RÅ 2006 not 20

Not 20. Ansökan av B.F. om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. -Kommunfullmäktige i Uppsala kommun (2003-06-16, § 146) beslutade att anta förslag till detaljplan för kvarteren Sleipner och Galar i Uppsala. - B.S., bostadsrättsinnehavare i Bostadsrättsföreningen Sleipner, som ägde fastigheten Kungsängen 13:7 inom planområdet, överklagade beslutet och anförde huvudsakligen följande. Angränsande fastighet (Kungsängen 1:25) ägs av Skanska, som har för avsikt att bland annat uppföra ett flerbostadshus antingen genom att sammanbyggas med bostadsrättsföreningens hus eller att byggas fristående med en lucka på 3-4 meter till föreningens hus. Detaljplanen utgår i sin nuvarande utformning från att huskropparna sammanbyggs, vilket skulle leda till igensättning av 4 badrumsfönster av vilka ett tillhör den lägenhet B.S. bor i. Utformningen av tänkt nybyggnation enligt den nu antagna detaljplanen skulle medföra att dagsljusinsläppet i befintliga bostäder, som redan nu understiger Boverkets riktlinjer, minskas ytterligare. - Länsstyrelsen i Uppsala län (2003-09-19) avslog överklagandet med följande motivering. Syftet med den aktuella detaljplanen är att möjliggöra uppförande av kontorshus i 4-7 våningar samt att pröva möjligheten till bostäder i kvarterets västra och norra del. De kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna skall respekteras. Hörnet mot Strandbodgatan/Kungsgatan skall ges en bättre gestaltning än dagens. Detaljplanen möjliggör sammanbyggnad av den planerade bostadsbyggnaden i kvarterets västa del (Vf1v1v2) med befintligt flerbostadshus i hörnet Samaritergränd/Dragarbrunnsgatan (IV q1). - Plan- och bygglagen (1987:10), PBL, bygger på principen om decentralisering av beslutsfattandet och kommunal självbestämmanderätt i frågor som rör bl.a. riktlinjer för markanvändningen i kommunen. Således föreskrivs i 1 kap. 2 § PBL det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. En konsekvens av detta är att den statliga kontroll som besvärsprövningen innefattar i många fall stannar vid en prövning av om ett överklagat kommunalt beslut ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. Det ovan sagda föranleder en väsentlig begränsning av den materiella prövning som skall göras i ett överklagningsärende. - För att mark skall få användas för bebyggelse skall den enligt 1 kap. 6 § PBL vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet. Lämplighetsprövningen sker vid planläggning eller i ärenden om bygglov eller förhandsbesked. Enligt 1 kap. 5 § PBL skall vid prövningen både allmänna och enskilda intressen beaktas. Enligt 2 kap. 1 § PBL skall mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vid planläggning skall bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken (MB) tillämpas. - Kvarteret ligger inom område av riksintresse för kulturminnesvården (40 A Uppsala stad) enligt de grundläggande hushållningsbestämmelserna i 3 kap. 6 § MB. - Länsstyrelsen beslutade den 9 juli 2003 (402-9276-03) att inte pröva kommunfullmäktiges antagandebeslut enligt reglerna härom i 12 kap. PBL. Frågan om den planerade bebyggelsens förenlighet med ovannämnda riksintresse får därmed anses prövad. - Det finns enligt Länsstyrelsens uppfattning ur formell synpunkt inget ett erinra mot detaljplaneärendets handläggning i kommunen. Länsstyrelsen finner vid en sådan bedömning som skall ske i ärendet enligt 5 § förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. att exploateringen enligt detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av markresurserna samt med den gällande kommunala översiktsplanen. - Som anförts ovan möjliggör detaljplanen sammanbyggnad av det planerade flerbostadshuset med det befintliga flerbostadshuset. Den närmare prövningen av villkoren för en sådan eventuell sammanbyggnad prövas av Byggnadsnämnden vid bygglovprövningen. En sådan sammanbyggnad kräver också civilrättslig reglering genom avtal mellan de berörda fastighetsägarna: Länsstyrelsen gör med anledning av överklagandet den bedömningen att detaljplanen inte kan antas medföra några sådana betydande olägenheter för de boende på fastigheten Kungsängen 13:7 att hinder för planen enligt 3 kap. PBL därigenom föreligger. Mot bakgrund härav och då enligt Länsstyrelsens uppfattning det överklagade beslutet ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen i hithörande fall, finner Länsstyrelsen att skäl för ändring av det överklagade detaljplanebeslutet inte föreligger. - Med hänsyn till vad sålunda anförts skall överklagandet avslås. - B.S. överklagade länsstyrelsens beslut. Han anförde vad han tidigare framfört om sammanbyggnad av det befintliga bostadshuset med en ny huskropp. och anförde följande. Utformningen av tänkt nybyggnation enligt den antagna detaljplanen skulle medföra att dagsljusinsläppet i befintliga bostäder, som redan nu understiger Boverkets riktlinjer, minskas ytterligare genom att badrumsfönstren sätts igen. Hans föredrar en lösning där den nya huskroppen placeras med 3-4 meters lucka till gaveln på det befintliga bostadshuset. - Regeringen (Miljödepartementet, 2004-02-26) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen finner att detaljplanen inte kan anses innebära sådana betydande olägenheter för B.S. att planen av det skälet inte kan godtas. Vad han anfört utgör inte heller i övrigt skäl att upphäva beslutet att anta planen. Överklagandet bör därför avslås. - B.S. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas och ärendet återförvisas till regeringen för ny handläggning. Han anförde bl.a. följande. Beslutet strider mot Boverkets byggregler. Någon konsekvensanalys med utgångspunkt från dessa regler av sammanbyggnaden mellan bostadsrättsföreningen Sleipners bostadshus och den planerade huskroppen i kvarteret gjordes inte och vägdes inte in i beslutet, trots att det framgick att Stadsbyggnadskontoret i Uppsala inte hade några invändningar mot ett utförande som också var förenligt med dessa byggregler. Konsekvensen av den tilltänkta nybyggnationen blir att dagsljusinsläppet i redan befintliga bostäder, som redan nu understiger Boverkets riktlinjer, ytterligare minskas. - Regeringsrätten (2006-02-09, Nordborg, Almgren, Hamberg, Fernlund, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i ärenden om detaljplan enligt PBL eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan inte anses strida mot någon rättsregel på sätt som B.S. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på något annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2006-01-25, Norberg)