RÅ 2006 not 91

Not 91. Överklagande och ansökan om återställande av försutten tid av P.T. - Kammarrätten i Sundsvall meddelade den 17 november 2005 dom i mål om betalningsansvar enligt skattebetalningslagen (1997:483) rörande P.T. och M.A. Båda överklagade kammarrättens dom. Genom beslut den 15 februari 2006 avvisade kammarrätten P.T:s överklagande såsom för sent inkommet. Som skäl anfördes att överklagandet skulle ha kommit in inom två månader från den dag då T.J., i egenskap av ombud för P.T., fick del av domen. T.J. delgavs domen den 21 november 2005 men överklagandet kom in först den 3 februari 2006. - P.T. överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva avvisningsbeslutet och pröva hans överklagande av kammarrättens dom. För det fall Regeringsrätten kommer fram till att reglerna om s.k. anslutningsöverklagande inte var tillämpliga ansökte han om återställande av försutten tid. P.t. anförde bl.a. följande. Den överklagade domen berör två personer på klagandesidan; M.A. och P.T. Med hänsyn till att överklagandet från M.A. kommit in i rätt tid blir reglerna om anslutningsöverklagande tillämpliga. Dessa innebär att om någon har rätt att överklaga och gör det inom rätt tid skall andra, som har rätt att överklaga, medges möjlighet att inkomma med överklagande inom en månad från det att överklagandet rätteligen skulle ha kommit in. Han delgavs domen den 21 november 2005. Tiden för anslutningsöverklagande går då ut den 21 februari 2006. Överklagandet har således kommit in i rätt tid. I sammanhanget kan det hänvisas till de skillnader som finns mellan förvaltningsprocessen och processen vid allmän domstol. I allmän domstol är det motparten som har rätt att överklaga anslutningsvis. I förvaltningsprocessen anges i besvärshänvisningen att "annan" som haft rätt att överklaga får överklaga trots att tiden för överklagande gått ut. - Anledningen till att överklagandet lämnades in för sent var att ombudet fick fel information om delgivningsdag från kammarrätten. Kammarrätten uppgav vid kontakt felaktigt att han delgivits domen den 6 december 2005, vilket rätteligen var den dag då M.A. blev delgiven. Det förhållandet att kammarrätten har lämnat ett felaktigt svar skall inte ligga honom till last. Det måste anses vara uppenbart att överklagandet skulle ha lämnats in i rätt tid om inte felaktig information givits från kammarrätten. -Regeringsrätten (2006-06-07, Almgren, Hamberg, Fernlund, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. P.T. har delgivits kammarrättens dom den 21 november 2005. Domen skulle därmed, med hänsyn till bestämmelserna i 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid, ha överklagats senast den 23 januari 2006, men överklagandet kom in först den 3 februari 2006. Överklagandet har därmed kommit in efter den författningsenliga överklagandetiden om två månader. - Av 22 kap. 13 § skattebetalningslagen framgår att bestämmelserna i 6 kap.10-24 §§taxeringslagen (1990:324) gäller för mål enligt lagen. - I 6 kap. 14 § första stycket taxeringslagen, i den i målet tillämpliga lydelsen, stadgas att om en part har överklagat ett beslut av länsrätt eller kammarrätt, får även motparten ge in ett överklagande, trots att den för honom gällande tiden för överklagande har gått ut. Ett sådant överklagande skall ges in inom en månad från utgången av den tid inom vilken det första överklagandet skulle ha gjorts. - Reglerna om anslutningsöverklagande är endast tillämpliga på part och motpart och innebär att en part ges rätt att överklaga inom viss tid efter det att motparten överklagat. Syftet med bestämmelserna är att förebygga att ett överklagande ges in enbart för att en part befarar att motparten skall komma att överklaga. I förevarande fall har inte P.T:s motpart i kammarrätten, Skatteverket, utan enbart P.T:s medpart, M.A., överklagat kammarrättens dom. Reglerna om anslutningsöverklagande är därmed inte tillämpliga i målet. - I det formulär med upplysningar om hur man överklagar som bifogats kammarrättens dom anges följande: Om någon överklagat får också annan som haft rätt att överklaga beslutet ge in ett överklagande, trots att den gällande tiden för överklagande gått ut. Ett sådant anslutningsöverklagande skall ges in inom en månad räknat från utgången av den tidigare överklagandetiden. - Av 6 a § tredje stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) framgår att ett överklagande inte skall avvisas, om förseningen beror på att myndigheten lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Utformningen av det formulär som bifogats kammarrättens dom kan ge en felaktig uppfattning om vad som utgör anslutningsöverklagande. Av P.T:s överklagande och ansökan om återställande av försutten tid hos Regeringsrätten framgår emellertid att förseningen inte beror på utformningen av överklagandehänvisningen utan har andra orsaker. - Mot bakgrund av det anförda är kammarrättens beslut att avvisa P.T:s överklagande såsom för sent inkommet korrekt. - Enligt 37 c § förvaltningsprocesslagen får tiden för överklagande återställas om den har försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt. Vad P.T. anfört utgör inte sådan omständighet. Ansökningen skall därför avslås. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer kammarrättens avvisningsbeslut. - Regeringsrätten avslår ansökningen om återställande av försutten tid. (fd I 2006-05-23, Björnsson)