RÅ 2006 not 83

Not 83. Överklagande av Socialnämnden i Leksands kommun ang. återkallelse av medgivande att ta emot barn i syfte att adoptera det. - Makarna C erhöll den 13 maj 2003 medgivande av Socialnämnden i Leksands kommun att ha barnen A (född 1992) och B boende hos sig i syfte att adoptera dem. Eftersom det var fråga om internationell adoption fattades beslutet med stöd av såväl 6 kap. 6 § som 6 kap. 12 § socialtjänstlagen (2001:453). Socialnämnden beslutade den 21 juni 2004 att återkalla medgivandet enligt 6 kap. 13 § samma lag samt att placera A i ett familjehem. I den utredning som låg till grund för nämndens beslut anfördes bl.a. följande. Under de år som adoptionen av A och hennes syster B har varit aktuell har det framkommit allt tydligare att makarna C inte besitter de egenskaper som beskrivs i boken "Internationella adoptioner - Handbok för socialnämnder". Vid de händelser som främst rör B visar det sig att makarna har dålig beredskap inför de problem som kan uppstå på grund av tidigare upplevda händelser som A och B har med sig från sitt tidigare hemland. Detta blir påtagligt i deras oförmåga att bemöta och hjälpa B på ett adekvat sätt vid de tillfällen då hon snattat. I stället för att se att hennes beteende kan vara ett resultat av hennes uppväxt i hemlandet, eventuellt i kombination med tonårsfrigörelse, och finnas där för henne på ett vuxet sätt, har de hotat med att skicka tillbaka henne. Familjen C har tidigare erbjudits hjälp från socialtjänsten men avböjt med hänvisning till tidsbrist. Att inte ta sig tid att hjälpa sina eventuella adoptivbarn i den situation som uppstått oavsett av vilken anledning, visar att det inte finns en tillräckligt god kunskap och beredskap för vad det innebär att ta till sig andras barn och deras trauman från tidigare händelser. För A:s del innebär det anförda att det inte finns några garantier för henne att hon kommer att vara förbehållslöst älskad och accepterad i familjen. Inte heller gynnas A av makarna C:s inställning till B och det som hände kring henne. Följden av detta blir att A och B inte kan ha kontakt på ett naturligt sätt och att A inte får hjälp av makarna C att se det viktiga i kontakten. B är det enda bandet A har i Sverige och som kan dela hennes tankar och upplevelser från deras tidigare liv i hemlandet. Eftersom A var så pass stor när hon kom till Sverige och har minnen från tiden i hemlandet är det av vikt att hon, när hon själv vill, kan ha ett utbyte av tankar och funderingar kring detta med sin syster B. Denna möjlighet ska inte påverkas av familjen C:s inställning till B för det som de anser att hon gjort mot dem. I deras resonemang kring det som hänt visar de att de inte på något sätt kan ha fördragsamhet med det som hänt utan lägger helt skulden på B. Detta beteende talar också om för A att hon inte kan förvänta sig att accepteras fullt ut om det är så att hon med familjen C:s mått mätt inte sköter sig. Att lägga ett sådant ansvar på ett barn är olämpligt eftersom det torde leda till psykisk press och oro. A riskerar att växa upp i en familj där det under ytan ligger ständiga hot om att bli tillbakaskickad till hemlandet. Det är inte gynnsamt för något adoptivbarn och det talar för att A inte ska bo hos familjen C. Som adoptivförälder måste man kunna se och hantera ett barns beteende, som kan visa sig ha sitt ursprung i de tidigare levnadsförhållandena, och vid behov ta hjälp utifrån. Detta visar makarna C att de inte har förmåga och/eller vilja till. Det utgör ytterligare ett skäl till att det inte är förenat med A:s bästa att växa upp hos dem. Med denna bedömning som grund ser inte utredarna att det är möjligt för A att bo kvar hos makarna C. A bör flytta till och under hela sin uppväxt bo i ett familjehem som är lyhörda för hennes behov, har förmåga att möta henne i eventuella svårigheter och med villkorslös kärlek ta henne till sig och ge henne den trygghet och stabilitet hon så väl behöver. - Makarna C överklagade de båda besluten avseende A. -Länsrätten i Dalarnas län (2004-07-14, ordf. Andersson) återgav vad socialnämnden sammanfattningsvis anfört i sitt beslut och yttrade i övrigt bl.a. följande. Ett barn får inte utan socialnämndens medgivande eller beslut om vård tas emot för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om honom eller henne (6 kap. 6 § socialtjänstlagen). Vid internationella adoptioner får ett sådant medgivande lämnas endast om den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens innebörd (12 §). Medgivandet kan - såvitt nu är av intresse - återkallas om en fortsatt vistelse hos de som vill adoptera inte vore förenlig med barnets bästa (13 §). - - - Enligt länsrättens mening har inte framkommit skäl att ifrågasätta socialnämndens utredning. Med hänsyn till vad som har framkommit ansluter sig länsrätten till socialnämndens bedömning att en fortsatt vistelse hos makarna C inte är förenlig med A:s bästa. Det var därför riktigt att återkalla det tidigare medgivandet. - Vid sådant förhållande kan makarna C inte anses berörda av socialnämndens beslut att bevilja A bistånd i form av familjhemsplacering på sådant sätt att de har rätt att överklaga. Deras talan mot det beslutet skall därför avvisas. - Länsrätten avslår makarna C:s överklagande av socialnämndens beslut att återkalla det tidigare medgivandet att ta emot A för stadigvarande vård och fostran i sitt hem. - Länsrätten avvisar makarna C:s talan mot beslutet om bistånd till A i form av familjhemsplacering. - Makarna C överklagade och yrkade att nämndens beslut skulle upphävas. - Nämnden bestred bifall till överklagandet. - Kammarrätten i Sundsvall höll muntlig förhandling i målet varvid på makarna C:s begäran vittnesförhör hölls med bl.a. en dotter till makarna. - Kammarrätten i Sundsvall (2004-11-09, Sjödin, Helin, Ebbing, referent) yttrade: I förarbetena till motsvarande bestämmelse i tidigare gällande socialtjänstlag (prop. 1979/80:1 del A s. 539) anges bl.a. att bedömningen måste koncentreras på hemmets och de blivande föräldrarnas lämplighet och att man får bedöma om dessa allmänt sett kan antas kunna ge ett barn god vård och fostran och i övrigt gynnsamma uppväxtförhållanden. - När prövningen avser ett visst barn måste övervägandena ta sikte främst på de blivande föräldrarnas lämplighet i förhållande till det aktuella barnet (se RÅ 1991 ref. 70). - Kammarrätten gör följande bedömning. - A, som är tolv år, har under de senaste åren stadigvarande varit bosatt hos makarna C, som tidigare erhållit socialnämndens medgivande att ha A bosatt hos sig i syfte att adoptera henne. Makarna C har uppgett att A:s önskan är att även fortsättningsvis få bo hos dem. Denna uppgift stöds såväl av vittnenas uppgifter som av de av makarna C:s ingivna breven från A. I motsats till socialnämnden finner kammarrätten att viss hänsyn vid bedömningen måste tas till A:s vilja. Den utredning som socialnämnden åberopat till stöd för sina beslut ger vidare enligt kammarrättens mening inte stöd för antagandet att sådana missförhållanden förekommit i makarna C:s hem att makarna inte längre kan anses uppfylla de krav som uppställts för att ett medgivande att ta emot ett barn för adoption skall kunna ges. Den omständigheten att A:s syster placerats i familjehem därför att makarna C inte klarat av att komma till rätta med hennes problem kan enligt kammarrättens uppfattning inte medföra att makarna C skall anses olämpliga att adoptera A. Socialnämndens beslut att återkalla medgivandet för makarna C att ha A boende hos sig i syfte att adoptera henne skall således upphävas. Frågan om placering av A i familjehem har därmed förfallit, varför även socialnämndens beslut i fråga om familjehemsplacering skall upphävas. - Med upphävande av länsrättens dom och socialnämndens beslut förklarar kammarrätten att det tidigare av socialnämnden lämnade medgivandet för makarna C att ha A boende hos sig i syfte att adoptera henne skall bestå. - Socialnämnden överklagade och yrkade att nämndens beslut att återkalla det tidigare medgivandet från april 2003 skulle stå fast. Nämnden anförde bl.a. följande. Det har framkommit brister i makarna C:s föräldraförmåga som nämnden inte kände till när den lämnade medgivandet. Det finns stora brister i deras kunskaper om barn och barns behov och de kan inte ge A en stabil och störningsfri miljö. A är i behov av att bli omhändertagen och älskad på ett villkorslöst sätt. Deras avståndstagande från A:s äldre syster är skadligt för A dels genom att hon inte får stöd i att utveckla kontakterna med sin syster, dels för att utestängningen av systern ur familjen fungerar som en varningsklocka för A som därigenom tvingas att i allt bejaka familjens vilja och behov. Efter kammarrättens dom flyttade A tillbaka till makarna C som sedan en tid deltar i de stödåtgärder som socialnämnden genom utomstående aktörer har erbjudit familjen. A erhåller stödsamtal med barnpsykiatrisk terapeut. - Makarna C bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Deras önskan är att adoptera A och denna önskan stämde väl överens med A:s egen önskan. A har sedan november 2004 bott hos dem utan att problem uppstått och de har fortlöpande kontakt med stödpersoner. - Regeringsrätten (2006-05-18, Lavin, Nordborg, Eliason, Almgren, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 6 kap. 13 § socialtjänstlagen (2001:453) kan ett medgivande att ta emot ett barn i syfte att adoptera det återkallas bl.a. om en fortsatt vistelse hos den eller dem som fått medgivandet inte är förenlig med barnets bästa. I ett fall som det nu aktuella, där prövningen avser ett visst barn, måste övervägandena ta sikte främst på de blivande föräldrarnas lämplighet i förhållande till det aktuella barnet (se RÅ 1991 ref. 70). - Av socialnämndens utredning i målet framgår att A först vistades hos makarna C som sommarbarn och att makarna i mars 2000 ansökte om att få ta emot henne och hennes syster för stadigvarande boende i syfte att adoptera dem. Regeringsrätten beslutade den 2 december 2004 att kammarrättens dom tills vidare inte skulle gälla. Trots detta lät socialnämnden A, som strax dessförinnan hade flyttat tillbaka till makarna C, stanna kvar där. Detta innebär att A, som fyller fjorton år i höst och således uppnått sådan ålder att hänsyn också bör tas till hennes vilja, numera har bott hos makarna C i minst dryga sex år, bortsett från några månader under sommaren och hösten 2004 då hon var placerad i familjehem. Med hänsyn till vad som numera framkommit i målet saknas enligt Regeringsrättens mening tillräckliga skäl att återkalla socialnämndens medgivande för makarna C att ta emot A i syfte att adoptera henne. Överklagandet skall därför avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet. (fd I 2006-05-03, Hoffstedt)