RÅ 2006 not 184

Not 184. Ansökan av K. och D.B:s familjefond, släktgrenen S.M. om rättsprövning av ett beslut om permutation. - K. och D.B:s familjefond bildades genom ett förordnande i ett gåvobrev den 23 mars 1912 av K. och D.B. Enligt Kammarkollegiets beslut den 23 september 1986 fick stiftelsen tillstånd att uppdelas i tre nya stiftelser. Den som nu är i fråga är K. och D.B:s Familjefond, släktgrenen S.M. (Stiftelsen). Stiftelsens placeringsföreskrifter har ändrats enligt Kammarkollegiets beslut den 9 juni 1997 enligt följande: "Vid omplacering av fondens tillgångar skall iakttagas, att tillgängliga medel må placeras i fullgoda obligationer och i lån mot fullgod inteckningssäkerhet samt i sådana fullgoda aktier förlagsbevis, konvertibla skuldebrev och skuldebrev, förenade med optionsrätt till nyteckning, som äro inregistrerade vid en svensk börs, ävensom i svenska värdepappersfonder, som omfattas av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder, dock att placering i aktier och i värdepappersfonder får omfatta endast intill 504 av fondens kapital. Utan hinder av vad sålunda sagts må placering ske i välbelägen storstadsfastighet." - Stiftelsens styrelse ansökte om permutation och yrkade att stiftelsens placeringsföreskrift skulle få ändras till följande lydelse: "Vid omplacering av fondens tillgångar skall iakttagas, att tillgängliga medel må placeras i fullgoda obligationer och i lån mot fullgod inteckningssäkerhet samt i sådana fullgoda aktier, förlagsbevis, konvertibla skuldebrev och skuldebrev, förenade med optionsrätt till nyteckning, som äro inregistrerade i en börs inom Europeiska Unionen eller i norsk börs respektive börs i USA ävensom i värdepappersfonder, som omfattas av lag i dessa länder, dock att placering i aktier och i värdepappersfonder får omfatta endast intill 50 procent av fondens kapital. Utan hinder av vad sålunda sagts må placering ske i välbelägen storstadsfastighet." - Som skäl för sin ansökan anförde styrelsen bl.a. följande. Den permutation som beslutades den 9 juni 1997 innehöll en begränsning av stiftelsens placeringsmöjligheter till att endast gälla värdepapper inregistrerade vid svensk börs. I strävan att åstadkomma en framgångsrik förvaltning har vi funnit att denna begränsning allt mer har kommit att utgöra en nackdel. - Stiftelsen har de senaste åren haft en kraftig övervikt i räntepapper. Vi bedömer nu att det successivt bör ske en omviktning till aktier inom ramen för vad som gäller beträffande aktieportföljens andel av stiftelsens totala kapital. Vi behöver då en möjlighet att placera också på andra börser eftersom enskilda börser tid efter annan kan vara mindre attraktiva som till exempel dagens Stockholmsbörs, vilken många experter anser vara övervärderad. - Sveriges medlemskap i EU gör det rimligt att i första hand tillståndet utökas till att gälla börser som tillhör medlemsländerna. I detta sammanhang synes det oss naturligt att också den norska börsen inkluderas. Därutöver önskar vi inkludera världens största börs, den - amerikanska. - En begränsning till den svenska börsen har allt mer också kommit att försvåra en riskspridning av portföljen. Detta synsätt har uppenbarligen varit vägledande när AP- fonderna fått tillstånd att placera en stor del av sina portföljer i utländska aktier. Samma regel. bör också kunna gälla för stiftelsen. -Kammarkollegiet (2003-11-14) avslog ansökan och anförde som skäl för beslutet följande. Enligt 1 § permutationslagen (1972:205) kan bestämmelse som enskild meddelat i gåvobrev, testamente, stiftelseförordnande eller liknande handling, på ansökan ändras eller upphävas eller undantag medges för särskilt fall, om bestämmelsen på grund av ändrade förhållanden inte längre kan iakttas eller om bestämmelsen har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot utfärdarens avsikter eller om annat särskilt skäl föreligger. - En förutsättning för att ändra föreskrifterna för familjestiftelsen är att det har inträffat ändrade förhållanden sedan den nu gällande föreskriften ändrades år 1997. Kammarkollegiet anser inte att styrelsen visat att det inträffat sådana ändrade förhållanden på finansmarknaden sedan 1997 att föreskriften inte skulle kunna tillämpas eller blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot gåvogivarnas avsikter. Kammarkollegiet avslår därför ansökan. - Stiftelsen överklagade Kammarkollegiets beslut och yrkade bifall till sitt där framställda yrkande och anförde följande. - Kammarkollegiet har - mot bakgrund av att Stiftelsen 1997 erhöll tillstånd att ändra placeringsföreskrifterna så att dessa tillät placering i aktier och vissa andra värdepapper inregistrerade vid svensk börs ävensom i svenska värdepappersfonder - avslagit Stiftelsens ansökan. Som skäl för beslutet har kollegiet angett att permutation kan medges om en bestämmelse har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot utfärdarens avsikter eller om annat särskilt skäl föreligger. Därvid har Kammarkollegiet framhållit att en förutsättning för att ändra föreskrifterna är att det har inträffat ändrade förhållanden sedan de nu gällande föreskrifterna ändrades år 1997. Vidare har kollegiet angett att Stiftelsen inte har visat att det inträffat sådana ändrade förhållanden på finansmarknaden sedan 1997 att föreskriften inte skulle kunna tillämpas eller blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot gåvogivarens avsikter. - Stiftelsen anser att denna ståndpunkt är felaktig. Den skulle innebära att destinatärerna skulle drabbas av följderna av Stiftelsens eventuella missbedömning vid utformningen av en ansökan om permutation eller av ett eventuellt felaktigt beslut av Kammarkollegiet, utan möjlighet att i framtiden kunna få rättelse. Enligt Stiftelsens uppfattning bör jämförelse alltid ske med det ursprungliga förordnandet för ögonen, särskilt i ett fall som detta i vilket det ursprungliga implicita förbudet mot placering i utländska aktier får anses vara gällande även efter 1997 års permutationsbeslut. - I den ursprungliga ansökan om permutation som gavs in 1997 begärdes medgivande till ändring av 1912 års placeringsföreskrifter så att även utländska aktier i viss utsträckning skulle få förekomma. På initiativ av Kammarkollegiet begränsades emellertid ansökan slutligen till att avse, såvitt nu är ifråga, svenska värdepapper. Det framstår mot bakgrund härav som så mycket mer omotiverat att vid prövning av nu föreliggande ansökan bortse från de enorma förändringar som inträffat på finansmarknaden sedan 1912 och endast beakta förändringar sedan 1997. - Även om bedömningen skulle göras i förhållande till vad som gällde 1997 anser Stiftelsen att det finns grund för att hävda att det inträffat sådana ändrade förhållanden att permutation skall medges. Den internationella utvecklingen går mycket snabbt, för övrigt i en allt snabbare takt. Exempelvis har flera svenska bolag under senare år blivit uppköpta av utländska bolag. Det innebär att även om Stiftelsen investerar i svenska aktier, så kan dessa komma att ersättas av utländska. Vidare sker det för närvarande sådana omstruktureringar på börsområdet att det på lite sikt är tänkbart att vi inte har kvar någon svensk börs. Det är därför nödvändigt att öppna upp för att investeringar måste få ske i utländska värdepapper eller värdepapper noterade vid utländsk börs. - Från den 1 januari 2001 gäller nya placeringsregler för AP-fonderna. Således gäller nu att placeringar får ske i alla förekommande instrument på kapitalmarknaden som är marknadsnoterade och omsättningsbara (lagen 2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder); se även www.apl.se). Högst 40 procent av en fonds tillgångar får exponeras för valutarisk. Annorlunda uttryckt torde det innebära att en AP-fond får investera högst 40 procent av tillgångarna i utländska värdepapper. - Dessa regler är ett uttryck för att det vid tiden för lagändringen hade inträffat väsentliga förändringar på finansmarknaden på så sätt att det anläggs ett mera globalt synsätt. Alternativt medförde de nya reglerna att sådana förändringar skedde. Det finns vidare knappast något skyddsintresse för Stiftelsens destinatärer som inte finns för de svenska pensionstagarna. - Ytterligare en aspekt som Stiftelsen vill framhålla är det förbud mot restriktioner för bl.a. fria kapitalrörelser som finns i EG-fördraget. Det torde stå i strid med EG-fördraget att inte tillåta att Stiftelsen investerar i värdepapper inom EU. Dessutom gäller enligt artikel 56 EG att även restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstater och tredje land skall vara förbjudna. - Mot bakgrund av det ovanstående och då det måste antas ha varit stiftarens avsikt att bereda Stiftelsens destinatärer ekonomisk trygghet, vilket den föreslagna ändringen också syftar till, yrkar Stiftelsen att ansökan skall bifallas, i vart fall på den grunden att det föreligger särskilda skäl. - Kammarkollegiets fann inte anledning att ompröva beslutet och avstyrkte bifall till överklagandet samt anförde följande. I överklagandet åberopas att utgångspunkten i Kammarkollegiets bedömning borde vara förordnandet från 1912. Ett beslut om permutation betyder att den föreskrift som ansökan avser ändras, upphävs eller åsidosätts. Föreskriften gäller således inte längre för stiftelsen efter beslutet. I och med beslutet om permutation den 9 juni 1997 ändrades familjestiftelsens placeringsföreskrift. Ansökan utformades av sökanden, det är dock möjligt att förhandsdiskussioner ägde rum med kollegiets handläggare, detta framgår inte av ärendet. Det framgår dock av ärendet att sökanden justerade sitt yrkande till den lydelse som placeringsföreskriften sedermera fick genom permutationsbeslutet. Förutsättningen för att få ändra en föreskrift enligt 1 § permutationslagen är att det på grund av ändrade förhållanden inte längre är möjligt att iaktta bestämmelsen, att bestämmelsen har blivit uppenbart onyttig eller uppenbart stridande mot utfärdarens avsikter eller att det föreligger annat särskilt skäl. Utgångspunkten i Kammarkollegiets bedömning av det här ärendet måste därför vara om det har inträffat några ändrade förhållanden sedan den nya lydelsen av bestämmelsen tillkom 1997. - I sitt överklagande anger sökanden att det i EG-fördraget artikel 56 finns förbud mot att medlemsstaterna uppställer hinder för fria kapitalrörelser mellan medlemsstater inom EU och mellan medlemsstater och tredje land. I det här specifika fallet är det fråga om en civilrättslig begränsning som ursprungligen har satts upp av donatorn. Det är således inte medlemslandet som har satt upp några begränsande regler för kapitalrörelse utan ursprungligen donatorn vid donationstillfället. Föreskriften kan inte anses strida mot gemenskapsrätten. - Regeringen (Justitiedepartementet, 2004-06-03) fann inte skäl föreligga för permutation och lämnade överklagandet utan bifall. - Stiftelsen ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas och ärendet återförvisas till regeringen för ändring av stiftelsens placeringsföreskrift på sätt som yrkats i Kammarkollegiet. Till stöd för ansökan anförde Stiftelsen att beslutet stred mot kravet på fria kapitalrörelser i artikel 56 EG och egendomsskyddet i artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen. - Regeringsrätten (2006-11-23, Eliason, Almgren, Lundin, Fernlund, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall tillämpas i förevarande mål. - Av 1 § i 1988 års rättsprövningslag framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - I artikel 56 EG föreskrivs bl.a. att restriktioner för kapitalrörelser mellan medlemsstaterna skall vara förbjudna. Av artikel 1 i första tilläggsprotokollet till Europakonventionen framgår att varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom och att ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. I målet har inte framkommit att dessa bestämmelser har åsidosatts. Det har inte heller framkommit att regeringen skulle ha felbedömt fakta eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på sätt som sökanden har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2006-11-01, H. Larsson)