RÅ 2007:71

I en ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde SF BIO AB (sökanden) bl.a. följande. Sökanden bedriver biografverksamhet. Inom ramen för biografverksamheten har man hittills återgivit reklam genom visning av film på sådant sätt att man varit skattskyldig till reklamskatt. - Sökanden avser nu att byta teknik för visning av reklam. Den äldre filmbaserade tekniken kommer att bytas ut mot en digital teknik. - Sökanden önskar erhålla besked om sökandens återgivande av reklam via internet och hårddisk till duk, efter det att den nya digitala tekniken tagits i bruk, kommer att vara reklamskattepliktig.

Skatterättsnämnden (2007-03-07, Wingren, ordförande, Edlund, Odéen, Ohlson, Peterson, Rabe, Svanberg) yttrade: Förhandsbesked. - Skatteplikt enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, RSL, föreligger inte för reklam som återges genom visning på filmduk på i ansökan angivet sätt. - Motivering. - Enligt 1 § andra stycket 2 RSL förstås med reklam meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet eller tjänst. Skatteplikt föreligger, med vissa i 6 § RSL nu inte aktuella undantag, enligt 5 § 1 för reklam som återges i s.k. ljustidning, i eller i anslutning till bl.a. teater eller liknande lokal eller på annat motsvarande sätt och enligt 5 § 2 för reklam som återges genom visning av film eller återgivning av ljud. - Nämnden gör följande bedömning. - Rättsfallet RÅ85 1:24 får anses innebära att reklam som förmedlats genom radio eller television inte omfattas av RSL. Regeringsrätten har i RÅ 2000 not. 191 vidare bl.a. uttalat att en snäv tolkning av beskattningen av reklam som från skatteplikt utesluter bl.a. varje form av databasreklam också har gjorts i det offentliga utredningsarbetet utan att detta föranlett någon lagändring. Skäl att överge det restriktiva synsätt som kommit till uttryck i praxis och utredningsarbete finns enligt Regeringsrätten därför inte. - Enligt nämndens mening har den omständigheten att reklamen visas på en filmduk inte i sig någon betydelse vid bedömningen. I enlighet med den praxis som redovisats i föregående stycke skall också den med ansökan avsedda reklamen anses falla utanför tillämpningsområdet för såväl 5 § 1 som 2 RSL.

Skatteverket överklagade och yrkade att Regeringsrätten med ändring av det meddelade förhandsbeskedet skulle förklara att återgivning av reklam på sådant sätt som beskrivits i ärendet hos Skatterättsnämnden är att anse som skattepliktig återgivning enligt RSL.

SF Bio AB bestred bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (2007-12-18, Billum, Nord, Lindstam, Knutsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av ansökan om förhandsbesked framgår bl.a. följande. Sökanden bedriver biografverksamhet. Inom ramen för biografverksamheten har man hittills återgivit reklam genom visning av film på sådant sätt att man varit skattskyldig till reklamskatt. Sökanden avser nu att byta teknik för visning av reklam. Den för återgivandet av reklamen nödvändiga informationen förmedlas i ett första steg genom överföring via bredband från en för sökandens samtliga biografer gemensam server till en hårddisk belägen på den enskilda biografen. När reklamen skall visas sänds informationen via kabel från denna hårddisk till en spelare som är kopplad via kabel till en projektor. Projektorn projicerar sedan bilden på en duk, för visning i biosalongen, eller på en bildskärm, för visning i foajén.

I målet är fråga om skatteplikt enligt RSL föreligger för visning av reklammeddelanden på filmduk med hjälp av digital teknik.

Enligt 5 § 2 RSL föreligger skatteplikt bl.a. för reklam som återges genom visning av film. Det står klart att visning på biografer av reklamfilm inspelad med sådan fotografisk teknik som sökanden hittills använt är skattepliktig. Skillnaden mellan denna och den nya teknik som beskrivs i ansökningen är i huvudsak det sätt på vilket informationen överförs till den projektor genom vilken filmen visas. Denna skillnad saknar betydelse för bedömningen av skatteplikten för reklamen.

Den med ansökningen avsedda visningen av reklamfilm är därför skattepliktig enligt RSL.