RÅ 2008 not 8

Not 8. Överklagande av G.B. i mål ang. rätt till föräldrapenning över garantinivån. - Genom omprövningsbeslut den 15 juli 2002 fann försäkringskassan att G.B. inte omfattades av den svenska socialförsäkringen och att det därmed inte fanns förutsättningar för att betala ut föräldrapenning över lägstanivå till honom. - G.B. överklagade beslutet och yrkade att han skulle beviljas föräldrapenning över lägstanivå. Han åberopade ett beslut om anställning vid Kemiska institutionen vid Lunds Universitet daterat den 19 juni 2002. -Länsrätten i Skåne län (2004-06-23, ordf. Nordström): Domskäl. Av utredningen i målet framgår bl.a. följande. G.B. uppbar ett av EU-kommissionen beviljat Marie Curie-stipendium vid Lunds Universitet motsvarande 34 270 kr per månad t.o.m. den 3 maj 2003. G.B:s familj, hustru och barn fött den 21 juni 1998, var bosatta i Lund. - Kammarrätten i Göteborg har i dom den 1 juni 2004 i mål nr 473-03 prövat frågan om rätt till föräldrapenning över lägstanivån för Marie Curie-stipendiat. I domen fann kammarrätten sammanfattningsvis att då Marie Curie-stipendiaterna inte är svenska medborgare medan jämförbara anställda forskare i huvudsak torde vara svenska medborgare, utgör det förhållandet att klaganden i sin egenskap av Marie Curie-stipendiat inte är försäkrad för föräldrapenning över lägstanivån en diskriminering på grund av hans nationalitet. På grund av regeln i art. 3.1 i förordningen 1408/71/EEG kan han därför inte vägras sådan försäkring på den grunden att han är Marie Curie-stipendiat. - Länsrätten gör följande bedömning. - Länsrätten anser att förhållandena i G.B:s fall motsvarar de som redovisats i ovanstående dom från kammarrätten och att samma slutsatser kan dras som de kammarrätten har gjort. G.B. kan därför inte vägras föräldrapenning över lägstanivå på den grunden att han är Marie Curie-stipendiat. Det ankommer på försäkringskassan att utreda om övriga förutsättningar för utbetalning av högre föräldrapenning föreligger. - Domslut. Länsrätten upphäver försäkringskassans beslut och överlämnar målet till kassan för vidare handläggning i enlighet med ovan sagda. - Försäkringskassan överklagade och yrkade att länsrättens dom skulle upphävas och kassans beslut fastställas. Kassan anförde följande. G.B. har under tiden den 1 maj 2000 - den 3 maj 2003 varit gästforskare vid Lunds Universitet och har under tiden varit Marie Curie-stipendiat. Han är ungersk medborgare. Han har begärt föräldrapenning för tiden den 21 - 28 december 2001. Länsrätten har i sin dom upphävt det beslut försäkringskassan lämnat med stöd av socialförsäkringslagen (1999:799), SofL, och lagen (1962:381) om allmän försäkring, med hänvisning till Kammarrättens i Göteborg dom i mål nr 473-03. I den domen slog kammarrätten fast att Marie Curie-stipendium inte ger rätt till föräldrapenning över lägstanivå enligt svensk lag och att universitetets skyldighet att sörja för socialförsäkring inte heller medför rätt till föräldrapenning över lägstanivå. Kammarrätten ansåg dock att Marie Curie-stipendium ska anses som anställning enligt rådets förordning (EEG) 1408/71 och överlämnade målet till försäkringskassan för utredning om övriga förutsättningar för utbetalning av högre föräldrapenning. Den åberopade domen gällde en medborgare i en medlemsstat inom gemenskapen. G.B. är inte medborgare i en stat som ingår i EU-gemenskapen. Överenskommelsen 859/2003 om tredje stats medborgare gäller först fr.o.m. den 1 juni 2003 och är inte tillämplig i här aktuellt ärende. - G.B. yttrade sig inte i målet. - Kammarrätten förordnade den 16 juli 2004 att den överklagade domen tills vidare inte skulle gälla. - Kammarrätten i Göteborg (2005-04-08, Holmstedt, Hansson, Jönsson):Domskäl. Den som arbetar i Sverige är enligt 3 kap. 4 § SofL försäkrad för bl.a. föräldrapenning över lägstanivå och tillfällig föräldrapenning. - Enligt 3 kap. 13 § 9 samma lag är Marie Curie-stipendiat försäkrad för vissa angivna pensionsförmåner. - I förarbetena till sistnämnda bestämmelse (prop. 1998/99:119) uttalades bl.a. att det i SofL ska införas vissa särskilda bestämmelser som reglerar försäkringstillhörigheten i speciella situationer där en person såväl i dag som framdeles ska kunna vara försäkrad trots att personen inte har något reguljärt arbete. Härmed avsågs bl.a. att den som genomgår viss utbildning eller deltar i viss verksamhet ska vara försäkrad för inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i form av förtidspension. Vidare anfördes att den som erhåller s.k. Marie Curiestipendium bör liksom i dag vara försäkrad för pensionsrätt beräknad på det beloppet. - Såsom länsrätten redovisat ansåg Kammarrätten i Göteborg i dom den 1 juni 2004 i mål nr 473-03 att den som erhållit ett Marie Curiestipendium inte på grund av bestämmelserna i SofL är berättigad till andra arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner än de som anges i 3 kap. 13 § nämnda lag. - Forskningsverksamhet som bedrivs med Marie Curie-stipendium är således inte att betrakta som förvärvsarbete i den mening som avses i 3 kap. 4 § SofL. G.B. är därför inte berättigad till föräldrapenning från den arbetsbaserade försäkringen. - Av 2 kap. 5 § SofL framgår att den som kommer till Sverige för att studera inte ska anses vara bosatt här såvida denne inte har utbildningsbidrag för doktorander. - G.B. är ungersk medborgare och kom till Sverige från Ungern som gästforskare med Marie Curie-stipendium. Han ska således inte anses som bosatt i Sverige och kan därmed inte heller erhålla föräldrapenning från den bosättningsbaserade försäkringen. Eftersom han vid ifrågavarande tid inte var medborgare i ett EU-land är förordningen (EEG) 1408/71 inte tillämplig. - Domslut. Med bifall till försäkringskassans överklagande upphäver kammarrätten länsrättens dom och fastställer försäkringskassans beslut. - G.B. överklagade domen och yrkade föräldrapenning för tiden den 21 - 28 december 2001. Han anförde bl.a. följande. Han arbetade vid Lunds universitet som forskare på postdoktoral nivå den 1 maj 2000 - den 3 maj 2003. Han bodde tillsammans med sin hustru och son i Lund. För perioden den 4 maj 2001 - den 3 maj 2003 uppbar han ett Marie Curie-stipendium finansierat av EU. Även om det kallades stipendium var det fråga om en vanlig anställning. Han hade ett normalt anställningskontrakt med Lunds universitet och han betalade skatt på sin inkomst. - Försäkringskassan medgav bifall till överklagandet endast på så sätt att kassan tillstyrkte att G.B. skulle förklaras berättigad till föräldrapenning från den bosättningsbaserade försäkringen. Försäkringskassan anförde följande. Kassan delar kammarrättens bedömning att G.B. inte är berättigad till andra arbetsbaserade socialförsäkringsförmåner än de som anges i 3 kap. 13 § SofL. Han är alltså inte berättigad till föräldrapenning från den arbetsbaserade försäkringen. - Såvitt framgår av utredningen i ärendet har G.B. doktorerat. Enligt 2 kap. 5 § andra stycket SofL ska den som kommer till Sverige för att studera inte anses bosatt här, med undantag för den som har utbildningsbidrag för doktorander. Av förarbetena till bestämmelsen går det att utläsa att lagrummet bör tolkas så att det inte avser personer som avlagt examen på forskarnivå, jfr 1 kap.9 a och 12 §§högskolelagen (1992:1434). Vad som sägs i 2 kap. 5 § andra stycket SofL är därför inte tillämpligt på G.B. Med hänsyn härtill och eftersom han uppfyllt förutsättningarna i 2 kap. 1 § andra stycket SofL för att anses bosatt här är han berättigad till föräldrapenning från den bosättningsbaserade försäkringen. - Regeringsrätten (2008-01-10, Nordborg, Stävberg, Lundin, Fernlund, Jermsten): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Föräldraförsäkringen utgör en del av socialförsäkringen. Vem som omfattas av socialförsäkringen regleras i SofL. Enligt 1 kap. 1 § grundas rätten till ersättning på bosättning eller förvärvsarbete i Sverige om inte något annat särskilt anges. Enligt 2 kap. 1 § första stycket ska vid tillämpning av lagen en person anses vara bosatt i Sverige om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under en längre tid än ett år ska, enligt andra stycket, anses vara bosatt här, om inte synnerliga skäl talar mot det. För bl.a. studerande gäller särskilda bestämmelser. Enligt 2 kap. 5 § ska således den som kommer till Sverige för att studera inte anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag för doktorander. - Med arbete i Sverige avses enligt 2 kap. 7 § SofL vid tillämpningen av lagen förvärvsarbete i verksamhet här i landet. - Enligt 4 kap. 6 § lagen om allmän försäkring utges föräldrapenning med ett belopp som motsvarar förälderns sjukpenning eller med ett lägre belopp. Under den tid som är aktuell i målet benämndes föräldrapenning på den lägre nivån föräldrapenning på garantinivå. - I 3 kap. SofL regleras vilka försäkringar som är bosättningsbaserade och vilka som är arbetsbaserade. Enligt 3 kap. 1 § 2 SofL, i tillämplig lydelse, var den som var bosatt i Sverige försäkrad för föräldrapenning på garantinivå. För att någon skulle ha rätt till föräldrapenning över garantinivå krävdes enligt 3 kap. 4 § SofL att han eller hon arbetade i Sverige. - I kapitlets avsnitt om den arbetsbaserade försäkringen finns föreskrifter som gäller speciella försäkringssituationer. Bland dessa finns i 3 kap. 13 § 9 en regel som föreskriver att den som uppbär ett Marie Curie-stipendium är försäkrad för vissa angivna pensionsförmåner. - Marie Curie-stipendier är forskarstipendier som utgår som ett led i EU:s stöd till forskning och utveckling. De ingår bland åtgärderna i de olika ramprogrammen för unionens verksamhet inom området forskning m.m. Det s.k. individuella Marie Curie-stipendium som G.B. uppbar omfattades av det femte ramprogrammet, som gällde för tiden 1998-2002, och av rådets beslut 1999/173/EG av den 25 januari 1999. Av bilaga III till beslutet framgår att kommissionen betalar ut stipendiet till värdinstitutionen, i detta fall Lunds universitet. Där anges också att värdinstitutionen ska sörja för att stipendiaten omfattas av landets sociala trygghetssystem eller får ett jämförbart skydd. Förhållandet mellan G.B. och Lunds universitet reglerades i ett avtal den 10 maj 2001. Till kassan uppgav universitetet i januari 2002 att stipendiebeloppet var 34 270 kr i månaden. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Målet gäller i första hand frågan om G.B. i sin egenskap av Marie Curie-stipendiat i Sverige omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen och därmed har rätt till föräldrapenning som motsvarar hans sjukpenning. - Avgörande för bedömningen av om G.B. utförde förvärvsarbete är vilka villkor som faktiskt gällde för hans verksamhet. Att det i SofL:s regler om speciella försäkringssituationer finns en föreskrift om inverkan av Marie Curie-stipendier på stipendiatens pensionsrätt påverkar inte den bedömningen. - Av handlingarna i målet framgår att G.B. uppbar ersättning av samma storlek och var verksam på samma villkor som andra forskare på motsvarande nivå samt att han hade samma skyldigheter gentemot universitetet som andra forskare. Detta innebär att han måste anses ha utfört förvärvsarbete i den mening som avses i 2 kap. 7 § SofL under den i målet aktuella perioden. Han har därmed rätt till föräldrapenning från den arbetsbaserade försäkringen för tiden den 21-28 december 2001. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att G.B. har rätt till föräldrapenning från den arbetsbaserade socialförsäkringen för tiden den 21-28 december 2001. (fd I 2007-11-28, Ericson)