RÅ 2006 not 149

Not 149. Överklagande av Suab Maskin och Leasing AB ang. redovisning av mervärdesskatt. - Suab Maskin och Leasing AB (bolaget) ingick ett förlikningsavtal med sin hyresvärd Saltängen 4-5 Förvaltnings AB (nedan hyresvärden). Enligt avtalet skulle bolaget erhålla ett skadestånd om 150 000 kr från hyresvärden på grund av att hyreskontraktet mellan parterna upphörde. -Skattemyndigheten i Västerås (2003-05-02) beslutade att påföra bolaget 37 500 kr i utgående moms. Som motivering angavs bl.a. följande. Bolaget har i en faktura den 6 februari 2002 fakturerat hyresvärden ett skadeståndsbelopp på 150 000 kr plus moms 37 500 kr. Bolaget har erhållit dessa belopp men har inte redovisat beloppet 37 500 kr som utgående skatt i sin skattedeklaration för redovisningsperioden februari 2002. - Bolaget överklagade och yrkade återbetalning av moms med 37 500 kr och anförde bl.a. följande. Bolaget har felaktigt i faktura avseende skadestånd för frånflyttning av lokaler pålagt moms på skadeståndet. Det är fråga om en omsättning som inte medför skattskyldighet. - Skattemyndigheten hade omprövat sitt beslut i anledning av överklagandet utan att ändra sitt tidigare beslut. Myndigheten anförde att skadestånd inte var skattepliktigt enligt mervärdesskattelagen (1990:200), ML, men av artikel 21 i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv (77/388) och EG-domstolens dom C-454/98 Schmeinck Cofreth följer att varje person som anger mervärdesskatt på en faktura är betalningsskyldig för mervärdesskatt. - Länsrätten i Västmanlands län (2003-07-10, ordf. Halme) yttrade: Av 1 kap. 1 § ML framgår att mervärdesskatt skall betalas till staten enligt denna lag bl.a. vid sådan omsättning inom landet av varor eller tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. - Enligt 2 kap. 1 § ML förstås med omsättning av vara 1. att en vara överlåts mot ersättning, eller 2. att en vara tas i anspråk genom uttag enligt 2 och 3 §§. Med omsättning av tjänst förstås 1. att en tjänst mot ersättning utförs, överlåts eller på annat sätt tillhandahålls någon, eller 2. att en tjänst tas i anspråk genom uttag enligt 5, 7 eller 8 §. - Förutsättningarna för skyldighet att betala mervärdesskatt enligt ML är således att skattepliktig omsättning av vara eller tjänst skett inom landet och att den företagits i yrkesmässig verksamhet. Denna bestämmelse motsvaras av artikel 2 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG. - Parterna är överens om att ersättning på grund av skadestånd inte är att anse som omsättning av skattepliktig vara. eller tjänst. Länsrätten delar denna bedömning. Bolagets överklagande skall därför bifallas. - Länsrätten bifaller överklagandet och förklarar att bolaget inte är skyldigt att redovisa utgående mervärdesskatt på erhållet skadestånd. - Skattemyndigheten överklagade och yrkade att kammarrätten med ändring av länsrättens dom skulle förklara bolaget skyldigt att redovisa utgående mervärdesskatt på erhållet skadestånd i enlighet med myndighetens omprövningsbeslut. Till stöd för sin talan anförde skattemyndigheten bl.a. följande. I ML finns idag inte någon direkt motsvarighet till artikel 21.1 d. i EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. En sådan regel föreslås dock införas i betänkandet från mervärdesskatteutredningen (SOU 2002:74). Av 11 kap. 8 § ML framgår emellertid bl. a. att då bonus, rabatt eller annan nedsättning av priset lämnas i efterhand får tidigare redovisad utgående skatt i vissa fall reduceras i motsvarande mån. Utges sådan förmån skall avdraget grundas på kreditnota eller jämförlig handling. Genom att dessutom införa bestämmelserna i 8 kap. 2 § ML, och därmed definitionen av vad som utgör ingående skatt, har reciprocitetsprincipen förstärkts och kommit till klart uttryck i ML. Med hänsyn härtill, jämfört med vad som sägs i 13 kap. 24 och 26 §§ ML om ändring av tidigare redovisad utgående och ingående skatt och där det vid kundkreditering ställs krav på motsvarande justering av den ingående skatten hos fakturamottagaren, får reciprocitetsprincipen anses tydliggjord. Den mervärdesskatt som bolaget har debiterat kan inte ändras på annat sätt än genom att bolaget upprättar en kreditnota som i motsvarande mån reducerar fakturamottagarens avdragsrätt för dennes ingående skatt. Hyresvärden har inte lämnat in någon rättelse av sin tidigare i deklaration redovisad ingående skatt för perioden februari 2002. - Bolaget bestred bifall till överklagandet. - Kammarrätten i Stockholm (2003-10-23, Nordlund, Dinnetz, Ekroth) anförde följande. Såsom länsrätten funnit utgör den erlagda ersättningen inte skattepliktig vara eller tjänst enligt ML. Skatt skulle därför rätteligen inte ha debiterats på fakturan. Så har emellertid skett. Mottagaren av fakturan har till följd härav fått avdrag för ingående mervärdesskatt i skattedeklaration för motsvarande belopp. - Reglerna för mervärdebeskattning är utformade för att åstadkomma reciprocitet vid beskattningen, dvs. att utgående och ingående skatt för säljare och köpare skall korrespondera med varandra. ML innehåller flera regler. som avser att säkerställa en reciprok behandling och i princip skall största möjliga reciprocitet eftersträvas. För att rätta felaktigheter som uppstått i och med felaktigt debiterad mervärdesskatt finns särskilda regler (jfr 11 kap. 8 § och 13 kap. 24 och 26 §§ ML). Den omständigheten att den aktuella ersättningen inte avser skattepliktig vara eller tjänst föranleder, enligt kammarrättens mening, inte att förutsättningarna för rättelse skall bedömas på annat sätt. Överklagandet skall därför bifallas. - Med upphävande av länsrättens dom bifaller kammarrätten överklagandet och förklarar bolaget skyldigt att redovisa utgående mervärdesskatt på erhållet skadestånd med 37 500 kr. - Bolaget överklagade och yrkade i första hand att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens dom och återförvisa målet till kammarrätten eftersom domen var uppenbart oriktig. I andra hand yrkade bolaget att Regeringsrätten skulle undanröja kammarrättens dom och förklara att bolaget inte var skyldigt att redovisa utgående mervärdesskatt på erhållet skadestånd. Bolaget yrkade vidare ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. för sina kostnader i Regeringsrätten med 39 400 kr exklusive mervärdesskatt. Bolaget anförde bl.a. följande. Det saknas stöd i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, såväl för att betrakta bolaget som skattskyldigt för det felaktigt fakturerade beloppet som för att uppställa krav på utfärdande av kreditnota för återbetalning av det felaktigt uttagna mervärdesskattebeloppet. I betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) har föreslagits en ny regel som innebär att skattskyldighet skall föreligga vid "felaktig momsdebitering" på faktura. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar artikel 21.1 d i sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Artikeln har inte direkt effekt. Den omständigheten att det enligt betänkandet uppenbarligen föreligger anledning att reglera nämnda förhållande utgör ytterligare stöd för bolagets inställning. - Skatteverket tillstyrkte bifall till överklagandet och att bolaget beviljas ersättning för sina kostnader med skäligt belopp. Verket anförde bl.a. följande. Skadeståndet utgör inte vederlag för en skattepliktig omsättning. Till följd härav uppkommer inte någon skattskyldighet (RÅ 2005 ref. 81). - Regeringsrätten (2006-10-18, Sandström, Dexe, Hamberg, Brickman, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt ett förlikningsavtal mellan bolaget och dess hyresvärd skulle bolaget erhålla 150 000 kr med anledning av att hyreskontraktet upphörde. Bolaget fakturerade hyresvärden för det överenskomna beloppet och debiterade mervärdesskatt. Det är ostridigt att ersättningen inte utgjorde vederlag för en mervärdesskattepliktig omsättning. Frågan i målet är om bolaget är skyldigt att redovisa den felaktigt debiterade mervärdesskatten till staten. - Regeringsrätten konstaterade i rättsfallet RÅ 2005 ref. 81 att ML saknar reglering om förfarandet vid felaktigt debiterad och inbetald skatt och att det i ML inte finns något stöd för att som mervärdesskatt behandla belopp som felaktigt angetts avse sådan skatt. Vidare framhölls att någon skatteplikt inte kan grundas direkt på sjätte mervärdesskattedirektivet. - Den princip som Regeringsrätten slagit fast i rättsfallet är tillämplig även i detta mål. Bolaget är därför inte skyldigt att redovisa utgående mervärdesskatt på det erhållna beloppet. Överklagandet skall följaktligen bifallas. - Bolaget bör beviljas ersättning för sina kostnader i Regeringsrätten med skäliga 30 000 kr. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver kammarrättens dom och fastställer länsrättens domslut. - Regeringsrätten beviljar bolaget ersättning av allmänna medel med 30 000 kr. (fd I 2006-09-20, Norling)