RÅ 2007:78

Migrationsverket avslog i beslut den 29 juni 2006 N.G.M:s ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd samt förordnade om utvisning av honom till Syrien. N.G.M. överklagade beslutet hos Länsrätten i Stockholms län, migrationsdomstolen, som i dom den 20 februari 2007 avslog överklagandet. N.G.M. fullföljde sin talan hos Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen, som i beslut den 11 maj 2007 inte meddelade prövningstillstånd. Migrationsdomstolens avgörande stod därigenom fast.

N.G.M. ansökte därefter hos Kammarrätten i Stockholm om resning och anförde bl.a. följande. Migrationsöverdomstolen har i sitt beslut att inte meddela prövningstillstånd inte i tillräcklig omfattning tagit hänsyn till 5 kap. 6 § utlänningslagen (2005:716). Vid en samlad bedömning av hans situation föreligger synnerligen ömmande omständigheter som innebär att han skall tillåtas att stanna i Sverige. Den teckning som han har gjort över hur "falakan" gått till och som har lämnats in till Migrationsöverdomstolen i målet måste beaktas i större utsträckning.

I beslut den 11 juni 2007 (mål nr UM 1463-07) avvisade kammarrätten N.G.M:s ansökan och överlämnade den till Regeringsrätten för handläggning. Som skäl för beslutet anförde kammarrätten att N.G.M. genom sin ansökan om resning angripit Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd och ville ha det beslutet upphävt. Vid sådant förhållande ankom det på Regeringsrätten att pröva ansökningen.

Vid föredragning på en av Regeringsrättens avdelningar förordnades att målet skulle avgöras av Regeringsrätten i dess helhet.

Regeringsrätten (2007-12-20, Heckscher, Billum, Nordborg, Sandström, Eliason, Wennerström, Almgren, Dexe, Nord, Stävberg, Kindlund, Hamberg, Fernlund, Brickman, Knutsson, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 2 § andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar prövar Regeringsrätten bl.a. ansökningar om resning i andra fall än som anges i 8 §. I 8 § första stycket 3 anges att kammarrätt prövar sådana ansökningar om resning i mål eller ärenden som enligt 11 kap. 11 § regeringsformen skall prövas av förvaltningsdomstol, om målet eller ärendet slutligt avgjorts av en länsrätt eller förvaltningsmyndighet. När det gäller frågan om vilken kammarrätt som skall pröva en sådan resningsansökan föreskrivs i 2 § förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. att ansökningar om resning prövas av den kammarrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. Vad särskilt gäller migrationsärenden eller migrationsmål anges vidare i 3 § samma förordning att bestämmelser om Kammarrätten i Stockholm i dess egenskap av Migrationsöverdomstol finns i utlänningslagen. Av 16 kap. 1 § första stycket utlänningslagen framgår att de länsrätter som regeringen bestämmer skall vara migrationsdomstolar och att Kammarrätten i Stockholm är Migrationsöverdomstol. Enligt 16 kap. 9 § första stycket samma lag överklagas en migrationsdomstols beslut till Migrationsöverdomstolen. Domkretsen för Kammarrätten i Stockholm i dess egenskap av Migrationsöverdomstol är således hela landet.

I förevarande mål har Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela N.G.M. prövningstillstånd medfört att migrationsdomstolens dom står fast. Eftersom någon prövning i sak således inte har skett i Migrationsöverdomstolen har målet slutligt avgjorts av migrationsdomstolen. Enligt 8 § första stycket 3 lagen om allmänna förvaltningsdomstolar är det då i första hand kammarrätt som skall pröva ansökningen om resning.

Regeringsrätten har i vissa fall prövat resningsansökningar som första instans även då någon sakprövning inte ägt rum i kammarrätten. Så har varit fallet när sökanden åberopat ett handläggningsfel hos den domstol som beslutat i frågan om prövningstillstånd och på den grunden ansett att ett beslut att inte meddela prövningstillstånd skall upphävas. Trots att N.G.M. i sin resningsansökan riktat kritik mot Migrationsöverdomstolens beslut att inte meddela prövningstillstånd får hans ansökan om resning förstås så att han önskar få till stånd en förnyad sakprövning av det mål som slutligt avgjorts av migrationsdomstolen. Det ankommer därför inte på Regeringsrätten utan på kammarrätten att pröva hans ansökan om resning.

Som Regeringsrätten konstaterat är Migrationsöverdomstolens domkrets hela landet. Det finns inte några särskilda regler om vilken domstol som är behörig att pröva resningsansökningar i migrationsmål eller migrationsärenden. Regeringsrätten finner att det är Kammarrätten i Stockholm - i dess egenskap av Migrationsöverdomstol - som är behörig att pröva ansökningar om resning av Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas slutliga avgöranden i ärenden och mål enligt utlänningslagen.

Ansökningen bör således avvisas och lämnas åter till Kammarrätten i Stockholm i dess egenskap av Migrationsöverdomstol för prövning.