RÅ 2005 not 84

Not 84. Ansökan av L.L., O.L., Y.N. och T.N. om rättsprövning av beslut att anta detaljplan. - Kommunfullmäktige i Tyresö kommun beslutade den 11 april 2002 att anta detaljplan för villabebyggelse vid Mellersta Strandallén och fastighetsplan för del av kv. Jura. - Sedan besluten överklagats avslog Länsstyrelsen i Stockholms län överklagandena i beslut den 3 juni 2002. Beslutet överklagades av bl.a. L.L., O.L., Y.N. och T.N. Regeringen(Miljödepartementet, 2003-06-12) avslog överklagandena med följande motivering. Med anledning av T.N:s yrkande att området bör förbli i sitt nuvarande skick och att Hallonbacken skall bli enskild väg konstaterar regeringen att det i kommunens översiktsplan anges att det i Tyresö Strand pågår en omvandling från fritidsboende till permanentboende. Vad gäller Hallonbacken kan konstateras att den skall användas för tillfart till ett flertal fastigheter. Regeringen finner mot denna bakgrund att det är ett betydande allmänt intresse att i detaljplanen redovisa Hallonbacken som allmän plats, lokalgata, med kommunen som huvudman. - Vad beträffar T.N:s invändning mot att han skall påtvingas mark från allmänningen för att anlägga en ny infart framgår det av handlingarna att Hallonbacken är brant i den övre delen och att den skall ändras så att den får en acceptabel lutning och avslutas med en vändplan. Enligt detaljplanen skall marken strax norr om T.N:s fastighetsgräns användas som naturområde. Regeringen konstaterar med hänsyn härtill att om T.N:s fastighet skall ha en utfart mot Hallonbacken måste aktuellt markområde tillföras fastigheten. Regeringen finner därför att de fördelar som kan vinnas genom planernas utformning i denna del överväger de olägenheter som de orsakar T.N. Hans överklagande bör därför avslås. - Regeringen tar därefter upp L.L:s och O.L:s begäran om att deras fastighet inte skall tillföras det markområde som är avsett för fastighetens in- och utfart. Regeringen konstaterar därvid att kommunen som skäl för vald lösning anfört att alternativet att förlänga den allmänna platsmarken inte är lämpligt då gatorna inte bör omfatta enskilda infarter. Vad L.L. och O.L. har anfört i överklagandet och vad som i övrigt framkommit i ärendet utgör enligt regeringens uppfattning inte skäl att frångå kommunens bedömning när det gäller det markområde som skall tillföras L.L:s och O.L:s fastighet. Regeringen finner därför att de fördelar som kan vinnas genom planernas utformning i denna del överväger de olägenheter som de kan orsaka L.L. och O.L. - Vad beträffar förbudet att fälla träd och att uppföra byggnad samt L.L:s och O.L:s begäran att få möjlighet att dela fastigheten konstaterar regeringen att en byggnad enligt planbestämmelserna skall placeras minst 4,5 meter från tomtgräns och att det av handlingarna i ärendet framgår att området för den önskade tomten endast är 22-23 meter brett och starkt kuperat. Vad L.L. och O.L. har anfört i ärendet utgör enligt regeringens uppfattning inte skäl att frångå kommunens bedömning att markområdet inte är lämpligt att bebygga. När det gäller förbudet att fälla träd framgår det av handlingarna att bestämmelsen har tillkommit för att värna om områdets naturkaraktär. Vad L.L. och O.L. har anfört och vad som i övrigt framkommit i ärendet utgör enligt regeringens uppfattning inte heller skäl att frångå kommunens bedömning när det gäller förbudet att fälla träd. Regeringen finner vidare att detaljplanen inte kan anses innebära sådana olägenheter för L.L. och O.L. att planen av det skälet inte kan godtas. Vid en samlad bedömning av deras överklagande finner regeringen således att skälig hänsyn till L.L:s och O.L:s intressen får anses ha tagits vid planernas utformning. Även deras överklagande bör därför avslås. - Y.N. är i överklagandet kritisk dels mot att det införs bestämmelser om färg på fasad, dels mot bebyggelsen, särskilt tillfartsvägen till de tre nya tomterna, som planeras på grannfastigheten, Strand 1:502. Regeringen konstaterar att hans fastighet ligger utanför planområdet och att det område där tillfartsvägen är tänkt att placeras finns mer än 20 meter från gränsen till hans fastighet. Regeringen finner inte att utformningen av vare sig detaljplanen eller fastighetsplanen kan anses medföra sådana betydande olägenheter för Y.N. att de av det skälet inte kan godtas. Vad han anfört bl.a. om brister i beslutsunderlaget eller om att olika allmänna intressen inte tillgodosetts utgör inte heller i övrigt skäl för att ändra länsstyrelsens beslut. Även Y.N:s överklagande bör därför avslås. - L.L., O.L., Y.N. och T.N. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas. - L.L. och O.L. anförde bl.a. följande. Regeringens beslut uppfyller inte kravet i 1 kap. 5 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, på att både allmänna och enskilda intressen skall beaktas. Det strider mot kraven på saklighet och objektivitet i 1 kap. 9 § regeringsformen och kränker deras enskilda äganderätt enligt 2 kap. 18 § regeringsformen. På deras fastighet Tyresö Strand 1:503 läggs obefogade inskränkningar i den meningen att mark som sakligt sett är lämpad för en ny tomt med bebyggelse har ansetts som icke bebyggbar och värdelös skog på den marken har lagts under trädfällningsförbud. De får inte avstycka fastigheten men ny mark på omkring 350 m² skall enligt planen tillföras fastigheten. Den ifrågavarande marken har i 60 år utnyttjats med stöd av servitut för tomttillfart. De har motsatt sig att lösa in denna mark om de inte får avstycka. De vill ha möjlighet att stycka av tomten och därigenom få hjälp med finansieringen av inköpet av mark för tillfart och framdragning av vatten- och avloppsledningar, som blir avsevärt dyrare för dem på grund av den mark som skall föras till fastigheten. Den del av tomten som de vill avstycka och bebygga uppfyller samtliga punkter som finns i 2 kap. respektive 3 kap. 15 § PBL och i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Den av dem begärda planläggningen skulle vara till fördel för samtliga intressenter. - Y.N. framhöll bl.a. följande. Tillfartsvägen till de tre lotter som skall bildas av hans grannfastighet Tyresö Strand 1:502 är inte praktiskt genomförbar. Orsaken till detta är att vägen skulle kräva att en 3-4 m hög stödmur anläggs mot angränsande tomt eller att en kraftig avsläntning görs ned mot den tomten. Det är varken lämpligt eller möjligt att dela upp grannfastigheten i tre lotter med utnyttjande av den planerade tillfartsvägen. Han befarar att bristen på en vettig tillfart till den närmast hans fastighet liggande lotten medför att man i en senare planetapp kommer att ta hans fastighet i anspråk för en nödvändig tillfart. Hans krav på en saklig och uttömmande prövning av denna fråga i enlighet med bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen har inte tillgodosetts. Kraven på tillgänglighet i 2 kap. 4 § PBL gäller all mark som tas i anspråk för permanent bostadsbebyggelse och i 1 kap. 6 § samma lag finns ett krav på att mark för att få användas för bebyggelse skall vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Den antagna planen har utformats för att gynna markägaren som får göra tre ej anpassade eller anpassbara tomter i stället för två som skulle kunna bli handikapptillgängliga. Detta är inte en skälig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen. Utformningen av planen strider således mot såväl 1 kap. 5 § som 2 kap. 4 § PBL. Slutligen anförde han att lovplikten för omfärgning, som enligt 8 kap. 6 § PBL skall användas för bl.a. kulturhistoriskt skyddsvärd bebyggelse, har nyttjats för ett område som enligt kommunen inte har några sådana kvaliteter. Det var därför uppenbart att planen gjorts mer detaljerad än nödvändigt, vilket stred mot 5 kap. 7 § sista stycket PBL. - T.N. anförde bl.a. att hans fastighet Tyresö Strand 1:500 enligt detaljplanen skall tillföras en areal på 253 m² av allmänningen vid Hallonbackens övre nordvästra del. Han menade att om hans fastighet över huvud taget skall tillföras någon extra mark bör det vara den areal som i nordost ligger i direkt anslutning till hans fastighet. - Regeringsrätten (2005-06-28, Dexe, Nord, Stävberg, Kindlund, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom en kommun sker enligt PBL genom detaljplaner. Det är enligt 1 kap. 2 § PBL en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Fastighetsplaner får antas för att underlätta genomförandet av detaljplaner. I förevarande fall avser detaljplanen och fastighetsplanen att göra det möjligt att modernisera ett äldre fritidshusområde och bygga permanentbostäder i området. - Vid en prövning enligt PBL skall enligt 1 kap. 5 § både allmänna och enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet. För att mark skall få användas till bebyggelse skall den från allmän synpunkt vara lämplig för ändamålet, 1 kap. 6 § PBL. - Vid den lämplighetsprövning som sker vid planläggning enligt 2 kap. 1 § PBL skall tillses att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. - Enligt 2 kap. 2 § PBL skall planläggning, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. - Enligt 2 kap. 3 § PBL skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. jord-, berg- och vattenförhållandena samt möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice. Inom områden med sammanhållen bebyggelse skall enligt 2 kap. 4 § bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till bl.a. behovet av förändringar och kompletteringar. - Vid utformningen av en detaljplan skall enligt 5 kap. 2 § PBL skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - Vad gäller L.L:s och O.L:s ansökan har regeringen beträffande förbuden att fälla träd och att bebygga visst område på fastigheten i sitt beslut konstaterat att en byggnad enligt planbestämmelserna skall placeras minst 4,5 m från tomtgräns och att det av handlingarna i ärendet framgår att området för den av dem önskade tomten endast är 22-23 m brett och starkt kuperat. Regeringen drar därefter slutsatsen att vad L.L. och O.L. anfört inte utgör skäl för att frångå kommunens bedömning att området inte är lämpligt att bebygga. - Förbudet att fälla träd omfattar i stort samma område på fastigheten som förbudet mot bebyggelse. Förbudet - som enligt L.L. och O.L. avser "skräpskog" och synes sakna självständig betydelse för dem - bör med hänsyn härtill bedömas sammanhållet med förbudet att bebygga området. - I Regeringsrätten har L.L. och O.L. ingett utlåtanden från en plan- och landskapsarkitekt och ett husbyggnadsföretag. Av utlåtandena framgår att det bedömts vara både möjligt och lämpligt att på visst sätt avstycka en tomt från fastigheten och att bebygga den med ett permanenthus. Det förhållandet att det finns möjligheter att placera in ett sådant hus på den tilltänkta tomten är emellertid endast en av de faktorer som kan tillmätas betydelse vid bedömningen av byggnadsförbudet. Andra faktorer som kan vara av betydelse är möjligheterna att uppföra komplementbyggnader och andra anläggningar, terrängförhållandena på fastigheten och möjligheterna att utnyttja denna på ett för permanentboende tillfredsställande sätt. Vidare skall hänsyn tas till behovet av framtida ändringar och kompletteringar. Enligt Regeringsrättens mening visar den nytillkomna utredningen inte att regeringens beslut i denna del går utöver det bedömningsutrymme som föreligger i planärenden eller att den inskränkning i förfoganderätten till fastigheten som förbudet mot bebyggelse på viss del av denna innebär är oförenlig med egendomsskyddet i regeringsformen. - Y.N. har främst gjort gällande att det skett en felaktig avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, att grannfastigheten Tyresö Strand 1:502 inte kan delas in i tre tomter utan endast i två samt att det inte är praktiskt genomförbart att anordna tillfartsväg till tre tomter. Enligt Y.N. är det risk för att denna felbedömning kommer att påverka honom negativt i en kommande planeringsetapp. - Enligt de antagna planerna skall den nuvarande tillfartsvägen mot den angivna fastigheten inte förlängas utan avslutas med en vändplan, som kommer att ligga i anslutning till fastigheten. De tre lotter som skall bildas av fastigheten föreslås även ansluta till en gemensamhetsanläggning där väg, va-ledningar och parkeringar kan ingå. Genom anläggning av trappor kan enligt planen en stödmur mot de norr om lotterna liggande fastigheterna undvaras. Vad Y.N. anfört ger, mot den nu angivna bakgrunden, inte stöd för slutsatsen att den av regeringen gjorda avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen är felaktig eller att den annars skett på ett sådant sätt att detaljplanen och fastighetsplanen inte kan godtas. Regeringsrätten finner inte heller att planbestämmelserna om färgsättning på byggnaderna strider mot 5 kap. 7 § sista stycket PBL. - Vad beträffar T.N:s ansökan kan noteras att det i planen angivna område som skall tillföras hans fastighet är avsett som infart till byggnaden på denna. Regeringen har i sitt beslut konstaterat att om T.N:s fastighet skall ha en utfart mot Hallonbacken måste det aktuella markområdet tillföras fastigheten. Regeringen har vidare funnit att de fördelar som kan vinnas genom planernas utformning i denna del överväger de olägenheter som de orsakar T.N. Vad T.N. anfört ger inte vid handen att regeringens beslut går utöver det handlingsutrymme som enligt PBL finns i planärenden beträffande fastighetsindelning. - Sammanfattningsvis finner Regeringsrätten att det i målet inte har framkommit att regeringen skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i planärenden. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2005-05-18, Bäckström)