RÅ 2006 not 89

Skatteflyktslagen ansågs tillämplig när de två delägarna i ett aktiebolag avtalat att ägarförhållandena i bolaget skulle ordnas så att en av dem fick behålla koncernbidragsrätt men samverkan dem emellan i övrigt skulle ske på lika villkor (förhandsbesked, inkomstskatt)

Not 89. Överklagande av Skatteverket, X AB och Y AB av ett förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I en ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde X AB (X) och Y AB (Y) sammanfattningsvis följande. En kommun och Z AB (Z) ägde tidigare vardera hälften av aktierna i X. I november 2001 ingick kommunen och Z ett avtal om ett framtida samarbete. I samband med att detta avtal tillkom överlät kommunen sina aktier i X till Z och ett nytt samarbete etablerades mellan parterna i Y, till vilket bolag den av X tidigare bedrivna verksamheten hade överförts och i vilket bolag kommunen nu blev delägare. Kommunen ägde preferensaktier i Y motsvarande 9,9 procent av aktiekapitalet och 49,9 procent av röstetalet medan X innehade stamaktier som motsvarade 90,1 procent av aktiekapitalet och 50,1 procent av röstetalet. Kommunen erhöll vidare teckningsoptioner som kunde utnyttjas för teckning av nya stamaktier i Y i december 2015. Om kommunen utnyttjade sina teckningsoptioner skulle de innehavda preferensaktierna omvandlas till stamaktier. Vid fullt utnyttjande av teckningsoptionerna och omvandling av preferensaktierna skulle kommunen komma att erhålla hälften av såväl aktiekapital som röstetal i Y. Mellan kommunen och Z fanns vidare ett konsortialavtal i vilket slogs fast att båda parter hade ett lika stort ekonomiskt intresse i Y och att kommunen och Z långsiktigt skulle verka som jämbördiga ägare av detta bolag. - X och Y anhöll om svar på följande frågor: -Fråga 1 - Är X ett sådant moderföretag till Y som avses i 35 kap. 2 § inkomstskattelagen, (1999:1229), IL? - Fråga 2 - Kan X och Y, mot bakgrund av bestämmelserna i lagen (1995:575) om skatteflykt (skatteflyktslagen), lämna koncernbidrag till varandra med skattemässig verkan? - Skatterättsnämnden beslutade i ett förhandsbesked den 15 mars 2004 avseende fråga 1 att X inte är ett sådant moderföretag som avses i 35 kap. 2 § IL. I överklagande hos Regeringsrätten yrkade X och Y ändring av förhandsbeskedet. I dom den 21 juni 2004 (RÅ 2004 ref. 87) förklarade Regeringsrätten med ändring av beskedet att X skall anses vara ett sådant moderföretag och överlämnade målet till Skatterättsnämnden för behandling av frågan om skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet (fråga 2). - Skatterättsnämnden (2004-10-18, André, ordf., Wingren, Knutsson, Silfverberg, Sjökvist, Ståhl, Virin) -Förhandsbesked. Skatteflyktslagen är tillämplig på förfarandet. X skall därvid inte anses som ett sådant moderföretag som avses i 35 kap. 2  § IL. - Motivering. Enligt 2 § skatteflyktslagen skall vid taxeringen hänsyn ej tas till rättshandling, om 1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, 2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, 3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och 4. en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. - Förändringen av samarbetet mellan kommunen och Z har bl.a. lett till att den av X tidigare bedrivna verksamheten överförts till Y och att kommunen gått in som delägare i bolaget vid sidan av X. Ägarförhållandena har utformats så att koncernbidragsförhållandet mellan X och Y skall kunna bestå så länge kommunens optioner med rätt att teckna nya stamaktier i bolaget inte utnyttjas. Förfarandet innebär att X medverkat i rättshandlingar som lett till att en väsentlig skatteförmån uppkommit. Vidare framstår de genomförda transaktionerna som praktiskt taget meningslösa om man bortser från skatteförmånen. Det står därmed klart att skatteförmånen har utgjort det övervägande skälet för förfarandet. Förutsättningarna i 2 § 1-3 skatteflyktslagen är alltså uppfyllda. - Vad slutligen gäller rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen kan först konstateras att syftet med bestämmelserna om koncernbidrag är att resultatutjämning skall accepteras mellan företag som klart framstår som en enda skattskyldig. Förfarandet i ärendet innebär visserligen att de formella förutsättningarna för koncernbidrag är uppfyllda. X och Y framstår dock inte som en enda skattskyldig utan verksamheten i Y har karaktär av en samverkan mellan olika från varandra fristående ägare. Någon reell ägarförändring har inte heller varit åsyftad. En taxering på grundval av förfarandet skulle mot denna bakgrund strida mot syftet med koncernbidragsreglerna (jfr RÅ 2002 ref. 24). Även rekvisitet i 2 § 4 skatteflyktslagen är därmed uppfyllt. - Skatteverket yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa Skatterättsnämndens förhandsbesked. - X och Y yrkade att Regeringsrätten skulle besluta att skatteflyktslagen inte är tillämplig på förfarandet och att bolagen därför kan lämna koncernbidrag till varandra med skattemässig verkan. Bolagen anförde bl.a. följande. Rekvisiten i punkterna 1, 3 och 4 i 2 § skatteflyktslagen är inte uppfyllda i bolagens fall. Att kommunen trätt in som delägare i Y kan inte anses medföra en väsentlig skatteförmån. Den struktur som bolagen valt utgör endast en del i en i övrigt affärsmässigt motiverad transaktion. Det huvudsakliga syftet var att kommunen skulle behålla sitt inflytande över verksamheten, inte att ha kvar den koncernbidragsrätt som redan förelåg mellan bolagen. Förutsättningarna i detta mål skiljer sig i väsentliga avseenden från dem som prövades av Regeringsrätten i RÅ 2002 ref. 24. - Regeringsrätten (2006-06-02, Sandström, Rundqvist, Stävberg, Kindlund, Brickman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I rättsfallet RÅ 2002 ref. 24 tillämpade Regeringsrätten skatteflyktslagen och godtog inte att koncernbidrag lämnades med skattemässig verkan efter ett förfarande som innebar skapandet av ett 90-procentigt ägande, avsett att upprätthållas under endast ett begränsat antal år. I det nu aktuella fallet är det inte fråga om att skapa ett sådant ägande utan att behålla det under viss tid. Varken den skillnaden eller omständigheterna i övrigt föranleder Regeringsrätten till annan bedömning än att de i 2 § skatteflyktslagen angivna rekvisiten är uppfyllda även i detta fall. Skatterättsnämndens förhandsbesked skall därför fastställas. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (fd II 2006-05-03, Heilbrunn)