RÅ 2006 not 134

Not 134. Ansökan av I.J. om rättsprövning av beslut att anta områdesbestämmelser. - Kommunfullmäktige i Lerums kommun beslutade den 6 mars 2003 att anta områdesbestämmelser för Kålkullaområdet. - I beskrivningen till områdesbestämmelserna anges bl.a. följande: Kålkullaområdet är beläget cirka 2 kilometer nordväst om Lerums centrum och omfattar bäckdalen från Sävesbo i norr till Aspenäs i söder med omgivande kulturlandskap. Områdesbestämmelserna upprättas för den del som är betecknat som Kulturlandskap med högt värde - P:a, i den fördjupade delen av översiktsplanen. Landskapet i Kålkullaområdet är mycket naturskönt och områdets natur- och kulturvärden bildar tillsammans med landskapsbilden en helhet med stort miljömässigt och estetiskt värde. De värden som landskapet representerar är i hög grad knutna till nuvarande markanvändning och är känsliga för förändringar. Av stor betydelse för landskapsbilden och samhöriga natur- och kulturvärden är den framtida bebyggelseutvecklingen. Gårdarna, som är av västsvensk typ, uppvisar en äldre struktur vad beträffar bebyggelsens lägen. Det byggnadshistoriska värdet omfattar i första hand ekonomibyggnaderna, vilka i sina material (med fasader av trä och tak belagda med rött taktegel), volymer och lägen är mycket välbevarade. Mangårdsbyggnaderna är mer påverkade av ombyggnationer, fönsterbyten m.m. men är mycket viktiga för förståelsen av gårdstypens utformning. Viktigt är vidare skillnaden i färgsättning och färgval, där mangårdsbyggnaderna går i ljusa kulörer, medan samtliga ekonomibyggnader är rödfärgade. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen får inte rivas. För att byggnadernas karaktär inte skall förvanskas bör vid underhåll traditionella material, kulörer och färgtyper väljas samt om möjligt ett utförande som ansluter till originalutförandet. Alla förändringar av byggnadernas yttre skall ske med stor varsamhet. - I.J., ägare av fastigheten Sävidsbo 2:7, överklagade kommunfullmäktiges beslut och anförde bl.a. Han vill inte ha beteckningen k1 och q1 på sina byggnader. Det räcker med beslut om lockade brädor och falurödfärg. De beslutade bestämmelserna är fullständigt onödiga och byggnaderna förtjänar inte detta hårda skydd eftersom de inte är märkvärdiga på något sätt. Lerums kommun har för länge sedan tillåtit att en mangårdsbyggnad blivit omklädd med gult fasadtegel och glaserat tegeltak. De föreslagna bestämmelserna blir i princip ett näringsförbud för honom. -Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2004-04-30) avslog överklagandet och anförde. I 5 kap. 16 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, regleras förutsättningarna för att få meddela områdesbestämmelser. Där sägs att områdesbestämmelser kan antas för begränsade områden, som inte omfattas av detaljplan, för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås. I paragrafen anges vad som får regleras i områdesbestämmelser. - Enligt 5 kap. 16 § 4 PBL får med områdesbestämmelser bl.a. regleras placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter, varvid får meddelas varsamhetsbestämmelser för att precisera kraven i 3 kap. 10 §, skyddsbestämmelser för byggnader som avses i 3 kap. 12 § och för tomter som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. - I fördjupad del av översiktsplanen för Kålkulla anges bl.a. följande. Landskapet i Kålkullaområdet är mycket naturskönt och områdets natur- och kulturvärden bildar tillsammans med landskapsbilden en helhet med stort miljömässigt och estetiskt värde. De värden som landskapet representerar är i hög grad knutna till nuvarande markanvändning och är känsliga för förändringar. Planförslaget syftar till att landskapsbilden med tillhörande natur- och kulturvärden skall bevaras. Det är av mycket stor vikt för områdets värden att det öppna landskapet bevaras. I områdets norra del kring Sävesbogårdarna finns en äldre agrar struktur i behåll och området har ett kulturhistoriskt värde. Den värdefulla kulturmiljön och kulturhistoriskt intressanta byggnader skall bevaras. Äldre byggnader skall underhållas så att dess särart bevaras. - I områdesbestämmelserna har bl.a. intagits följande bestämmelser beträffande I.J:s fastighet Sävidsbo 2:7: Rivningsförbud och skyddsbestämmelse. q1, särskilt värdefulla byggnader som omfattas av 3 kap. 12 § PBL. Byggnader får inte förvanskas eller rivas. Varsamhetsbestämmelser. k1, byggnaders exteriör skall underhållas så att dess särdrag bevaras. Vid ändring skall särskilt byggnadsvolymer, takets form och lutning, fasadmönster och fasaddetaljer samt ursprungligt fasadmaterial och färgsättning beaktas. - Rivningsförbudet och skyddsbestämmelserna innebär att byggnaderna på fastigheten Sävidsbo 2:7 inte får rivas eller förvanskas. Varsamhetsbestämmelserna innebär att byggnadernas exteriör skall underhållas och att dess särart bevaras. Enligt länsstyrelsen har kommunen, med de redovisade skälen, haft fog för införande av bestämmelserna. När det gäller skyddsbestämmelserna innebär dessa att byggnaderna enligt 3 kap. 12 § PBL inte får förvanskas. Bestämmelsen hindrar inte förändringar som beaktar miljön och byggnadernas särart. Inte heller varsamhetsbestämmelserna innebär något absolut stopp för förändringar. Det är vidare inte fråga om något nybyggnadsförbud. Rivningsförbudet är emellertid betungande på ett särskilt sätt. För skador av kvalificerat slag kan ersättning utgå i vissa fall enligt 14 kap. 8 § 2 PBL. Även på grund av varsamhetsbestämmelserna föreligger en begränsad rätt till ersättning enligt 14 kap. 8 § 3 PBL. Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att områdesbestämmelserna inte är för långtgående och att kommunen beaktat I.J:s enskilda intressen i tillräcklig omfattning. Områdesbestämmelserna får även i övrigt anses ligga inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna i PBL ger kommunen. - I.J. överklagade länsstyrelsens beslut och anförde bl.a. följande. Det är onödigt att byggnaderna på Sävidsbo 2:7 skall belastas med bestämmelserna k1 och q1. Det är inget märkvärdigt med gårdsbyggnaderna. De föreslagna områdesbestämmelserna blir i praktiken ett näringsförbud för honom. Det måste finnas möjlighet att modernisera och bredda för mjölkbilar, transporter och redskap. Ingen hänsyn har tagits till konsekvenserna för dem som bor i området. - Regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, 2005-10-06) avslog överklagandet med följande motivering. Enligt 5 kap. 16 § PBL kan områdesbestämmelser antas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås. Med områdesbestämmelser får bl.a. meddelas varsamhets- och skyddsbestämmelser samt rivningsförbud. - Av handlingarna framgår att det för Kålkullaområdet finns en fördjupad översiktsplan, antagen den 12 januari 2000. Den fördjupade översiktsplanen har som mål bl.a. att bevara värdefulla kulturmiljöer och kulturhistoriskt intressanta byggnader och att miljön kring Sävidsbo och Aspenäs skyddas i planeringen så att kulturarvet på bästa möjliga sätt tillvaratas. Av beskrivningen till områdesbestämmelserna framgår bl.a. att bestämmelserna syftar till att uppförande av nya byggnader samt förändringar av befintliga skall ske på sådant sätt att områdets kultur- och naturvärden samt landskapsbild bevaras. Bestämmelserna syftar även till att skydda den värdefulla bebyggelsemiljön kring Sävidsbogårdarna. - Regeringen, som konstaterar att områdesbestämmelserna har stöd i den fördjupade översiktsplanen, finner inte skäl att frångå myndigheternas bedömning att det finns grund för varsamhets- och skyddsbestämmelserna samt rivningsförbudet för bl.a. Sävidsbo 2:7. Regeringen finner vid en avvägning och med beaktande av ersättningsbestämmelserna i PBL att vad I.J. anfört inte innebär att områdesbestämmelsernas utformning kan anses åsidosätta hans intressen på ett sådant sätt att områdesbestämmelserna inte kan godtas. Vad I.J. anfört i övrigt utgör inte heller skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - I.J. framförde i en skrivelse till Regeringsrätten synpunkter på Lerums kommuns planer på att kulturskydda Kålkullaområdet och tillhörande byggnader. Han anförde bl.a. att områdesplaneringen nu är föråldrad och inte längre genomförbar och att kommunen inte tar någon hänsyn till de kostnader som drabbar den enskilde. - Regeringsrätten (2006-10-29, Lavin, Nordborg, Nord, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten tar upp I.J:s skrivelse som en ansökan om rättsprövning. - Av punkten 2 övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att den tidigare lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall tillämpas i förevarande mål. - Av 1 § lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De i målet tillämpliga bestämmelserna i PBL är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden om områdesbestämmelser eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2006-09-06 T. Lindvall)