RÅ 2008 not 13

Not 13. Ansökan av I.Q. och Lokala Hyresgästföreningen Filen om rättsprövning av ett beslut att anta detaljplan. -Kommunfullmäktige i Stockholms kommun (2006-06-20) antog detaljplan för område vid Hornstull i stadsdelen Södermalm. - Planområdet var beläget väster och sydväst om fastigheten Filen 4. I stadsplan för kvarteret Filen och kvarteret Släggan m.m., fastställd den 5 februari 1982, var marken väster om Filen 4 avsatt till "mindre del som punktprickad kvartersmark, avsedd för framkörning, och till större delen som gatumark med föreslagen tät trädväxt, medan marken sydväst om Filen 4 i stadsplanen och detaljplan för Tantoområdet, Årsta Holmar och del av Årstaskogen mm., laga kraftvunnen den 20 maj 1999, var avsatt i huvudsak som parkmark. - I den nu antagna detaljplanen var marken väster om Filen 4 avsatt i huvudsak som kvartersmark för bostäder med byggrätt för två bostadsbyggnader i sju våningar, varav ett mindre hus närmast Hornsgatan och ett större avlångt hus utmed Liljeholmsbron. Byggnaderna var avsedda att inrymma cirka 65 lägenheter. Marken sydväst om Filen 4 var i detaljplanen avsatt i huvudsak som parkområde. - Antagandebeslutet överklagades bl.a. av Lokala Hyresgästföreningen Filen och flera föreningsmedlemmar, bl.a. I.Q. - Lokala Hyresgästföreningen Filen anförde för egen del följande. Den nya bebyggelsen kommer att täppa till gaturummen och därmed försämra luftmiljön. Det är tveksamt om det går att skapa en tyst sida. Det finns en kombination av buller från båttrafiken, järnvägen och från den mycket störande flygtrafiken till och från Bromma. En hel del biltrafik kommer att förekomma på gården till det underjordiska garaget och än mer till vårdcentralen. Det blir också en hel del mopedtrafik på den nya entrégatan till Tanto som kommer att passera innergården. Att angöringsgatan från ett garage, från ett antal boendeparkeringsplatser och från parkeringsplatser för befintlig vårdcentral skall mynna ut direkt ut i Hornsgatan är en mycket olämplig trafiklösning. Att leda in allmän biltrafik in på en innergård är inte lämpligt ur trafiksäkerhetssynpunkt. Det redovisade förslaget till trafiklösning är mycket olämpligt. Det är inte nödvändigt att skapa ett underjordiskt garage som innebär att ett stort antal almar försvinner, att en steril gårdsmiljö skapas och att det blir en dålig trafiksäkerhet eftersom det finns många och delvis outnyttjade parkeringsplatser i närheten. Två torgbildningar skapas vilka blir skuggade och mycket bullerstörda. De redovisade husen blir inte anpassade till den omgivande bebyggelsen utan blir en eller två våningar högre än närliggande hus. Utformningen av husen blir olämplig på grund av alltför stort husdjup som kommer att leda till stora mörka lägenheter i ett mycket miljöstört läge. I handlingarna har inte redovisats vilken spänning och strömstyrka som den nya elstationen planeras för och hur stor den elektromagnetiska strålningen från stationen blir. Stationen har placerats nära deras lägenheter. Planen redovisar inte tydligt hur gårdsmiljön avses bli vad avser garagenedfart, elstation, parkeringar m.m. och vilken växtlighet som planeras. - I.Q. anförde för egen del följande. Husbygget bör inte genomdrivas på en nu trädbevuxen yta som egentligen är en liten park. Det är en svår mark att bearbeta eftersom den har utgjort en kanal från Fatburssjön ner till Hornstull, och därför är det stor risk för sättningar i bredvidliggande hus i planområdet. Träd har tidigare planterats med tanke på att de närboende skall få lite bättre luft. Ytterligare ett eller två garage kommer ätt försämra luften. Ett hus kommer att uppföras som skymmer deras husfasader. Avgaserna har minskat men ligger över normen, och skadliga ämnen har inte sanerats bort från de offentliga miljöerna. Elcentralen kommer att medföra ökad strålning. Under dagtid är bullret sådant att fönstren måste hållas stängda och att vädring kan ske endast under kvällar och nätter. Ett jordskalv inträffade natten till den 25 maj 2006; sakkunniga bör få medel för att samla en handlingskraftig grupp av klimatforskare, geologer, havsforskare och andra specialister på förändringar i atmosfären som påverkar jorden och dess inre. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2006-08-21) avslog överklagandena med följande motivering. - Luftkvalitén. Från 1 januari 2006 får inte miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (dygnsmedelvärdet 60 mikrogram/kubikmeter) överskridas mer än sju dygn per år. Under de senaste 20 åren har halten kvävedioxid minskat främst beroende på minskade utsläpp från vägtrafiken pga. kraven på katalytisk avgasrening på nya personbilar. Halten kvävedioxid har halverats jämfört med början av 1980-talet. Nya och kommande skärpningar av EU:s avgaskrav på främst tunga fordon beräknas för Hornsgatan medföra att halten kvävedioxid kommer att ligga runt gränsvärdet och därmed bli godtagbar. Från 1 januari 2005 får inte miljökvalitetsnormen för inandningsbara partiklar (dygnsmedelvärdet 50 mikrogram/kubikmeter PM10) överskridas mer än 35 dygn per år. Detta gränsvärde beräknas uppgå till 64-68 mikrogram/kubikmeter om detaljplanen genomförs, en nivå som underskrids med endast 1-2 mikrogram/kubikmeter för nollalternativet. Mot bakgrund av de effekter som Stockholms kommuns insatser med dammbindning och information för att minska användningen av dubbdäck i innerstaden förväntas ge och med tanke på det centrala läget som begränsar behovet av bilanvändning för de boende får den planerade bebyggelsen anses bli godtagbar även när det gäller denna miljökvalitetsnorm. - I en kompletterande luftkvalitetsutredning av den 2 december 2005 från Incoord uttalas att luftens kvalitet i taknivå i fastigheten intill det planerade bostadshuset i Hornstull är godtagbar vad avser kolmonoxid och kvävedioxid, att halterna av inandningsbara partiklar vid Hornsgatan är sådana att luftintag bör ske vid taknivå med efterföljande luftbehandling i aggregat som bör ha filter med hög avskiljningsgrad för partiklar och att under sådana förhållanden intag av luft via takplan för distribution i berörd fastighet bör kunna ske. - Information om luftkvalitén. Enligt Årsrapporten för 2005 som nyligen publicerats och som bygger på mätningar av luftkvalitén under 2005 ser läget ut enligt följande. - Dygnsnormen för PM 10 överskreds på Hornsgatan 80 gånger förra året jämfört med 35 tillåtna dygn. Även normen för år överskreds. Högsta timmedelvärde var 712 mikrogramlkubikmeter och högsta dygnsmedelvärde var 245 mikrogram/kubikmeter. - Dygnsnormen för kvävedioxid överskreds 68 gånger på Hornsgatan förra året - jämfört med 7 tillåtna dygn. Även normen för år överskreds. - Under 2005 utfördes ingen dammbindning på Hornsgatan. Under våren 2006 har dammbindning skett, men vad detta har gett har ännu inte utvärderats. Försök på andra innerstadsgator indikerar dock att halten kan sjunka med upp till 35 procent vid regelbunden dammbindning. Om detta inte sänker halten i tillräcklig omfattning diskuteras hastighetssänkningar som ytterligare kan sänka halten. Detta är dock inte aktuellt att införa förrän ställning har tagits till trängselskatteförsöket som inneburit förbättringar av luktkvalitén i innerstaden. - För närvarande finns ingen åtgärd i drift på Hornsgatan som ytterligare sänker halten kvävedioxid utöver generella avgaskrav. Ingen av de åtgärder söm kommunen skall vidta enligt beslutat åtgärdsprogram är i drift. Kommunen skall enligt Regeringens beslut bl.a. begränsa genomfartstrafiken med tunga fordon på Hornsgatan samt skärpa kraven i miljözonen för tunga fordon. Dessa åtgärder förväntas ha god effekt på utsläppen av kvävedioxider. - Buller. Den planerade bebyggelsen kommer att bli starkt bullerutsatt vid fasader mot Hornsgatan och Liljeholmsbron, men för de fasader som är vända mot innergård, alltså mot tyst sida, beräknas den ekvivalenta ljudnivån ej överstiga 55 dBA utom för den sydligaste genomgående lägenheten i huset närmast Liljeholmsbron som får 55-56 dBA utanför två av tre rum. För denna lägenhet kan dock balkongen förskjutas så att den delvis skärmar av båda rummen mot gården. - Den befintliga byggnaden i kvarteret Filen beräknas genom den tillkommande bebyggelsens avskärmade effekt få en lägre bullernivå vid fasad mot väster. - Den tillkommande bebyggelsen beräknas medföra ljudreflexer om 0,5 dBA för motstående lägenheter i kvarteret Tången väster om Hornstull. Denna ökning av bullernivån far anses vara av begränsad betydelse. - Mot bakgrund av det anförda får den tillkommande bebyggelsen anses bli godtagbar i bulleravseende. - Övriga frågor. Den planerade bebyggelsen medges en högsta totalhöjd av 37 meter över nollplanet, att jämföra med en högsta byggnadshöjd av 36,5 meter för den närmast belägna bebyggelsen i kvarteret Filen och en högsta byggnadshöjd av 38,5 meter för kvarteret Släggan närmast Långholmsgatan enligt gällande planer. Vad avser byggnadshöjd samt även bredd och övriga gestaltningsavseenden får de planerade byggrätterna anses bli godtagbara ur stadsbildssynpunkt och även i övrigt. - Den norra delen planområdet utgör idag gatumark som bevuxen med omkring 60 pilar. Denna allmänna plats bortfaller i stor utsträckning. Mot bakgrund av närheten till de omfattande gröna ytorna i Tantoområdet får nämnda bortfall anses vara godtagbart. - Enligt en miljöteknisk markundersökning är kvartersmarken i planområdet förorenad av kolväten från en tidigare bensinstation. Den förorenade marken beräknas uppgå till 50 kbm och rekommenderas bli borttransporterad för deponi eller behandling. - Marken för den planerade bebyggelsen består till stor del av lera och fyllnadsmassor. Grundläggningsförhållandena betecknas därför som svåra. Ur markstabiliseringssynpunkt har dock byggnation bedömts vara genomförbar, varvid pålning nämnts som metod för grundläggning. - Ett garage för drygt 35 bilplatser är avsett att inrättas under bebyggelsen med tillhörande gård. Från Hornsgatan leder en gågata, avsedd också för begränsad nyttotrafik på de gåendes villkor, in till gården och därifrån genom en ramp ner till garaget. Den biltrafik över gågatan som kan genereras av de boende i den tillkommande bebyggelsen kan väntas medföra störningar, som dock i den aktuella stadsmiljön bör kunna godtas. Garage- och angöringsförhållandena får alltså anses bli godtagbara. - I planbeskrivningen redovisas en konsultutredning om möjligheterna att minska antalet körfält i korsningen Hornsgatan/Långholmsgatan för att få en bättre gatumiljö för gående och cyklister samt för att minska trafiken på Hornsgatan och därmed även miljöbelastningen på gatan. Resultatet av utredningen har blivit att kommunen inte avser att genomföra en sådan minskning eftersom denna endast skulle leda till en flyttning av trafiken till andra leder. - Gågatan närmast väster om kvarteret Filen är avsedd att användas för gång- och cykeltrafik som entré till parken med anslutning till en gång- och cykelväg söder om kvarteret Filen. Denna entré är avsedd att ersätta en infart från Lignagatan och får anses vara godtagbar. - Under planprocessens gång har den planerade bebyggelsen utmed Liljeholmsbron minskats väsentligt. Detta har lett till att intrång i en befintlig pulkabacke på platsen inte längre behöver ske. - Av handlingarna framgår inte att någon tunnel under Hornsgatan för gående till Tantoparken har varit planerad. - I planområdet har mark avsatts för en elnätstation. Denna blir, belägen på ett avstånd av cirka tio meter från bebyggelsen i kvarteret Filen. Detta avstånd får anses vara tillräckligt mot bakgrund av att kraftfälten från en sådan station har nedgått avsevärt redan på ett avstånd av några få meter. - Gårdsmiljön mellan bebyggelsen och gågatan redovisas på plankartan delvis såsom mark som inte får bebyggas och som i viss utsträckning är avsedd för parkering eller garagenedfart, delvis såsom mark som får byggas över med körbart bjälklag. Vad avser gårdsmiljön är plankartan tillräckligt tydligt utformad. - Möjligheten att göra kontorsytor till bostäder avser bebyggelse som är belägen utanför planområdet och kan därför inte bedömas i det aktuella planärendet. - För dem som bor närmast öster och norr om planområdet kommer den planerade bebyggelsen att medföra siktskymning och minskat ljusinsläpp. I den centrala stadsmiljö som planområdet utgör en del av bör dock dessa olägenheter kunna godtas. - Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att vad de klagoberättigade anfört till stöd för sin talan inte utgör skäl att upphäva det överklagade antagandebeslutet. - Miljö- och planeringsdirektören Lars Nyberg och t.f. planchefen Claes Halling anmälde avvikande mening och anförde följande. Vi anser att länsstyrelsen borde upphäva antagandebeslutet. - Föreliggande detaljplan innebär att föreslagen bebyggelse bidrar till att i stor utsträckning sluta gaturummet. Bebyggelsen medverkar därigenom till höga luftföroreningshalter genom att utluftningen minskar. - Närheten till Liljeholmsbron och därmed intilliggande gator (Hornsgatan och Långholmsgatan), som har stor betydelse för trafiken till och från Södermalm, innebär en osäkerhetsfaktor vid bedömning av hur miljökvalitetsnormerna kan klaras i framtiden vid kvarteret. Brons och gatornas funktion är av strategisk betydelse för stadsdelen, vilket inbegriper ett upprätthållande av framkomligheten på dessa. Det är därför knappast möjligt att varaktigt säkerställa att normvärdena klaras med hjälp av åtgärder vid källan. Detta blir än mer kritiskt om möjligheterna till utluftning minskar genom att bebyggelse uppförs enligt nu aktuellt planförslag. Det är även svårt att från kommunalt håll reglera trafikmängderna på de aktuella gatorna vid kvarteret, då de till stora delar genereras av trafiken på Liljeholmsbron/Södertäljevägen. Av dessa skäl är det viktigt att med här föreslagen lokalisering (vid trafikintensiva Hornsplan) beakta utformningen av den föreslagna bebyggelsen så att den på både kort och lång sikt klarar miljökvalitetsnormerna. - Länsstyrelsen stöder stadens ambitioner att pröva alla möjligheter till bostadsbyggande. Länsstyrelsen borde dock, enligt vår uppfattning, här göra den bedömningen att ett genomförande av nu föreslagen plan innebär att miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap.miljöbalken inte iakttagits. Bebyggelsen i nu föreslagen form borde därför inte tillkomma. Länsstyrelsen borde därför upphäva antagandebeslutet. - Länsstyrelsens beslut överklagades bl.a. av I.Q. och Lokala Hyresgästföreningen Filen. I.Q. anförde bl.a. följande. För de planerade byggnaderna krävs sprängningar. Det finns redan sprickor i byggnaderna i kvarteret Filen och på fastigheten Släggan 15. Boendemiljön kommer att bli sämre för dem som redan bor i området, bl.a. vad gäller avgaser och partiklar. Till stöd för överklagandet. bifogade hon fotografier. - Lokala Hyresgästföreningen Filen anförde bl.a. följande. Planförslaget innebär en hälsorisk för dem som redan bor i området och för dem som skall flytta in i de planerade bostäderna. Att täppa till gaturummen med ny bebyggelse och såga ner träd ger en sämre luftkvalitet. Vid Hornstull överskrids miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar i dag. Uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna försvåras av föreslagna byggnader. Om planförslaget genomförs kommer dessutom fler att bo i området, vilket innebär att än fler kommer att exponeras för hälsofarlig inandningsluft. Luftkvaliteten i den planerade byggnaden kan inte säkerställas. Utformningen och placeringen av angöringsgatan till garage och parkeringsplatser inom planområdet utgör en olämplig trafiklösning: Det finns inte något behov av ett nytt parkeringsgarage. En lämplig avvägning av berörda intressen har inte gjorts. Föreningen hänvisar till avvikande mening mot länsstyrelsens beslut. Dessutom framfördes kritik mot länsstyrelsens bedömningar. - Regeringen (2007-05-03, Miljödepartementet) avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen har i detta ärende endast att pröva den nu antagna detaljplanen. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att antingen fastställa eller upphäva planbeslutet i dess helhet. Därvid kan konstateras att en överprövande myndighet inte kan pröva en annan planutformning än den som kommunen antagit. Vilka närmare föreskrifter eller åtgärder i övrigt som kan behövas för att undvika skador vid arbeten inom planområdet får övervägas i samband med genomförandet av planen. - I 2 kap. 1 § andra stycket PBL erinras om att enligt 5 kap. 3 § miljöbalken skall miljökvalitetsnormer iakttas vid planering och planläggning. Enligt 2 kap. 2 § PBL får planläggning inte medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken överträds. I 5 kap. 4 § miljöbalken föreskrivs att regeringen eller den eller de myndigheter eller kommuner som regeringen bestämmer skall upprätta ett förslag till åtgärdsprogram om det behövs för att en miljökvalitetsnorm skall kunna uppfyllas. I förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns föreskrifter om föroreningsnivåer för ett antal ämnen, bl.a. för kvävedioxid och partiklar (PM10). - Av handlingarna framgår att kommunen har låtit genomföra spridningsberäkningar för luftföroreningshalter gällande kvävedioxid och partiklar på platsen för planerad byggnation. Härav framgår bl.a. följande. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid och partiklar överskrids på Hornsgatan i nuläget (2004), vilket främst beror på att urvädringen av avgaser är dålig och att gatan har en stor trafikvolym. Till år 2006 medför effekten av redan beslutade avgaskrav att kvävedioxidhalterna sjunker. I nollalternativet, dvs. utan utförande av planerad byggnation, klaras kvävedioxidnormen i hörnet Hornsgatan/Långholmsgatan 2006 men överskrids i utbyggnadsalternativet. Skillnaderna i haltnivå är små mellan de båda alternativen och halterna ligger strax under respektive strax över normen för kvävedioxid. Normen för partiklar överskrids både i nollalternativet och utbyggnadsalternativet. Den nya byggnaden medför att ett gaturum bildas söder om Hornsgatan som höjer partikelhalterna så att normvärdet överskrids även på Långholmsgatan. De förslag till haltreducerande åtgärder som finns i form av miljöavgifter, förbud mot tung trafik och länsstyrelsens åtgärdsprogram kan förbättra möjligheterna att klara normen i kvarteret. Genomförs åtgärderna medför detta att normen för kvävedioxid kan klaras både vid nollalternativet och utbyggnadsalternativet. För partiklar räcker åtgärderna bara till att klara normen i nollalternativet. - Regeringen konstaterar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och partiklar (PM10) överskrids inom det område som kommer att påverkas av den planerade byggnationen. Detta innebär att det för att en planläggning skall bidra till att en miljökvalitetsnorm överträds, krävs att utsläppen på grund av planen ytterligare försämrar läget i det berörda området. Ökningen av de överskridanden som beräknas ske vid utbyggnad av den planerade byggnationen är dock liten i förhållande till överskridandena vid nollalternativet. Den utredning som kommunen låtit utföra bygger på prognoser och beräkningar och många olika faktorer inverkar på nivåerna, bl.a. vilka åtgärder som vidtas. Därtill kommer att regeringen genom proposition 2006/2007:109 Införande av trängselskatt i Stockholm, föreslagit att trängselskatt tas ut i Stockholm från och med den 1 augusti 2007. För det fall det visar sig att alla överskridanden inte har eliminerats då planen är genomförd, kan detta, enligt regeringens mening, lösas inom ramen för förnyade åtgärdsprogram. - Regeringen finner därför att bestämmelsen i 2 kap. 2 § första stycket PBL inte utgör skäl för regeringen att, mot bakgrund av vad klagandena anfört i fråga om miljökvalitetsnormer, upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. - Vid ärendets prövning. i övrigt finner regeringen att de olägenheter i form av bl.a. påverkad närmiljö och förändringar av ljus- och utsiktsförhållanden som detaljplanen kan medföra för klagandena inte kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena framfört om vald planutformning, om trafikförhållandena området eller om befarade olägenheter för den nya bebyggelsen, bl.a. i form av ökat buller, utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklaganden skall upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad klagandena anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - Lokala Hyresgästföreningen Filen och I.Q. överklagade. - Lokala Hyresgästföreningen Filen yrkade att regeringens beslut skulle upphävas samt att det tills vidare inte ska gälla. Utöver vad den tidigare anfört åberopade föreningen bl.a. följande. I frågan om miljökvalitetsnormen för partiklar motiverar regeringen sitt beslut med att förnyade åtgärdsprogram kan lösa problem utan att redovisa om det finns fog för ett sådant ställningstagande. Det är förvånande att regeringen valt att inte remittera ärendet till de verk som står för expertis i frågan. Regeringen undviker att ta ställning till frågan om planeringen skapar ökade möjligheter att uppfylla normerna. Av planhandlingarna och av länsstyrelsens rapport framgår dock att tilltäppningen av gaturummet försvårar detta arbete. Om lagstiftningen om miljökvalitetsnormer ska leda till en bättre miljö bör den prövas på det sätt som var avsett och inte slarvas över så som skett i detta fall. - I.Q. yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva regeringsbeslutet och anförde bl.a. följande. EU:s normvärden för en hälsosam miljö med frisk luft har redan med råge överträtts på och intill aktuell planmark vid korsningen Långholmsgatan, Hornsgatan och Liljeholmsbron. Regeringen har motiverat beslutet med att trängselskattens införande den 1 augusti 2007 kommer att lösa alla avgasproblem. Luftföroreningar intill Hornsplan finns inte med i redovisningen. Mätstationen vid Hornsgatan 108 ligger ca en km från Hornsplan och redovisar en trafikintensitet på ca 30 000-45 000 bilar per dygn. Normvärdet har överskridits 65 gånger under år 2006 och 28 gånger redan under första halvåret 2007. De fordon som färdas till och från innerstaden via Långholmsgatan, Söder Mälarstrand eller Västerbron samt passerar Hornsplan går inte förbi mätstationen och omfattas alltså inte av den offentliga rapporten. Avgasutsläppet blir avsevärt högre på Hornsplan än vid mätstationen, då Långholmsgatan trafikeras av ungefär lika många bilar som Hornsgatan. - Regeringsrätten (2008-01-21, Nord, Hamberg, Brickman, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § ska Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. - Av handlingarna framgår att de prognoser om förändringar av kvävedioxid- och partikelhalter som gjorts i ärendet bygger på mer eller mindre säkra antaganden om ett stort antal faktorer som kan påverka föroreningsnivåerna. Vidare framgår att de effekter som enligt prognoserna kan följa av en byggnation i enlighet med planen är marginella samt att åtgärder planeras för att komma till rätta med luftföroreningarna och andra olägenheter. Mot den bakgrunden kan det inte sägas att regeringen vid beslutsfattandet har felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden (jfr RÅ 2007 not. 26). Det har inte heller framkommit att det vid handläggningen har förekommit fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som Lokala Hyresgästföreningen Filen och I.Q. har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet strider mot någon rättsregel på annat sätt. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd II 2007-12-12, Jolfors Detert)