RÅ 2009 not 155

Regeringens beslut att inte upphäva strandskyddet inom områden med naturvärden (avslag) / Rättsprövning enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut, miljöbalken

Not 155. Ansökan av G.B. om rättsprövning av ett beslut ang. upphävande av strandskydd. - G.B. ansökte hos länsstyrelsen om upphävande av strandskyddet för del av fastigheten Hulan 4:9 i Göteborgs kommun. Det aktuella området omfattas av strandskydd intill 100 meter från strandlinjen vid Haga å respektive Haga kile. -Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2006-03-17) avslog ansökningen. - G.B. överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att strandskyddet skulle upphävas för det område som betecknats som bostadsområde i den fördjupade översiktsplanen eller, i andra hand, runt befintligt bostadshus med komplementbyggnader fram till befintlig skyddsvall ca 50 meter från bostadshuset. - Regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, 2006-11-09) avslog överklagandet och anförde: Strandskydd råder vid havet, insjöar och vattendrag. Strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd. Strandskyddet syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Länsstyrelsen får förordna att ett strandskyddsområde som uppenbart saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften, dvs. den allemansrättsliga tillgängligheten och bevarande av goda livsvillkor för växt- och djurlivet, inte ska vara omfattat av strandskydd. Bestämmelsen är restriktivt utformad genom att den kräver att det ska vara uppenbart att inte något av strandskyddets båda syften längre har någon betydelse i området i fråga. - Det aktuella området berörs av strandskydd på grund av vattenområdena vid Haga å och Haga kile. Av handlingarna i ärendet framgår att nämnda vattenområden har mycket höga naturvärden. Områdena har bl.a. stor betydelse för fiskreproduktion och fågelliv och är av stort värde för landskapsbilden. Ett upphävande av strandskyddet inom området skulle därför strida mot strandskyddets syften. Frågor om bl.a. enskilda byggnadsföretag får prövas i särskild ordning så som en ansökan om dispens. Regeringen finner därför, vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, att det inte framkommit någon omständighet som utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - G.B. ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och framförde också invändningar mot två av länsstyrelsens fattade och överklagade beslut. Han anförde bl.a. följande. Fastigheten Hulan 4:9 ligger utanför detaljplanelagt område. Arealen är sedan år 1999 till över 90 procent belagd med strandskydd. Endast den tomtyta som bostadshuset, en gäststuga och infarten upptar är undantagna. Detta medför stora avbräck för honom som ägare. Han har ett starkt intresse av att få ersätta sitt befintliga bostadshus med en byggnad placerad på ett sådant sätt att den kan skyddas mot översvämningar med hjälp av vallar och markuppfyllnader. - Regeringsrätten (2009-10-22, Heckscher, Eliason, Dexe, Hamberg, Jermsten):Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Enligt 7 § samma lag ska Regeringsrätten upphäva regeringens beslut om det strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna. Detta gäller dock inte, om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Det aktuella regeringsbeslutet avser endast frågan om upphävande av strandskydd enligt 7 kap. 15 § miljöbalken. Regeringsrätten kan inte pröva någon annan fråga än den som omfattas av detta beslut. G.B:s yrkande om att Regeringsrätten ska göra en prövning beträffande vissa andra beslut ska därför avvisas. - Av 7 kap. 13 § miljöbalken framgår att strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag samt att syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. - Länsstyrelsen får med stöd i 7 kap. 15 § första stycket miljöbalken förordna att ett strandskyddsområde som uppenbart saknar betydelse för att tillgodose strandskyddets syften inte ska vara omfattat av strandskydd. Om ett strandskyddsområde avses ingå i en detaljplan eller omfattas av områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10) får länsstyrelsen enligt samma lagrums andra stycke förordna att området inte längre ska vara omfattat av strandskydd, om det finns särskilda skäl. - Vid prövning av frågor om skydd av bl.a. områden vid havet ska enligt 7 kap. 25 § miljöbalken hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i en enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. - De i målet tillämpliga bestämmelserna i miljöbalken är allmänt hållna och ger myndigheten ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. Detta gäller också för den avvägning mellan allmänna och enskilda intressen som ska göras. I målet har inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i ärenden om strandskydd eller att det vid handläggningen förekommit något fel som påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avvisar den del av ansökningen som inte rör beslut av regeringen. - Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd I 2009-10-01, Mattsson)