RÅ 2007 not 123

Not 123. Ansökan av S.D. om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. .- Krokoms kommun antog den 10 september 1996 detaljplan för Byn 1:4 med flera i Ås. Planen medgav tvåvånings flerbostadshus. - Den 5 april 2001 beslöt kommunen om ändringar i detaljplanen för att anpassa planen till friliggande småhusbebyggelse. Kammarrätten upphävde den 22 augusti 2003 planen och återförvisade ärendet till kommunen för förnyad handläggning på grund av att ägaren till Byn 1:61 inte behandlats som sakägare och därför inte beretts tillfälle till samråd. - Kommunen beslöt den 12 december 2005, § 168, att tillämpa enkelt planförfarande och att lämna ut det nya planförslaget, med namnet "Arons Dunge", för samråd. Planen var utsänd för samråd under tiden 19 december 2005 till 24 januari 2006. Vissa erinringar inkom under samrådstiden. Länsstyrelsen meddelade i yttrande att inte pröva planen enligt 12 kap 1 § PBL. Samrådsredogörelse upprättades den 9 februari 2006 i vilken de framförda synpunkterna föreslås inte föranleda någon ändring av planen eller annan åtgärd. -Myndighetsnämnden i Krokoms kommun (2006-02-27, § 22) beslöt, med stöd av kommunfullmäktiges delegationsförordnande, att anta detaljplan för Byn 1:150-1:157 mm "Arons Dunge", Ås. Planens syfte var att ange förutsättningarna för bebyggelse på de åtta bostadstomterna Byn 1:150 - 157. - S.D., ägare till fastigheten Byn 1:61, överklagade kommunens beslut och anförde i huvudsak följande till stöd för hävning av beslutet eller skadestånd. Det saknas hänsyn till landskapsbilden, natur- och kulturvärden på platsen. Då planen medger en fri placering av husen skyms utsikten från Byn 1:61, vilket är en betydande olägenhet då utsikten mot Rödösundet är av stor betydelse för klaganden. Planen saknar höjduppgifter både vad gäller mark- och byggnadshöjder, sådana uppgifter har inte heller kommunen lämnat på begäran. Det fanns inga höjduppgifter i villkoren för bygglov. Möjligheten till synpunkter och förslag till bättre alternativ har fråntagits Byn 1:61. - Kommunen vidhöll sitt beslut och överlämnade ärendet till länsstyrelsen för prövning. - Länsstyrelsen i Jämtlands län (2006-09-15) avslog överklagandet och yttrade efter att ha redogjort för i ärendet tillämpliga bestämmelser i plan- o h bygglagren (1987:10), PBL och miljöbalken följande. S.D. har lämnat synpunkter till kommunen i samrådsyttrande, vilka inte har blivit tillgodosedda. S.D. har därmed rätt att överklaga kommunens beslut. - Länsstyrelsen antecknar att det är myndighetsnämnden och inte kommunfullmäktige som har beslutat att anta detaljplanen, jfr 5 kap. 29 PBL. Planen är dock enligt länsstyrelsens mening inte av principiell beskaffenhet eller av större vikt. Länsstyrelsen har därför inte något att anmärka på kommunens handläggning i nu berört ärende. - Länsstyrelsen har att pröva ärendet utifrån plan- och bygglagens regler om detaljplan. - Området ingår i riksintresseklassat område för kulturminnesvård och friluftsliv (Z25 Storsjöbygden). - Detaljplanen har varit föremål för samråd. Vissa erinringar inkom under samrådstiden. - Det av klaganden åberopade angående bygglov och skadestånd omfattas inte av länsstyrelsens prövning av kommunens beslut att anta detaljplan. - Länsstyrelsen bedömer att natur- och kulturvärden på platsen har beaktats och att bebyggelsen inte påtagligt skadar natur- eller kulturmiljön. Länsstyrelsen finner att de allmänna intressena som ska beaktas har beaktats vid planläggningen och lokaliseringen av bebyggelse. - Av underlaget till detaljplanen framgår att det har skett en intresseavvägning mellan de enskilda och de allmänna intressena. Länsstyrelsen finner att detaljplanens utformning i viss omfattning kan påverka klagandens enskilda intressen, men anses inte vara så ingripande eller innebära sådana olägenheter att planen inte kan godtas av det skälet. - Det av klaganden anförda angående avsaknad av mark- och byggnadshöjdsangivelser medför inte att detaljplanen är bristfällig i sitt innehåll. Länsstyrelsen finner att detaljplanen uppfyller det obligatoriska innehåll som krävs för detaljplan. Då kommunen inte ska vara huvudman för de allmänna platserna, finns heller inget krav på att de allmänna platsernas användning och utformning närmare måste preciseras. - Vad klaganden i övrigt anfört utgör inte heller skäl för att beslutet om att anta detaljplanen ska upphävas. - Överklagandet ska därför avslås och kommunens beslut fastställas. - S.D. överklagade länsstyrelsens beslut. Han hänvisade till vad han tidigare framfört och anförde bl.a. följande. Länsstyrelsen har tolkat planhandlingarna fel. Han ifrågasätter om inte jäv föreligger från länsstyrelsens sida eftersom detaljplaneärendet har föregåtts av flera kontakter. Vidare anför han att Kammarrätten i Sundsvall i beslut den 22 augusti 2003 i fråga om resning uttalat att siktlinjen för hans fastighet Byn 1:61 påverkas och att beslutet att anta detaljplanen därför skall prövas på nytt. Hänsyn skall tas till den känsliga siktsektorn som är viktig för hans utsikt. Det har inte lämnats några uppgifter om olika sakförhållanden, bl.a. i fråga om markhöjder och planerade lägen för husen. Detaljplanen bör inte antas innan kommunen betalar för skadan och merarbetet som uppkommit på grund av kommunens försummelser. Detaljplanen är identisk med den plan som tidigare antogs utan hänsyn till Byn 1:61. Det är lätt att tillgodose kravet på att bygga så att man från Byn 1:61 kan se över hustaken på Arons dunge eftersom marken lutar mot Storsjön. Han ifrågasätter även den utfyllnad av marken om fyra meter som gjorts utan kontakt med berörda. Som stöd för överklagandet hänvisas bl.a. till den särskilda miljön på platsen och kammarrättens beslut den 22 augusti 2003. Kritik framförs även mot kommunens handläggning. - Regeringen (2007-03-15, Miljödepartementet) avslog överklagandet och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva den av myndighetsnämnden den 27 februari 2006 antagna detaljplanen. Frågor som rör den närmare utformningen och placeringen av bebyggelsen inom området prövas i samband med planens genomförande. Inte heller frågor som rör handläggning av bygglovsärenden eller skadestånd prövas i detta ärende. - Vad först gäller invändningarna mot planförfarandet kan konstateras att det av planhandlingarna framgår att S.D. haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan planen antogs av kommunen och att det av utlåtandet också framgår att han framfört erinringar mot planförslaget. Regeringen finner inte att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens planbeslut inte tillkommit i laga ordning. Vad S.D. framfört om tidigare handläggning och meddelade beslut utgör inte skäl till annat ställningstagande. Inte heller den omständigheten att han inte fått gehör för sina synpunkter. - Vid ärendets prövning i sak finner regeringen att de olägenheter i form av bl.a. förändrad utsikt som detaljplanen kan medföra för S.D. inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Regeringen finner inte heller att det i ärendet framkommit sådana omständigheter som innebär att länsstyrelsens beslut skulle vara ogiltigt på grund av jäv. Vad S.D. anfört utgör inte heller i övrigt skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - S.D. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och anförde bl.a. att hans ansökan grundade sig på att beslutande myndigheter inte hade tagit hänsyn till förhållandena avseende hans fastighet Byn 1:61 med beaktande av bestämmelserna i bl.a. 1 kap. 5 §, 2 kap. 3 § och 3 kap. 1 och 2 §§ PBL och i miljöbalken. - Regeringsrätten (2007-09-13, Nordborg, Dexe, Stävberg, Lundin, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § skall Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om beslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. - I målet har inte framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som S.D. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd II 2007-08-22, S. Nilsson)