regeringsrätten tillerkänner Elekta AB ersättning av allmänna medel med 30 000 kr. (fd II 2005-05-18, Kristiansson)