RÅ 2008 not 175

Not 175. Ansökan av S-Å.M., Naturskyddsföreningen i Värmland och K.Ö. med flera om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. -Kommunfullmäktige i Karlstads kommun (2006-06-21) beslutade att anta byggnadsnämndens förslag till detaljplan för del av Gustavsberg 2:1. I antagandehandlingen anfördes bl.a. följande.- Planen tar i anspråk omkring fem hektar gammal, ur natur- och friluftssynpunkt värdefull, hällmarkstallskog med relativt god tillgång på döda träd som är av värde för ett antal växt- och djurarter. Konsekvenserna för naturmiljön blir att en stor del av träden inom planområdet försvinner. Erfarenhet visar att den som bygger nytt hus oftast avverkar i hög utsträckning för att det skall bli enklare att bygga. Topografin kommer att förändras i och med tomtplanering och framdragning av väg. Större delen av den sammanhängande skogen som planområdet är en del av berörs dock ej av planen och de boende i området kommer att ha fortsatt god tillgänglighet till rekreationsområden. Konsekvenserna för den byggda miljön blir att Gustavsberg kompletteras med hus som i skala anpassats till befintliga hus. De nya tomternas placering nära natur- och strövområde medverkar till en god boendemiljö inom planområdet. - Geotekniska förhållanden. Marken inom planområdet består till största delen av berg med tunt jordtäcke. Kilar med lera finns längs Östra Gustavsbergsvägen och i norra delen av planområdet finns små områden med sand och eventuellt torv. Vattenavrinningen går i riktning österut genom hela planområdet. Planområdet ligger utanför VA-enhetens verksamhetsområde. Vid en utbyggnad enligt planförslaget skall området införlivas i verksamhetsområdet. I Östra Gustavsbergsvägen finns befintlig vattenledning som området kan anslutas till och dricksvatten distribueras från Sörmons vattenverk. Befintligt ledningsnät har kapacitet nog att försörja området men delar av området ligger högt i förhållande till vattentrycket i ledningsnätet. Enligt ABVA (Allmänna bestämmelser för brukande av Karlstad kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar) garanterar VA-enheten inga trycknivåer till fastigheter vilket innebär att fastighetsägare kan tvingas installera egen tryckhöjning. - I Östra Gustavsbergsvägen finns befintlig spillvattenledning som området kan anslutas till. Befintligt avloppsnät har kapacitet nog att avleda spillvattnet till reningsverket vid Sjöstad. Med anledning av att befintlig topografi skall bevaras kan, fastigheter som ligger på östra sidan av den nya lokalgatan komma så lågt att de måste pumpa upp spillvattnet till den egna förbindelsepunkten till det allmänna ledningsnätet. - Karlstads Energi AB har planer på att dra fram fjärrvärme till området tidigast 2010. Nytillkomna fastigheter får därför ha enskild lösning för uppvärmning fram till dess: För att möjliggöra en eventuell framtida anslutning till fjärrvärme bör planerade fastigheter ha vattenburet värmesystem. - Dagvatten. För att klara dagvattenavledningen från planområdet kompletteras befintligt dagvattenledningsnät med en ledning mellan Dvärgens väg och planområdet. - I stadsplaneringsförvaltningens tjänsteskrivelse anfördes i huvudsak följande. Planområdet ligger i direkt anslutning till befintlig bebyggelse i Gustavsberg och består i dag till största delen av tallskog. Avsikten med detaljplanen är att tillskapa möjligheter att bygga två våningar höga flerbostadshus. och ett 25-tal villor. Möjlighet att uppföra lokaler för förskoleverksamhet ges också i planen. Befintliga motionsspår i närheten av planområdet lämnas orörda och ett naturområde förbinder befintligt parkområde i öster med skogen i väster. Västra Gustavsbergsvägen förlängs och Östra Gustavsbergsvägen omformas för att sänka hastigheten och prioritera gående. Förslag till detaljplan för Gustavsberg 2:1 har varit på samråd under tiden den 16 februari - 21 mars 2005. Samrådsmöte för de boende i Gustavsberg hölls den 7 mars i stadshuset cafeteria. Inkomna synpunkter och kommentarer redovisas i samrådsredogörelse och minnesanteckningar från samrådsmötet. Planförslaget har varit utställt för granskning enligt 5 kap. 23 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, under tiden 23 november - 14 december 2005. Inkomna synpunkter och kommentarer redovisas i utlåtandet. Inför antagandet finns kvarstående synpunkter från Miljönämnden, Teknik- och fastighetsförvaltningen, Naturskyddsföreningen samt boende och fastighetsägare i Gustavsberg.- S-Å.M. och K.Ö. med flera överklagade kommunfullmäktiges beslut och yrkade att det skulle upphävas. - S-Å.M. anförde bl.a. följande Boverket skriver i sin vägledning av mars 2006 om övergångsbestämmelser till SFS 2004:606 bl.a. att man inte alltid kan tillämpa en strikt tolkning tidsmässigt av övergångsbestämmelserna. Ett formellt beslut kan ligga bakåt i tiden, men det praktiska planarbetet sätts igång senare. Då ska övergångsbestämmelserna gälla. - Han anser att detaljplanearbetet gällande Gustavsberg 2:1 faller inom (SFS 2004:606) och att därför övergångsbestämmelserna med hårdare miljökrav än tidigare ska gälla. - Några av skälen till detta är följande. - De nämnda energibrunnarna fanns inte alls i den utsträckning år 2001, som nu är fallet. Energibrunnarna som riskerar att förstöras under sprängningsarbeten, är en kostsam investering för enskilda villaägare. - Trafiksituationen längs den redan 2001 hårt belastade och till Gustavsberg närliggande Hagalundsvägen har de senaste åren blivit allt mer belastad. Denna trafikled kommer att bli ytterligare hårdare belastad i takt med att affärsområdet Bergvik byggs ut. En fördubbling av trafiken är sannolik under det närmaste året när IKEA-varuhuset står klart. - Han finner det anmärkningsvärt att Karlstads kommun inte till alla delar redogjort för dessa två miljöföljder vad gäller det befintliga bostadsområdet Gustavsberg. - Anmärkningsvärt är även att kommunens egen förvaltning, Teknik och Fastighets, kritiska hållning till konsekvenser av planförslaget, miljökonsekvenser inte kommit fram i planprocessen till byggnadsnämnd. Inte heller till kommunstyrelsen och absolut inte till kommunfullmäktige. De marginella justeringar som gjorts under planarbetet rättfärdigar inte att Teknik och Fastighetsförvaltningens kritiska hållning till miljökonsekvenser gällande Gustavsberg 2:1 faller bort under vägen och inte når det beslutande organet kommunfullmäktige. - S-Å.M. bifogade även teknik- och fastighetsförvaltningens yttrande den 20 mars 2005, i vilket förvaltningen anförde följande slutkommentarer. Med anledning av att exploateringskalkylen visar ett oacceptabelt underskott både avseende den skattefinansierade och taxefinansierade delen, samtidigt som planen inte uppfyller förvaltningens önskemål avseende naturområdets och lokalgatans utformning samt problematiken kring dagvattenhanteringen anser teknik- och fastighetsförvaltningen att kommunen inom ramen för samrådsprocessen och projektorganisationen bör arbeta fram ett nytt planförslag. - K.Ö. med flera anförde följande. De hävdar att en utbyggnad enligt detaljplanen kommer att medföra betydande olägenheter för omgivningen i flera väsentliga avseenden liksom avsevärda olägenheter i trafikhänseende. - Den bostadsbebyggelse som idag finns på Gustavsbergsområdet är huvudsakligen belägen i en dalgång mellan två bergåsar. Den nu antagna detaljplanen innebär att den ena av dessa två åsar - den västra - skall bli föremål för en omfattande byggnation innefattande såväl villor som hyreshus. För utbyggnad enligt detaljplanen krävs en omfattande bergsprängning. Inom den befintliga bebyggelsen som delvis är grundlagd i jord och delvis på berg är risken för sättningsskador mycket stor i samband med sprängningsarbetena. Inom det befintliga området finns vidare ett stort antal - f.n. cirka 50 - energibrunnar, som även de är känsliga för skador/grundvattensänkning i samband med dessa anläggningsarbeten. En utbyggnad inom detaljplanen måste således betecknas som ett högriskprojekt. I detta sammanhang bör framhållas att exploateringskalkylen enligt teknik- och fastighetsförvaltningen visar på underskott även utan att eventuella konsekvenser av en riskanalys beaktats. Enligt deras mening är en rimlig riskbedömning inte möjlig att göra utan att det först utförs en geoteknisk undersökning. Någon sådan undersökning har kommunen inte utfört. Kommunfullmäktige har därför enligt deras uppfattning grundat sitt beslut på ett otillräckligt underlag. - Att det befintliga va-nätet på Gustavsbergsområdet är i mycket dåligt skick visar inte minst det otal reparationsarbeten som utförts på området under senare år. En utbyggnad enligt detaljplanen medför en kraftigt ökad belastning av nätet och därmed risk för ytterligare skador och störningar. - Det står vidare klart att en utbyggnad enligt detaljplanen kommer att medföra uppenbara olägenheter i trafikhänseende. Hagalundsvägen fungerar idag som genomfartsled inte bara för boende på bostadsområdena invid vägen utan också för ett stort antal av de trafikanter som besöker Bergviksområdet. Det är lätt att föreställa sig vilken ökning av trafiken på Hagalundsvägen som kommer att bli följden när även IKEA etablerat sig på Bergviksområdet. Den omfattande och ökande trafiken på Hagalundsvägen i förening med det utökade antalet trafikrörelser från Gustavsbergsområdet som kan förväntas när detaljplanen genomförts gör att den redan idag tidvis ansträngda trafiksituationen vid utfarterna från Gustavsbergsområdet till Hagalundsvägen blir än mer komplicerad. Att trafiken på Östra Gustavsbergsvägen till följd av utbyggnaden kommer att öka markant är givet men även tvärgatorna kommer att få en ökning, speciellt Vittrans väg. Detta är mycket negativt för trafiksäkerheten. - Den planerade utbyggnaden innebär vidare att ett mycket omtyckt och välbesökt strövområde med en rogivande och bilfri miljö reduceras kraftigt och knappast längre kan fylla den funktion av "grön lunga" som de tätortsboende på de näraliggande bostadsområdena bör ha rätt att kunna kräva tillgång till i en landsortsstad som Karlstad. Detta i synnerhet som den av kommunen åberopade bristen på bostadstomter, som uppenbarligen innefattar även brist på tomter för hyreshus, lätt skulle kunna åtgärdas genom byggnation på det näraliggande f.d. I2-området utan störningar för omgivningen. - Mot bakgrund av de konsekvenser i miljohänseende samt skaderisker av olika slag under och efter byggnationen som påtalats ovan är det anmärkningsvärt att kommunen inte utfört någon riskanalys av det slag som efterlysts ovan. Kommunen har inte heller tillfredsställande angett varför den anser att betydande miljöpåverkan inte föreligger. Detta får i sig anses vara en formell brist som utgör grund för upphävande av beslutet. Enligt deras uppfattning medför ett genomförande av detaljplanen en betydande miljöpåverkan i olika hänseenden. De anser därför att avsaknaden av en fullständig miljökonsekvensbeskrivning innefattande en geoteknisk undersökning och en riskanalys utgör en sådan väsentlig brist i underlaget för kommunfullmäktiges beslut att beslutet även av den anledningen bör undanröjas. I tredje hand anser de att beslutet bör upphävas på den grunden att kommunen i strid med bestämmelserna i PBL inte beaktat de allvarliga olägenheter för omgivningen som en utbyggnad enligt detaljplanen enligt deras mening innebär. De hänvisar till den skrivelse, daterad den 12 december 2005, med tillhörande bilagor de ingav till byggnadsnämnden före dess beslut om förslag till detaljplan. - Kommunen bestred bifall till överklagandena och anförde bl.a. följande. De kapacitetsproblem som uppmärksammats gäller dagvattensystem. Både avloppsledningar och dagvattenledningar till de nya bostäderna kommer att gå via Östra Gustavsbergsvägen. Detta beskrivs i genomförandebeskrivningen under rubriken tekniska frågor. - Av protokollsutdrag framgår att uppdraget från byggnadsnämnden till stadsbyggnadskontoret att upprätta detaljplan för del av Karlstad Gustavsberg 2:1 lämnades den 19 juni 2001. Detta innebär att detaljplanen började förberedas formellt långt innan dagens bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningar för planer tillkom. Konsekvenser av planen, innefattande miljökonsekvenser, har tagits upp i planbeskrivningen. - I kommunens vision "Karlstad 100.000" utgör "den goda gröna staden" en viktig del. Mellan de exploaterade områdena skall finnas "gröna lungor" som kan erbjuda invånarna naturupplevelser och rekreation. Det område som detaljplanen omfattar utgör bara en mindre del av det stora grönområde som finns mellan Gustavsberg och Henstad. Även efter detaljplanens genomförande finns det enligt kommunens uppfattning mycket stora grönområden tillgängliga för boende inom Gustavsberg. Områdets beskaffenhet är inte heller av sådan karaktär att det enligt kommunens uppfattning krävs en miljökonsekvensbeskrivning före planens antagande. - Kommunens expertorgan trafiksäkerhetsnämnden har yttrat sig över de effekter på trafiken som ett tillskott av cirka 50 småhus och lägenheter inom detaljplaneområdet medför. Nämnden anser därvid att detta tillskott inte på något avgörande sätt försvårar framkomlighet eller försämrar trafiksäkerheten inom stadsdelen. I övrigt kan noteras att kommunen regelbundet ser över trafikförhållandena på gator med genomfartstrafik och gör de förbättringar som krävs så att trafiken kan fungera. - Vid en rad byggarbetsplatser i. Karlstad, förekommer det arbeten som kan påverka intilliggande fastigheter. Vanligen görs inga geotekniska undersökningar, utan eventuella skador regleras i efterhand. När det finns stor risk för t.ex. sättningar sker normalt opartiska besiktningar före och efter det att byggnadsarbetena har avslutats. Kostnader för eventuella skador regleras på sedvanligt sätt. Kommunen bedömer. att problemen, för det aktuella planområdet, som det redovisas av de klagande,. inte motiverar en mer utförlig geoteknisk undersökning. De problem som redovisas finns i flera andra bostadsområden i kommunen. och är inte unika för Gustavsbergsområdet. -- Länsstyrelsen i Värmlands län (2006-12-05)avslog i skilda beslut överklagandena och anförde som skäl för sina beslut bl.a. följande. - Enligt 12 kap. 1 § PBL skall länsstyrelsen pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, bl.a. om det kan befaras att beslutet innebär att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap.miljöbalken inte iakttas, eller en bebyggelse annars blir olämplig . med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. - I beslut den 6 juli 2006 har länsstyrelsen, samhällsbyggnadsavdelningen, planeringsenheten, beslutat att prövning enligt 12 kap. 1 § PBL av kommunens antagandebeslut inte skall ske. -Enligt 1 kap. 2 § PBL är det en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. - I 5 kap. 2 § PBL anges att vid utformningen av en detaljplan skall skälig hänsyn . tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - Av 5 kap. 18 § PBL framgår att en miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap.11-18 §§ och 22 §miljöbalken skall upprättas om detaljplanen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Enligt övergångsbestämmelserna till nämnda bestämmelser i miljöbalken gäller dock att i fråga om planer och program som formellt börjat förberedas före den 21 juli 2004 skall de nya föreskrifterna tillämpas endast om planen eller programmet antas eller läggs till grund för reglering efter den 21 juli 2006. - Av protokollsutdrag från kommunfullmäktiges beslut den 21 juni 2006 framgår vidare att beslutsunderlaget utgjorts bl.a. av teknik- och fastighetsförvaltningens tjänsteskrivelse den 12 april 2006, i vilken förvaltningen föreslår fullmäktige att tillstyrka detaljplanen. - En grundläggande princip i plan- och bygglagstiftningen är att kommunen själv inom vida ramar äger avgöra hur mark- och vattenområden skall användas och hur miljön skall utformas i den egna kommunen. Stor vikt bör således tillmätas de lämplighetsbedömningar som görs av kommunen. Länsstyrelsens besvärsprövning är väsentligen begränsad till en prövning av om kommunen gjort en rimlig avvägning mellan motstående allmänna intressen och/eller enskilda intressen och om kommunen handlagt ärendet på ett formellt riktigt sätt. - Byggnadsnämnden beslutade den 19 juni 2001 att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att upprätta detaljplan för del av Gustavsberg 2:1 för att möjliggöra byggande av bostäder och kommunfullmäktige antog detaljplanen den 21 juni 2006. Föreskrifterna i 6 kap.11-18 §§ och 22 §miljöbalken skall därmed enligt övergångsbestämmelserna inte tillämpas för den aktuella planen och avsaknaden av miljökonsekvensbeskrivning utgör således inte någon formell brist som kan medföra att planen bör upphävas. Länsstyrelsen finner dessutom att miljökonsekvenserna är redovisade på ett godtagbart sätt, bl.a. i antagandehandlingen. Vidare framgår av underlaget att det ianspråktagna området endast utgör en liten del av det omfattande grönområde som börjar mellan Gustavsberg/Hultsberg och breder ut sig upp mot Skåre. Vad de klagande anfört i miljöhänseende utgör därför inte skäl att upphäva det överklagade beslutet. - K.Ö. med flera har vidare åberopat risken för sättningsskador i samband med sprängning och risk för skador på energibrunnar i samband med sprängning och grundvattensänkning samt att en rimlig bedövning av dessa risker inte kan göras utan en geoteknisk undersökning. Enligt länsstyrelsens mening kan det mot bakgrund av att övervägande delen av planområdet ligger påtagligt högre än Östra Gustavsbergsvägen inte antas uppkomma någon betydande sänkning av grundvattnet på andra sidan vägen. Vidare är det endast ett mindre antal av de planerade husen som kommer att ligga utmed Östra Gustavsbergsvägen och övriga hus kommer att ligga en bit från vägen. Därav följer att endast ett fåtal av de klagande som bor närmast Östra Gustavsbergsvägen torde beröras av någon enstaka sprängning i omedelbar närhet av sin fastighet. Mot bakgrund härav finner länsstyrelsen inte att det framkommit skäl för en mer utförlig geoteknisk bedömning under planprocessen. Detta hindrar dock inte att det kan föreligga skäl. för undersökning och besiktning av berörda fastigheter i byggnadsskedet. Länsstyrelsen erinrar i detta avseende även om bestämmelserna i 32 kap.miljöbalken angående skadestånd för vissa miljöskador och andra enskilda anspråk, varav bl.a. framgår att om arbetet är särskilt ingripande eller av annan anledning medför särskild risk, skall den skada som orsakas av arbetet ersättas även om den som utför eller låter utföra arbetet inte har varit försumlig (32 kap. 5 §). - Beträffande va-nätet har kommunen anfört att de kapacitetsproblem som uppmärksammats gäller dagvattensystemet. Av genomförandebeskrivningen framgår att dagvattennätet kommer att kompletteras med en ledning mellan Dvärgens väg och planområdet, dvs. en ledning som ansluter till nätet söder om det område där de klagandes fastigheter ligger. Länsstyrelsen finner att plangenomförandet under dessa omständigheter inte kan antas medföra några nämnvärda olägenheter för de klagande. Flera klaganden har även anfört att plangenomförandet kommer att medföra uppenbara olägenheter i trafikhänseende, bl.a. på grund av genomfartstrafik mot Bergvik och den ökande trafik som kan förväntas när IKEA etablerar sig på Bergviksområdet. Länsstyrelsen finner emellertid att genomförandet av detaljplanen inte i någon betydande utsträckning torde innebära ökning av trafiken på Hagalundsvägen och även utgör en sådan begränsad del av Gustavsbergsområdet att det ökade antalet trafikrörelser inom detta område knappast kan utgöra någon betydande olägenhet. Vad de klagande anfört i trafikhänseende utgör därför inte skäl att upphäva det överklagade beslutet. - S-Å.M. samt bland andra K.Ö. med flera överklagade länsstyrelsens beslut. K.Ö. med flera yrkade att kommunens antagandebeslut skulle upphävas och anförde bl.a. följande. I flera väsentliga avseenden kommer detaljplanen att medföra betydande olägenheter för omgivande fastigheter. För utbyggnad enligt detaljplanen krävs omfattande bergssprängning. Risken för bl.a. sättningsskador och skador på energibrunnarna är mycket stor. En rimlig riskbedömning är inte möjlig utan att det utförts en geoteknisk undersökning, vilket inte har gjorts. Det finns väsentliga brister i den trafikanalys som ligger till grund för beslutet. Med anledning av att IKEA har etablerat sig i Bergsvik och på grund av det utökade antalet trafikrörelser från Gustavsbergsområdet kommer trafiken att öka avsevärt. Avsaknaden av en geoteknisk undersökning med åtföljande riskanalys samt bristerna i trafikanalysen utgör sådana väsentliga brister i kommunens underlag att beslutet bör undanröjas. Vidare är vatten- och avloppsnätet i Gustavsbergsområdet i mycket dåligt skick. Detaljplanen medför en ökad belastning på nätet och därmed risk för ytterligare skador. Den planerade utbyggnaden innebär också att ett mycket omtyckt och välbesökt stövområde reduceras. Dessutom riktas kritik mot kommunens och länsstyrelsens handläggning och bedömningar. S-Å.M. yrkade också att kommunens antagandebeslut skulle upphävas och anförde bl.a. följande. De sprängarbeten som ska utföras är ett högriskprojekt. Bebyggelsen i Gustavsberg ligger på ett ungt lager av sediment som med stor sannolikhet kommer att röra på sig och vattennivån kommer då att rubbas. Kommunen har inte tagit intryck av fastighetsägarnas oro utan menar att olägenheterna får regleras i efterhand. Denna hållning är förvånande. Kommunen borde ha gjort en utredning om miljökonsekvenserna av den tilltänkta utbyggnaden. Vidare ställer han sig tveksam till om miljöprövningen, med beaktande av övergångsbestämmelserna, har gått rätt till. Den planerade detaljplanen för med sig två trafikproblem. För det första är det oansvarigt att ta bort den renande effekt som omgivande natur har. För det andra är det olämpligt att tillföra den mängd trafik som utbyggnaden innebär. Vidare försvinner ett mycket populärt strövområde. Kommunen har dessutom lämnat desinformation i ärendet och han riktar kritik mot kommunens och länsstyrelsens handläggning och bedömningar. - S-Å.M. inkom härefter den 17 april 2008 med en skrivelse, i vilken han framförde att ärendet inte skulle avgöras förrän allt fanns på bordet. - Även K.Ö. med flera inkom med ytterligare skrivelser i ärendet. - Regeringen (2008-04-24, Miljödepartementet)avslog överklagandena och anförde som skäl för sitt beslut följande. Regeringen finner inte, mot bakgrund av vad S.M. anfört, att skäl föreligger för att avvakta med beslut i ärendet. - Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva den nu överklagade detaljplanen. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § PBL att antingen fastställa eller upphäva planbeslutet i dess helhet. Därvid kan konstateras att en överprövande myndighet inte kan ge detaljplanen en annan utformning än den som kommunen angivit. - Regeringen finner att det underlag som utarbetats i samband med detaljplanarbetet, bl.a. detaljplanens miljöpåverkan, får anses vara tillräcklig för den prövning som ska ske i ärendet. Frågan om vilka närmare föreskrifter eller åtgärder som kan behövas för att undvika skador vid arbetet inom planområdet får övervägas i samband med genomförandet av planen. - Vad gäller invändningarna mot planförfarandet kan konstateras att det av planhandlingarna framgår att klagandena haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen innan denna antogs och att det av samrådsredogörelsen och utlåtandet också framgår att invändningar mot planförslaget har framförts. Regeringen finner inte att det framkommit att planhandlingarna eller handläggningen i kommunen har sådana brister eller att det i övrigt föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens planbeslut inte tillkommit i laga ordning. Den omständigheten att hänsyn inte tagits till de kringboendes synpunkter utgör inte skäl till annat ställningstagande. - Regeringen konstaterar att länsstyrelsen i beslut den 6 juli 2006 inte funnit skäl att pröva kommunens antagandebeslut enligt bestämmelserna i 12 kap. PBL. Detta innebär att länsstyrelsen funnit att exploateringen enligt detaljplanen är lämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa samt till behovet av skydd för olyckshändelser samt med iakttagande av gällande miljökvalitetsnormer. Regeringen finner inte, med beaktande av vad klagandena anfört, skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande vad gäller dessa frågor. - Detaljplanen kommer att medföra vissa olägenheter för klagandena i form av bl.a.. ökad trafikmängd. Regeringen finner dock vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen att detaljplanen inte kan anses medföra sådana olägenheter för klagandena att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört om vald planutformning, om påverkan på närströvområdet, om trafikförhållandena i området eller om vatten- och avloppsnätet utgör inte skäl för att regeringen ska upphäva planbeslutet. Inte heller vad klagandena framfört om kommunens och länsstyrelsens handläggning och bedömningar eller vad de anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandena bör därför avslås. - S-Å.M., Naturskyddsföreningen i Värmland och K.Ö. med flera ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att detaljplanen skulle upphävas. De sökande yrkade också att Regeringsrätten skulle förordna att detaljplanen tills vidare inte ska gälla. - S-Å.M. anförde bl.a. följande. Karlstads kommun anser själv att området för detaljplanen är särskilt skyddsvärt från natursynpunkt och därför ingår i tolv kärnområden som inte ska bebyggas. Byggnadsarbetena kommer sannolikt att påverka de 80 energibrunnar som fastighetsägarna har bekostat och anlagt för miljövänlig uppvärmning av husen. Villagatorna i det befintliga radhusområdet är enligt kommunen alltför smala för att trafiksäkert ta emot den stora trafikökning som utbyggnaden skulle innebära. Den tänkta utbyggnaden är ett högriskprojekt. Utan riskbedömning är det oansvarigt att genomföra byggnadsprojektet. Någon miljökonsekvensbeskrivning har inte gjorts. I området finns minst 13 rödlistade växtarter, fem fanerogamer och åtta kryptogamer. - Naturskyddsföreningen anförde bl.a. följande. Detaljplanen tar inte hänsyn till vare sig det allmännas eller de enskildas intressen enligt 1 kap. 5 § PBL. Det är av allmänt intresse att ha den tätortsnära naturen kvar, särskilt när det är ett värdefullt område som detta. Hänsyn har inte heller tagits till de enskilda boendes intresse av en trygg och trevlig boendemiljö med lugna gator och naturen inpå knuten. Området ingår i kommunens naturvårdsprogram som ett av tolv utpekade kärnområden som närströvområden i kommunen. Enligt programmet ska dessa områden inte tas i anspråk för bebyggelse eller annan planering. - K.Ö. med flera anförde bl.a. följande. Ett femtiotal energibrunnar finns inom området. Någon riskbedömning av om grundvattennivån påverkas av schaktnings- och sprängningsarbeten är inte gjord. Ett flertal av brunnarna ligger i direkt anslutning till den nya detaljplanen. Berget består av stora sprickzoner, vilket konstaterades vid utförandet av brunnarna. Det kommer att blir en betydande ökning av trafik som leds in på smala gator som inte är dimensionerade för detta. Planen byggs på ett område som Karlstads kommun betecknar som särskilt skyddsvärt från natursynpunkt. Någon miljökonsekvensbeskrivning har inte gjorts. - Regeringsrätten 2008-12-16, Eliason, Wennerström, Nord, Stävberg, Ståhl): Skälen för Regeringsrättens avgörande.Av 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut framgår att en enskild får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Vidare följer av 2 § rättsprövningslagen att en miljöorganisation under vissa förutsättningar äger rätt att ansöka om rättsprövning av regeringsbeslut som rör detaljplanefrågor. Enligt 7 § ska Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - K.Ö. var i ärendet hos regeringen ombud för ett stort antal klagande. Samtliga dessa har ansökt om rättsprövning och företräds av K.Ö. Det är inte klarlagt i vilken omfattning de sökandes civila rättigheter eller skyldigheter berörs av det klandrade beslutet. Det får antas att flertalet bor i det område som gränsar till den nya planen. Samtliga sökande åberopar genom ombudet samma omständigheter och skäl till stöd för sin talan. Enligt Regeringsrättens mening saknas det anledning att ytterligare utreda frågan om vilka av dem som är behöriga att ansöka om rättsprövning av det nu klandrade beslutet. Samtliga sökande bör därför anses ha rätt att ansöka om rättsprövning av beslutet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten. - Enligt 5 kap. 18 § andra stycket PBL, i den lydelse som är tillämplig i målet, ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas bl.a. om detaljplanen medger en användning av mark eller byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön. - Med hänsyn till planområdets belägenhet och utformningen av planen samt den utredning som föreligger med avseende på den miljöpåverkan i olika avseenden som ett genomförande av planen kan få, ger vad som framkommit i målet enligt Regeringsrättens mening inte vid handen att det strider mot nämnda lagrum att en miljökonsekvensbeskrivning har ansetts kunna undvaras. - Det har inte heller i övrigt framkommit att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen har förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som de sökande har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Vid denna utgång faller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd I 2008-11-12, fördragande Törnqvist)