RÅ 2006:88

Kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun antog den 25 mars 2004 en detaljplan för del av fastigheten Boberg 3:48 m.fl. i Skrea församling. Planområdet som var ca 30 ha låg inom Hallands kustområde och var av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Planområdet gränsade i väster till naturreservatet Grimsholmen som tillika var Natura 2000-område. Fastigheten Boberg 3:57, som ingick i planområdet, omgavs på tre av fyra sidor av Natura 2000-området och gränsade liksom sistnämnda område i öster till Bobergs kustväg. Tidigare detaljplaner för planområdet från år 1954 och år 1984 medgav byggrätter om högst 120 kvm respektive 80 kvm. - Den aktuella detaljplanen medgav åtta nya byggrätter huvudsakligen i anslutning till ett tidigare bebyggt område, öster om Bobergs kustväg. På fastigheten Boberg 3:57, som var ca 24 600 kvm, gällde tidigare 1954 års detaljplan som medgav 10-12 tomter. Den nya detaljplanen medgav tre tomter på fastigheten med en byggrätt om 200 kvm vardera. Fastigheten var obebyggd bortsett från ett gammalt strandridartorp.

Kommunfullmäktiges beslut överklagades av bl.a. A.P. och K.I. hos Länsstyrelsen i Hallands län. A.P. anförde bl.a. följande. Avstyckning och byggnation av fastigheten 3:57 är oacceptabelt. Fastigheten ligger mitt i ett naturreservat och gränsar till ett Natura 2000-område. Planens genomförandetid har gått ut. Kommunen kan således besluta att upphäva 1954 års detaljplan. Antalet tomter, åtta stycken, är för många. Fyra tomter som tidigare har föreslagits är godtagbart. Tomterna kan då läggas ut med grönområde emellan. Husens nockhöjd om åtta meter är för högt, lägre hus t.ex. enplanshus skulle vara lämpligare. - K.I. anförde bl.a. följande. Planförslaget strider mot 3 och 4 kap.miljöbalken, MB. Planförslaget har inte stöd i delöversiktsplan för södra kustområdet och tar även i anspråk mark enligt 6 kap. 19 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Det nu öppna landskapet mot havet kommer att försvinna. Det strider mot riksintresset för naturvård och kulturvård. Arvid Carlssons väg bör ha kvar sin nuvarande utfart. Att skapa ett fyrvägsskäl utanför hennes fastighet är inte bra från trafiksäkerhetssynpunkt. Om förslaget genomförs kommer utsikten från hennes fastighet att förstöras. Värdet på fastigheten kommer att sjunka drastiskt på grund av förstörd utsikt, ökad biltrafik och ett fyrvägsskäl utanför tomten.

Länsstyrelsen i Hallands län yttrade i beslut den 29 juni 2004: I 1 kap. 2 § PBL stadgas att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten (det s.k. kommunala planmonopolet). - I 1 kap. 5 § PBL anges att vid prövning av frågor enligt denna lag skall både allmänna och enskilda intressen beaktas, om inte annat är särskilt föreskrivet. - I 2 kap. 2 § PBL stadgas bl.a. att planläggning skall, med beaktande av natur- och kulturvärden, främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar. Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas. - Enligt 2 kap. 3 § PBL skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa, till jord-, berg- och vattenförhållandena, till möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp samt annan samhällsservice och till möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. - Enligt 2 kap. 4 § PBL gäller inom områden med sammanhållen bebyggelse att bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till bl.a. behovet av skydd mot uppkomst och spridning av brand samt mot trafikolyckor och andra olyckshändelser, behovet av hushållning med energi och vatten samt goda klimatiska och hygieniska förhållanden, behovet av trafikförsörjning och god trafikmiljö, samt behovet av förändringar och kompletteringar. - I 5 kap. 2 § PBL anges att vid utformning av en detaljplan skall skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - I 5 kap. 18 § anges att en miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Enligt 3 kap. 6 § MB skall områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. - I 4 kap. MB stadgas för kustområdet i Halland bl.a. att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, att exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden samt att fritidshusbebyggelse får komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. - Enligt 7 kap. 28 a § MB krävs tillstånd för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats i 27 §. Härav följer att även åtgärder som utförs utanför ett Natura 2000-område och som kan påverka detta område skall beaktas och kan bli föremål för en tillståndsprövning. - Länsstyrelsen har studerat förhållandena på platsen. - PBL bygger bl. a. på principen om kommunal självbestämmanderätt i frågor, som rör hur marken inom kommunen skall användas och miljön utformas. Länsstyrelsen bevakar dock att frågor om riksintressen, mellankommunal samordning, miljökvalitetsnormer samt hälsa och säkerhet tillgodoses, i första hand under samrådsförfarandet men ytterst också genom den eventuella prövning av kommunens antagandebeslut, som länsstyrelsen kan besluta om enligt 12 kap. 1 § PBL. - En översiktsplan skall ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön skall utvecklas och bevaras. En översiktsplan är dock inte bindande för myndigheter eller enskilda. Länsstyrelsen har i programskedet i samrådsyttrande daterat den 8 april 2003 för denna detaljplan accepterat en mindre komplettering med tomter. - En förstudie till miljökonsekvensbeskrivning är upprättad den 30 juni 1998 och reviderad den 22 september och den 26 oktober samma år. Planförslaget berör riksintressena för naturvård och friluftslivet. Planförslaget omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser. De särskilda hushållningsbestämmelserna innebär stor restriktivitet för tillkommande bebyggelse eller avstyckningar. Prövning kan dock ske för mindre kompletteringar. Förslaget gränsar till ett Natura 2000-område. Planförslaget innebär inte att någon miljökvalitetsnorm överskrids. - Bedömningen är sammantaget att planförslaget är förenligt med 3-5 kap. MB på grund av att endast en mindre komplettering till befintlig bebyggelse föreslås (ett begränsat antal nybyggnadsmöjligheter samt att strandskydd återinförs i Natura 2000-områdets närhet). I övrigt regleras befintlig bebyggelse. - Länsstyrelsen instämmer i att bedömningarna gentemot 3-5 kap. MB hade varit tydligare om en miljökonsekvensbeskrivning hade tagits fram. Länsstyrelsen anser dock att planförslaget inte innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Länsstyrelsen har i samrådsyttrande den 8 april 2003 förordat att de tre nya tomtplatsernas lokalisering på fastigheten Boberg 3:57 skall flyttas längre upp mot väg 689 med hänsyn till förekommande natur- och livsmiljöer och med hänsyn till landskapsbilden. I det nu antagna planförslaget är tomternas lokalisering flyttade närmare väg 689. Tillstånd enligt 7 kap. 28 a § krävs därför inte. - Planförslaget står inte i strid med 2 kap. 4 § PBL när det gäller att bebyggelsemiljön skall utformas med hänsyn till behovet av trafikförsörjning och god trafikmiljö. Planförslaget står inte heller i strid med 3 kap. 2 § PBL om att byggnader skall placeras så att de eller deras användning inte inverkar menligt på trafiksäkerheten eller på annat sätt medför fara eller betydande olägenheter för omgivningen. - Det ankommer inte på länsstyrelsen att bedöma frågor om eventuella värdeförändringar av klagandens fastighet. - De förändringar av hur marken får användas inom fastigheterna i planområdet som detaljplanen medger, innebär inte några sådana omständigheter eller förhållanden att klagandenas enskilda intressen kan anses åsidosatta eller kränkta i sådan omfattning att planförslaget inte kan godtas. - De nya tomtplatserna och den nya bebyggelse som planförslaget därigenom medger samt den föreslagna utökningen av byggrätt för befintlig bebyggelse inom redan ianspråktagen tomtmark bedöms inte nämnvärt påverka landskapsbilden eller den visuella kontakten med havet och strandzonen. De bedöms inte heller väsentligen försämra livsvillkoren för djur- och växtarter i området som helhet. Den mark som tas i anspråk saknar vidare betydelse för bad och friluftsliv. Genom att strandområdet nås via Bobergs kustväg med tillhörande väganslutningar hindras eller avhålls inte allmänheten från att beträda område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Planförslaget minskar inte heller tillgängligheten till havet eller strandområdet. - Länsstyrelsen har för rubricerad detaljplan den 15 april 2004 beslutat att någon prövning enligt 12 kap. 1 § PBL inte skall ske. Några skäl att nu göra ett annat ställningstagande föreligger inte. - Med hänsyn till de förutsättningar som gäller för området bedömer länsstyrelsen att planförslaget har givits en sådan utformning som ligger inom ramen för det handlingsutrymme som PBL ger kommunen. Länsstyrelsen konstaterar att förslaget inte är förenligt med kommunens delöversiktsplan men att länsstyrelsen i programskedet accepterat en mindre komplettering med tomter och finner att det i övrigt uppfyller bestämmelserna i 1, 2 och 5 kap. PBL. Enskilda intressen bedöms inte heller kränkas i sådan mån att förslaget därför inte kan godtas. Överklagandena skall därför avslås.

K.I., A.P. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut hos regeringen. K.I. anförde bl.a. följande. Planförslaget strider mot 3 och 4 kap. MB. Förslaget saknar stöd i kommunens delöversiktsplan för södra kustområdet och tar mark i anspråk enligt 6 kap. 19 § PBL. Den öppna dalgången ned mot havet från Smörkull bör fastställas som orört naturområde för både djur och människor. Utsikten från Smörkull kommer att störas dels av de föreslagna vägarna, dels av de nya tomterna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har avstyrkt ytterligare exploatering av området. Den antagna detaljplanen tar inte hänsyn till att det av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att planförslaget omfattar ett mycket känsligt naturområde och mark av stort riksintresse för friluftslivet. De nya vägarna inom naturområdet kommer att störa frilufts- och djurlivet. Det är inte bra från trafiksäkerhetssynpunkt att skapa ett fyrvägsskäl utanför hennes fastighet. Fastigheten kommer att påverkas mycket negativt vid ett eventuellt genomförande av förslaget. Det är ett allvarligt formellt fel att det i vissa planhandlingar talas om fritidshus och i andra att det rör sig om permanentbostäder. Området bör behålla sin karaktär som sommarstugeområde. Att ge tillåtelse till permanentbebyggelse kommer att förändra områdets karaktär från fritidshusområde till fast bebyggelse. Hon motsätter sig en byggnadsarea om 200 kvm för fritidshus inom området. - A.P. anförde bl.a. följande. Det är oacceptabelt att stycka av Boberg 3:57 för byggnation. Fastigheten ligger mitt i ett naturreservat och gränsar till ett Natura 2000-område. Det blir för mycket med åtta tomter utefter Arvid Carlssons väg. Det vore dessutom lämpligare med lägre hus för att inte störa landskapsbilden och inte förstöra utsikten för intilliggande fastigheter.

Regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, 2005-04-14) yttrade: Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva kommunfullmäktiges beslut den 25 mars 2004 att anta aktuell plan. Regeringen har därvid, enligt 13 kap. 8 § PBL, vid prövningen av överklagandet att antingen fastställa planen eller upphäva beslutet i dess helhet. - Av handlingarna i ärendet framgår bl.a. att kommunen och länsstyrelsen har alternerat med begrepp såsom fritidshus och bostadsbebyggelse i sina beskrivningar av vad planförslaget omfattar. Regeringen finner inte att enbart den omständigheten att så är fallet utgör skäl att upphäva myndigheternas beslut. I PBL saknas regler som ger möjlighet att närmare ange hur bostäder får användas. - Vid ärendets prövning i sak finner regeringen att de olägenheter som detaljplanen kan medföra för de klagande inte kan anses vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Kommunen och länsstyrelsen har bedömt att planens genomförande inte innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Länsstyrelsen har dessutom för aktuell detaljplan beslutat att någon prövning enligt 12 kap. 1 § PBL inte skall ske samt bedömt att tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB inte krävs. Regeringen finner mot denna bakgrund, att invändningarna om närheten till naturreservat och Natura 2000-område samt att planförslaget omfattar ett mycket känsligt naturområde och mark av stort riksintresse, inte utgör tillräckliga skäl att med anledning av överklagandena upphäva beslutet att anta detaljplanen. Vad de klagande anfört i övrigt utgör inte heller skäl för regeringen att upphäva kommunens planbeslut. Överklagandena till regeringen bör därför avslås. - Regeringen konstaterar avslutningsvis att länsstyrelsen den 18 februari 2004 med stöd av 7 kap. 15 § andra stycket MB har förordnat att vissa delar av aktuell detaljplan inte längre skall omfattas av strandskydd.

K.I. och A.P. ansökte hos Regeringsrätten om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas.

Till stöd för sin talan anförde K.I. bl.a. följande. I kungörelsen den 2 juni 2003 angavs bl.a. att detaljplanen innefattade åtta nya fritidshus och gav möjlighet till en något utökad byggrätt beträffande befintlig bebyggelse. En nybyggnation på 200 kvm avseende permanentbebyggelse kan inte ses som komplettering till befintlig fritidsbebyggelse om 80 kvm. - Detaljplanen berör områden som är av riksintresse för friluftsliv och naturvård och gränsar till ett Natura 2000-område. En utökad fritids- och permanentbebyggelse med byggrätter om 200 kvm påverkar värdefull natur. - Några skäl till varför Arvid Carlssons väg skall förlängas utmed fastigheten Boberg 3:154 och ta värdefull naturmark i anspråk har inte redovisats av kommunen. - Samma tjänstemän vid länsstyrelsen har deltagit och undertecknat handlingar i olika skeden av behandlingen av detaljplanen. Jäv bör anses föreligga.

A.P. anförde till stöd för sin talan bl.a. att fastigheten Boberg 3:57 ligger inom strandskyddsområdet, mitt i ett naturreservat och Natura 2000-område, och att kommunen hade rätt att upphäva detaljplanen från år 1954 i fråga om Boberg 3:57 eftersom genomförandetiden gått ut för länge sedan.

Regeringsrätten avslog den 5 april 2006 ett yrkande av A.P. om att Regeringsrätten skulle hålla syn samt beslutade att regeringen skulle beredas tillfälle att yttra sig. Regeringsrätten anförde härvid följande.

Av handlingarna i målet framgår att detaljplanen gränsar till ett naturreservat som tillika är ett Natura 2000-område och att länsstyrelsen - vid bedömningen av om en miljökonsekvensbeskrivning bort upprättas - ansett att planförslaget inte innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. - Enligt artikel 6.3 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter skall alla planer eller projekt, som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka ett Natura 2000-område på ett betydande sätt, på lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. EG-domstolen har slagit fast att kravet på att det skall göras en sådan bedömning gäller under förutsättning att det är sannolikt eller att det finns en risk för att planen eller projektet kommer att ha en betydande påverkan på det berörda området. Med hänsyn särskilt till försiktighetsprincipen anses en sådan risk föreligga när det på grundval av objektiva kriterier inte kan uteslutas att planen eller projektet har en betydande påverkan på det berörda området (EG-domstolens dom den 10 januari 2006 i mål C-98/03, kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland, punkt 40). - Mot bakgrund av det anförda finner Regeringsrätten att utredningen i målet behöver kompletteras. Regeringen bereds därför tillfälle att yttra sig i frågan om det funnits tillräckligt underlag för den gjorda bedömningen att genomförandet av detaljplanen - särskilt avseende fastigheten Boberg 3:57 - inte kan antas medföra en betydande påverkan på Natura 2000-området.

Regeringen överlämnade som sitt yttrande en promemoria av den 31 augusti 2006, varvid som underlag inhämtats yttrande från Länsstyrelsen i Hallands län. Länsstyrelsen hade den 14 augusti 2006 anfört bl.a. följande.

Det aktuella Natura 2000-området utgör sedan tidigare ett statligt naturreservat (Naturreservatet Grimsholmen) för vilket länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, finansiär och för vilket länsstyrelsen utfärdar föreskrifter som bl.a. rör inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområdet samt förpliktar ägare m.fl. att tåla vissa intrång och skötselåtgärder m.m. inom området. Beredande handläggare av samråds- och utställningsförslagen har genom ett flertal besök i området god kännedom om dess samlade naturvärden. - Kommunen har genomfört en naturinventering inom Boberg 3:57 och därvid beskrivit befintliga naturförhållanden och hur dessa bör beaktas vid utformningen av detaljplanen. Avståndet mellan kvartersmark för bostadsändamål inom Boberg 3:57 och Natura 2000-området har ökats och planlagts som naturmark. Krav på marklov för trädfällning har införts. Det avskiljande naturområdet har tät träd- och buskvegetation och utgör ett ur djur- och växtsynpunkt väl fungerande, tillräckligt avskiljande naturområde mellan kvartersmark och Natura 2000-området. De tillkommande boendes närvaro inom området och deras användning bedöms inte kunna påverka de värden som Natura 2000-bestämmelserna är satta att skydda. I bevarandeplanen för Grimsholmen redovisas exempel på vad som kan skada områdets naturvärden. Den antagna planen tillåter inte någon av dessa verksamheter. - Utifrån nämnda kunskapsunderlag, naturförhållanden m.m. samt detaljplanens slutliga utformning med avskiljande områden har länsstyrelsen funnit att den användning av marken som den nya detaljplanen medger inte bedöms påverka det aktuella Natura 2000-området.

Regeringen anförde för egen del bl.a. följande.

Enligt 4 kap. 8 § MB får användning av mark och vatten som kan påverka ett naturområde som valts ut enligt art- och habitatdirektivet och som omfattar verksamheter eller åtgärder som kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB komma till stånd endast om sådant tillstånd har lämnats. - Enligt 2 kap. 1 § andra stycket PBL skall vid bl.a. planläggning bestämmelserna i 3 och 4 kap. MB tillämpas, dvs. bl.a. nämnda bestämmelse i 4 kap. 8 § MB. Under planprocessen har därför föreslagna tomter inom Boberg 3:57 varit föremål för diskussioner mot bakgrund av bl.a. de konsekvenser placeringen av tomterna kan få för Natura 2000-området. - Området utgörs av ett oexploaterat kustparti med strandängar, ljunghedspartier, kala klippor och tallskogsklädda flygsandfält. Här finns såväl recenta som fossila sanddyner och ett rikt växt- och djurliv. Området sträcker sig från Bobergsudde i norr ned till Suseåns södra strand. I söder ingår grunda vattenområden, där även ett antal mindre öar inkluderats och mot landsidan gränsar området mot bebyggelse. Området har valts ut som Natura 2000-område med hänsyn främst för att skydda och bevara strandlinjens naturtyper, sanddyner och betesmarker. - Länsstyrelsen har ansvaret för att statliga intressen tas tillvara i planprocessen och är även tillståndsmyndighet vad avser tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB. Under planprocessen har länsstyrelsen i samrådsyttrandet den 8 april 2003 uttalat bl.a. att det inte kan uteslutas att frågan om en prövning enligt 7 kap. 28 a § MB kan uppkomma om någon avser att - även med stöd av 1954 års detaljplan - bedriva verksamheter eller vidta åtgärder inom fastigheten Boberg 3:57. Detaljplanen från år 1954 innebar att ca 10-12 tomter kunde bebyggas. I samrådet redovisades en begränsning till tre nya tomtplatser placerade endast 8-10 meter från Natura 2000-området. Med anledning av länsstyrelsens synpunkter vid samrådet har en revidering av föreslagen detaljplan genomförts avseende fastigheten Boberg 3:57. Länsstyrelsen har därefter mot bakgrund av det underlag som framgår av länsstyrelsens yttrande den 14 augusti 2006 funnit att detaljplanens slutliga utformning vad gäller byggrätter och krav på marklov för Boberg 3:57 inte kommer att påverka det aktuella Natura 2000-området. Länsstyrelsen har även uttalat att detaljplanen inte kräver något tillstånd enligt 7 kap. 28 a § MB. - Sammanfattningsvis anser regeringen att länsstyrelsen haft tillräckligt underlag för att kunna bedöma och försäkra sig om att detaljplanen med bl.a. de tre nya tomterna inom Boberg 3:57 inte på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-området.

K.I. tillfogade bl.a. att kravet på marklov för trädfällning och det ökade avståndet mellan tomterna på fastigheten Boberg 3:57 och Natura 2000-området inte är tillräckligt för att garantera att området inte påverkas.

A.P. fick anses på nytt ha begärt att Regeringsrätten skulle hålla syn och tillade att det kommer att bli ett stort sår i naturområdet med tre malplacerade miljonvillor på fastigheten Boberg 3:57.

Regeringsrätten (2006-12-21, Billum, Sandström, Dexe, Stävberg, Kindlund) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av övergångsbestämmelserna till lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut följer att den tidigare lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall tillämpas i detta mål.

Enligt 1 § i 1988 års lag skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234).

Vad först gäller K.I:s invändning om jäv framgår inte av utredningen i målet att de av henne nämnda tjänstemännen varit jäviga vid handläggningen av ärendet hos länsstyrelsen.

Av 3 kap. 6 § MB följer att områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.

I 4 kap. MB stadgas för kustområdet i Halland bl.a. att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, att sådana företag eller andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden samt att fritidsbebyggelse får komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse (1, 2 och 4 §§).

Enligt 5 kap. 18 § PBL, i tillämplig lydelse, skall en miljökonsekvensbeskrivning upprättas, om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Kravet på att miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas får - vilket numera bekräftats genom de av regeringen refererade bestämmelserna i MB - bedömas mot bakgrund av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (habitatdirektivet).

Enligt artikel 6.3 i habitatdirektivet skall alla planer eller projekt, som inte direkt hänger samman med eller är nödvändiga för skötseln och förvaltningen av ett Natura 2000-område, men som enskilt eller i kombination med andra planer eller projekt kan påverka området på ett betydande sätt, på lämpligt sätt bedömas med avseende på konsekvenserna för målsättningen vad gäller bevarandet av området. EG-domstolen har slagit fast att kravet på att det skall göras en sådan bedömning gäller under förutsättning att det är sannolikt eller att det finns en risk för att planen eller projektet kommer att ha en betydande påverkan på det berörda området. Med hänsyn särskilt till försiktighetsprincipen anses en sådan risk föreligga när det på grundval av objektiva kriterier (i andra språkversioner: objective information, éléments objectifs) inte kan uteslutas att planen eller projektet kommer att ha en betydande påverkan på det berörda området (EG-domstolens dom i mål C-98/03, kommissionen mot Tyskland, REG 2006 s. I-53, punkt 40, och i mål C-6/04, kommissionen mot Förenade kungariket, REG 2005 s. I-9017, punkt 54).

Frågan i målet är om det funnits tillräckligt underlag för bedömningen att genomförandet av detaljplanen - särskilt i fråga om fastigheten Boberg 3:57 - inte kan medföra en betydande påverkan på Natura 2000-området och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behövt upprättas.

I detaljplaneärendet finns en förstudie till miljökonsekvensbeskrivning upprättad den 30 juni 1998 och reviderad i september och oktober samma år. Vid denna tidpunkt omfattade detaljplaneärendet inte fastigheten Boberg 3:57 och fastigheten omnämns inte heller i förstudien.

I planärendet finns vidare en checklista, daterad den 28 oktober 2003, som utgjort underlag för bedömningen av om en miljökonsekvensbeskrivning behövt upprättas. I checklistan, där det noteras att planområdet gränsar till ett Natura 2000-område, görs bedömningen att en miljökonsekvensbeskrivning inte är erforderlig. Det framgår inte hur man kommit fram till denna slutsats.

I sitt beslut angående överklagande av detaljplanen påpekade länsstyrelsen - när det gällde bedömningen av om detaljplanen innebär betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser - att bedömningarna gentemot 3-5 kap. MB hade varit tydligare om en miljökonsekvensbeskrivning hade tagits fram.

Artikel 6.3 i habitatdirektivet, såsom den tolkats i de nämnda EG- domarna, innebär att en miljökonsekvensbeskrivning måste upprättas i ett planärende om det på grundval av objektiv information (objective information) inte kan uteslutas att planen kommer att ha en betydande påverkan på Natura 2000-området. Bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivning i 5 kap. 18 § PBL skall tolkas i ljuset av nämnda artikel. Detta innebär enligt Regeringsrättens mening att det i ett fall som det nu aktuella måste stå helt klart att en sådan påverkan inte kan uppkomma för att en miljökonsekvensbeskrivning skall kunna underlåtas.

Regeringsrätten finner att det underlag som legat till grund för ställningstagandet i detaljplaneärendet inte varit tillräckligt för att det skall kunna uteslutas att genomförandet av planen - i vart fall avseende fastigheten Boberg 3:57 - kan komma att ha en betydande påverkan på Natura 2000-området. En miljökonsekvensbeskrivning skulle därför ha upprättats. Det är inte uppenbart att felet saknat betydelse för avgörandet. Regeringens beslut skall därför upphävas.

Vid denna utgång saknas skäl att hålla syn.