RÅ 2006 not 19

Not 19. Ansökan av E.K. om rättsprövning av ett beslut om förhandsbesked för bygglov för ett enbostadshus. -Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden i Uddevalla kommun (2001-09-20, § 307) beslutade att meddela positivt förhandsbesked för ett enbostadshus på Herrestads-Åker 2:22 under förutsättning att en enda tomt bildas av hela markområdet sydost om vägen. I miljö- och stadsbyggnads yttrande den 7 september 2001, bilaga till beslutet, framgick utförligt skälen för beslutet. Samtliga berörda grannar utom E.K. hade medgett att ett nytt hus byggdes på aktuell plats. - E.K. överklagade beslutet och anförde sammanfattningsvis följande. Han har invändningar om hur dagvattnet skall tas om hand. Då marken består av tät lera kommer vattnet att rinna ner mot hans fastighet. Den tomt som avses bebyggas ligger två meter högre än hans tomt. När kvällssolens låga strålar lyser utmed marken och in i huset blir det ljust och trevligt. Om det får byggas ett nytt hus får han ingen nytta av solen varken inne eller på denna sida av tomten. Han ifrågasätter vidare vilka markuppfyllnader som behövs för ett nytt hus. Rasrisken i området är stor varför han kräver att en noggrann sondering av marken görs. Han befarar vidare att grundläggningsarbeten kan skada hans fastighet på grund av vibrationer. - Länsstyrelsen i Västra Götaland (2001-11-26) avslog - sedan företrädare för länsstyrelsen besökt platsen - överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut följande. Fastigheten Herrestads-Åker 2:22 ligger utanför detaljplanelagt område men gränsar till planlagt område. Avsedd tomtplats utgör en lucka i befintlig bebyggelsegrupp. - Enligt 2 kap 1 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket området är mest lämpligt med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken tillämpas. - För områden som inte omfattas av detaljplan, skall enligt 8 kap. 12 § PBL, ansökningar om bygglov bifallas om den sökta åtgärden uppfyller kraven i 2 kap., inte skall föregås av detaljplaneläggning, inte strider mot områdesbestämmelser och uppfyller kraven i 3 kap. om byggnaders placering och utformning m.m. - Länsstyrelsen anser liksom Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden att det är förenligt med bestämmelserna i 2 kap. PBL och miljöbalken att bygga ett enbostadshus på ifrågavarande tomtplats. - Av 3 kap. 1 § PBL framgår bl.a. att byggnader skall placeras och utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen. Byggnader skall ha en yttre form och färg som är estetiskt tilltalande, lämplig för byggnaderna som sådana och som ger en god helhetsverkan. - Byggnader skall enligt 3 kap. 2 § PBL placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - Vid bedömning av frågan om betydande olägenheter uppkommer för omgivningen till följd av byggnadsföretaget skall, enligt specialmotiveringen till bestämmelsen i 3 kap. 2 § PBL, bl.a. beaktas olägenheter för grannar i form av skymd sikt eller sämre ljusförhållanden (se prop. 1985/86 s. 484). I kravet på att betydande olägenhet inte får uppkomma för omgivningen innefattas ett krav att olägenheter skall vara av kvalificerat slag. - Länsstyrelsen delar helt Miljö- och Stadsbyggnadsnämndens bedömning att uppförandet av ett enbostadshus enligt ansökan inte kommer att medföra någon betydande olägenhet för E.K:s fastighet. - Enbostadshusets utformning och närmare placering på tomten kommer att bestämmas i samband med ansökan om bygglov. - Överklagandet skall därför avslås. - Vad E.K. i övrigt anför kan inte medföra annan bedömning. - E.K. överklagade länsstyrelsens beslut. Han anförde bl.a. följande. Han motsätter sig byggnation då det finns uppenbara problem med dagvattnet. Marken består av tät lera och vattnet kommer att rinna ner mot hans fastighet. Den tomt som avses att bebyggas ligger två meter högre upp än hans tomt. Om tomten bebyggs kommer sikt- och ljusförhållandena på hans fastighet att försämras avsevärt, främst vad gäller eftermiddags- och kvällssol. Vidare finns problem avseende behövliga markuppfyllnader och rasrisk. Någon utredning avseende detta har inte genomförts. Det framgår att länsstyrelsen besökt platsen. Emellertid har någon utredning eller studier avseende mark-, vatten-, sikt- och skuggförhållanden inte presenterats. Vidare har det framkommit uppgifter som talar för att länsstyrelsens företrädare besökt fel plats. - Kammarrätten i Göteborg hade genom beslut den 26 mars 2003 med eget utlåtande överlämnat ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten anförde därvid bl.a. att såvitt framgick av utredningen kan det beviljade förhandsbeskedet inte anses strida mot bestämmelserna i 3 kap. PBL. - Regeringen (Miljödepartementet, 2004-02-12) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut följande. Bestämmelserna i 3 kap. PBL kan, med hänsyn bl.a. till vad kammarrätten anfört, inte anses utgöra hinder mot det lämnade förhandsbeskedet. Vad E.K. anfört utgör enligt regeringens mening inte heller i övrigt skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - E.K. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. följande. Länsstyrelsens beslut innefattar grovt förbiseende som haft avgörande betydelse för ärendets utgång. Miljö- och stadsbyggnadsnämndens beslut tar sikte på helt andra materiella förutsättningar än vad sökanden har angett i sin ansökan och beslutet är därför att betrakta som ett avslag. Så har även sökanden uppfattat beslutet och sökanden har därför meddelat såväl kommunen som länsstyrelsen att han tar tillbaka sin ansökan. - Regeringsrätten (2006-02-09, Nordborg, Almgren, Hamberg, Fernlund, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De i målet tillämpliga bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10) är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. Det som E.K. anfört visar inte att regeringen i detta avseende har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i ärenden om förhandsbesked eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan inte anses strida mot någon rättsregel på sätt som E.K. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2006-01-25, Norberg)