RÅ 2006:40

Arbetsmiljöverket genom Arbetsmiljöinspektionen i Örebro beslöt den 25 mars 2002 med stöd av 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen (1977:1160) att förbjuda Landstinget i Värmland vid vite av 500 000 kr att efter angiven dag år 2003 bedriva verksamhet i vissa lokaler på Centralsjukhuset i Karlstad, om inte särskilt specificerade villkor var uppfyllda. Sedan Arbetsmiljöverket funnit att landstinget bedrev verksamhet i de aktuella lokalerna i vart fall fram till den 31 mars 2004 trots att åtgärder inte vidtagits för att uppfylla villkoren enligt beslutet, ansökte verket hos Länsrätten i Örebro län om att det med förbudet förenade vitet skulle dömas ut. Länsrätten prövade framställningen i sak och förpliktade i dom den 9 december 2004 landstinget att utge vitet om 500 000 kr.

Kammarrätten i Jönköping

Landstinget överklagade länsrättens dom hos kammarrätten och yrkade att domen skulle upphävas.

Domskäl

Kammarrätten i Jönköping (2005-05-20, Alkman, Berg, referent, Flyme Ahlstrand) yttrade: Enligt 6 § lagen (1985:206) om viten görs ansökan om utdömande av vite hos den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Arbetsmiljöverket har säte i Solna. Någon forumregel i arbetsmiljölagen som innebär undantag från bestämmelsen i 6 § lagen om viten finns inte. Arbetsmiljöverkets ansökan om utdömande av vite borde därför rätteligen ha gjorts hos Länsrätten i Stockholms län (Jfr RÅ 2000 ref. 57). - Kammarrätten undanröjer Länsrättens i Örebro län dom och överlämnar handlingarna i målet till Länsrätten i Stockholms län för handläggning.

Arbetsmiljöverket överklagade kammarrättens beslut och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet och visa målet åter till kammarrätten för prövning av landstingets överklagande. Verket anförde bl.a. följande. Arbetsmiljöverkets verksamhetsområde omfattar hela landet. Huvuddelen av verkets personal är stationerad vid de tio regionala distrikt som tillhör verkets avdelning för inspektion och den helt övervägande delen av den operativa verksamheten bedrivs därifrån. Under dessa omständigheter faller det sig naturligt att anse att Arbetsmiljöverket är beläget på de olika orter där besluten om föreläggande och förbud fattas. Själva formuleringen i 6 § viteslagen lägger inte hinder i vägen för en sådan tolkning. För verket finns det stora fördelar med att kunna få ansökningarna prövade lokalt, nämligen snabb handläggning, rättens kännedom om lokala förhållanden, kontakter med rätten underlättas vid handläggningen samt närhet till domstolen vid en eventuell muntlig förhandling. Även den proposition som låg till grund för sammanslagningen av Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen stöder verkets uppfattning i forumfrågan, eftersom den betonar vikten av att tillsynsorganens regionala förankring bibehålls. Omständigheterna i det av kammarrätten åberopade rättsfallet RÅ 2000 ref. 57 var inte desamma som i förevarande mål och rättsfallet utgör inte stöd för kammarrättens bedömning i forumfrågan.

Landstinget i Värmland avstod från att yttra sig i forumfrågan.

Regeringsrätten (2006-05-24, Sandström, Dexe, Rundqvist, Lundin, Brickman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 6 § lagen om viten skall ansökan om utdömande av vite göras hos den länsrätt inom vars domkrets myndigheten är belägen. Enligt 1 § andra stycket samma lag skall lagen inte tillämpas i den mån annat följer av vad som är särskilt föreskrivet. Någon sådan särskild föreskrift finns inte för vite enligt arbetsmiljölagstiftningen.

I förevarande fall har Arbetsmiljöverket genom distriktet i Örebro (även kallat Arbetsmiljöinspektionen i Örebro) ansökt hos Länsrätten i Örebro län om utdömande av vite som förenats med ett av verket genom distriktet utfärdat förbud enligt 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen.

Frågan i målet hos Regeringsrätten gäller om länsrätten, som utdömt vitet, varit behörig att pröva ansökningen i sak eller om den, som kammarrätten funnit, rätteligen borde ha prövats av Länsrätten i Stockholms län.

Med verkan fr.o.m. år 2001 ombildades det dåvarande Arbetarskyddsverket - som bestod av två myndigheter, Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen - till en ny myndighet, benämnd Arbetsmiljöverket. Detta kom författningsmässigt till uttryck genom ändringar i bl.a. arbetsmiljölagen och genom förordningen (2000:1211) med instruktion för Arbetsmiljöverket. Enligt instruktionen bestämmer Arbetsmiljöverket, med vissa undantag som här saknar intresse, sin organisation. Av verkets arbetsordning framgår att verket organisatoriskt är indelat i avdelningar, varav en avdelning för inspektion (A I). Inom A I finns avdelningsledning och stab samt tio regionala distrikt, vart och ett lokaliserat till viss angiven ort och omfattande ett eller flera län. Enligt en beslutsordning för verket ankommer det på distrikten (genom vederbörande chef, som kallas tillsynsdirektör, eller den tjänsteman till vilken denne har delegerat beslutanderätt) att fatta beslut om förbud och föreläggande m.m. enligt 7 kap.arbetsmiljölagen, om beslutet skall gälla enbart inom ett distrikt. Skulle beslutet gälla mer än ett distrikt fattas beslutet på avdelningschefsnivå, dvs. centralt inom verket.

Någon bestämmelse synes inte finnas om var Arbetsmiljöverket har sitt säte. Verket har emellertid sina ledningsfunktioner och övriga verksamheter som inte handhas av distrikten koncentrerade till huvudkontoret med adress i Solna kommun. Myndigheten får därför anses belägen i Solna. Med hänsyn härtill skall enligt 6 § lagen om viten en ansökan från Arbetsmiljöverket om utdömande av vite, även om framställningen ombesörjts av ett distrikt inom verkets avdelning för inspektion, göras hos Länsrätten i Stockholms län. Länsrätten i Örebro län har således inte varit behörig att pröva den aktuella ansökningen. Arbetsmiljöverkets talan i forumfrågan kan därför inte vinna bifall.