RÅ 2006 not 156

Not 156. Ansökan av K.P. om rättsprövning av beslut att anta detaljplan. -Kommunfullmäktige i Gnosjö kommun (2003-02-27)antog detaljplan för Töllstorp 1:248 m.fl. i Gnosjö tätort. Syftet med planen var att anpassa detaljplanen till genomförda åtgärder inom befintliga industrifastigheter och att säkerställa planerade åtgärder. - K.P. överklagade beslutet. - Länsstyrelsen i Jönköpings län (2003-05-23) avslog överklagandet. - K.P. överklagade länsstyrelsens beslut. - Regeringen (2005-03-17, Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet)avslog överklagandet. Efter att ha konstaterat att vad K.P. anfört rörande kommunens handläggning inte utgjorde skäl att upphäva beslutet på formell grund anförde regeringen följande. Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för K.P. att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klaganden anfört, bl.a. om skyddsavstånd, bullernivåer, säkerhetsaspekter eller behovet av miljökonsekvensbeskrivning, utgör inte skäl för att regeringen med anledning av överklagandet skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller vad klaganden anfört om länsstyrelsens prövning eller hennes invändningar i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - K.P. ansökte om rättsprövning och anförde bl.a. följande. Kommunfullmäktiges antagandebeslut skickades till henne för sent och med en felaktig besvärshänvisning. En miljökonsekvensbeskrivning borde ha upprättats. Den utökning av industriverksamheten som detaljplanen medger innebär störningar för henne i form av bl.a. buller och ökad trafik. Störningarna och säkerhetsaspekter ställer krav på större avstånd mellan hennes hus och industribyggnaderna. - Regeringsrätten (2006-10-23, Eliason, Almgren, Stävberg, Kindlund, Fernlund): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att den tidigare lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall tillämpas i förevarande mål. - Av 1 § lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Att kommunfullmäktiges beslut om antagandet av detaljplanen sändes ut senare än vad som föreskrivs i 5 kap. 30 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, liksom att K.P. fått en felaktig besvärshänvisning har inte lett till någon rättsförlust för henne och har inte heller påverkat utgången i ärendet. Dessa brister utgör därför inte skäl för upphävande av regeringens beslut. - Det förhållandet att kommunfullmäktige i samband med antagandet av planen inte särskilt har yttrat sig över olika detaljer i planförslaget och de synpunkter och kommentarer som bifogats beslutsunderlaget utgör ingen brist i formell mening och kan inte föranleda att beslutet inte är lagligen grundat. - Den påverkan på miljön som den nya planen ger upphov till i det redan etablerade industriområdet och dess närområde är enligt Regeringsrättens mening så begränsad att det inte uppkommit någon skyldighet för kommunen att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning i ärendet (jfr 5 kap. 18 § PBL). Såvitt gäller påtalad olägenhet av avståndet mellan planområdet och K.P:s fastighet noterar Regeringsrätten att planen innebär en sänkning av tillåten byggnadshöjd från tidigare gällande 16 meter till sju meter. Till detta kommer att markanvändningen ändras från industri till industrikontor. Avståndet mellan K.P:s fastighet och möjlig bebyggelse i planområdet minskar visserligen i förhållande till vad som gällde enligt den tidigare planen men med utgångspunkt i de förhållanden som redan föreligger på platsen och den ändrade markanvändningen kan den nya planen inte anses medföra så stora olägenheter för henne att den inte kan godtas. - De i målet i övrigt tillämpliga bestämmelserna i PBL är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2006-09-20, T. Lindvall)