RÅ 2009 not 17

Jäv vid handläggning av detaljplaneärende (avslag) / Beslut att anta detaljplan för småhusbebyggelse (avslag) / Rättsprövning enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut / Jäv för ledamot i kommunfullmäktige vid handläggning av detaljplaneärende (rättsprövning, avslag)

Not 17. Ansökan av E.B.E. m.fl. om rättsprövning av beslut ang. detaljplan. -Kommunfullmäktige i Sigtuna kommun (2006-10-26) antog detaljplan för Granby, omfattande del av fastigheten Granby 5:86 m.fl. Planen syftade till permanentbebyggande och nyuppförande av sammanlagt ca 140 enfamiljshus. - Beslutet att anta planen överklagades av bl.a. E.B.E. - Länsstyrelsen i Stockholms län (2007-02-16) avslog överklagandet. - E.B.E. överklagade länsstyrelsens beslut. Hon anförde bl.a. att hennes fastigheter hade del i en inom planområdet belägen samfälld väg och att länsstyrelsen varken tagit ställning till hennes invändning om jäv avseende fullmäktigeledamoten S.W. eller invändningen om att nytt samråd borde ha hållits sedan projektet utvidgats; vad gäller S.W. hade han deltagit inte bara när fullmäktige fattade beslut utan också när miljö- och hälsovårdsnämnden tillstyrkte planen. - Regeringen(Miljödepartementet, 2008-06-18) upphävde, med kommunens godkännande enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, planbeslutet såvitt avser viss del av planområdet. Regeringen anförde bl.a. följande. Vad först gäller invändningarna mot länsstyrelsens handläggning finner regeringen att de omständigheter som E.B.E. framfört inte utgör tillräckliga skäl för att upphäva länsstyrelsens beslut. När det gäller kommunens handläggning och samrådsförfarandet konstaterar regeringen att formerna för hur sakägare m.fl. ska beredas tillfälle till samråd inte regleras i PBL. Av planhandlingarna framgår att E.B.E. haft möjlighet att framföra synpunkter på detaljplanen och av utställningsutlåtandet framgår också att hon har framfört erinringar mot planen. Vad E.B.E. framfört om nytt samråd eller hennes invändningar i övrigt om samrådet utgör inte skäl för att regeringen med anledning av hennes överklagande ska upphäva planbeslutet. - Regeringen konstaterar att det av de handlingar som numera finns i ärendet framgår att det inom planområdet finns en samfälld väg och att fastigheter som E.B.E. äger har del i denna. Den omständigheten att samfälligheten inte redovisas i fastighetsägarförteckningen utgör enligt regeringens bedömning inte tillräckliga skäl för att upphäva planbeslutet. Vad E.B.E. anfört om att kretsen av sakägare därigenom har begränsats utgör inte heller skäl för att regeringen med anledning av hennes överklagande ska upphäva planbeslutet. - När det gäller frågan om jäv framgår det av handlingarna i ärendet att en av ledamöterna i kommunfullmäktige, S.W., också är delägare av fastigheten Bärmö 3:1 vars två vattentäkter är tänkta att förse de nya tomterna med vatten. Vidare framgår det att det inom Granbyområdet finns ett gemensamt vattenledningssystem som är anslutet till samma vattentäkter. Av kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll från den 26 oktober 2006 framgår att S.W. var närvarande när beslutet att anta detaljplanen fattades. - Enligt 5 kap. 20 § kommunallagen (1991:900) får ledamot av kommunfullmäktige inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. Med att något personligt rör ledamoten menas att det rör ledamoten som individ, främst då denna har ett ekonomiskt intresse eller annat starkt personligt intresse av utgången i ärendet. - Regeringen finner, med hänsyn till vad som framkommit i ärendet, att S.W. är jävig. Han borde därför inte ha deltagit vid kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplanen. Med beaktande av att Bärmö 3:1 är belägen utanför planområdet, att S.W., såvitt framgår av handlingarna, inte haft en drivande roll i framtagandet av planen och att den nya bebyggelsen ska förses med vatten från vattentäkter som redan förser det befintliga Granby med vatten finner regeringen att det begångna felet inte haft sådan betydelse för utgången i ärendet att det bör föranleda att kommunfullmäktiges beslut ska upphävas. - Regeringen finner inte heller i övrigt att det föreligger sådana omständigheter som innebär att kommunens antagandebeslut inte tillkommit i laga ordning. Vad E.B.E. anfört om att antagandebeslutet bör upphävas eftersom S.W. deltog när miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrkte planen eller hennes övriga invändningar mot kommunens handläggning utgör inte skäl för regeringen att med anledning av hennes överklagande upphäva planbeslutet. - Vid ärendets prövning i sak konstaterar regeringen att enligt 5 kap. 2 § PBL ska vid utformningen av en detaljplan skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - Regeringen finner inte skäl att ifrågasätta E.B.E:s uppgift om att den ovan nämnda samfällda vägen är den enda in-/utfarten till hennes fastigheter. Av handlingarna framgår att en del av den vägmark som tillhör den samfällda vägen och som är belägen söder om Tornistervägen ska användas till bostäder men inte hur in-/utfarten till E.B.E:s fastigheter är tänkt att lösas när planen genomförs. Regeringen anser att planen inte kan anses ha utformats på ett sådant sätt att skälig hänsyn tagits till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Med hänsyn härtill och med stöd av kommunens medgivande bör planbeslutet därför upphävas såvitt gäller området söder om Tornistervägen. - E.B.E. m.fl. överklagade regeringens beslut och yrkade i första hand att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet och i andra hand att tre tomter norr om den samfällda vägen skulle tas bort från planen. De anförde bl.a. följande. Regeringsbeslutet påverkar deras äganderätt och deras möjligheter att via den egna samfällda vägen nå och utnyttja sina fastigheter. Även möjligheterna för dem att exploatera sin mark påverkas av regeringens beslut. Genom att samfälligheten inte beaktats i planarbetet strider beslutet mot 2 kap. 18 § regeringsformen, 5 kap. 2, 19, 20, 21, 25 och 30 §§ samt 6 kap. 1 § PBL. De vidhåller också att beslutet är olagligt på grund av att en av de deltagande i kommunfullmäktiges beslut var jävig. - Regeringsrätten (2009-02-19, Eliason, Stävberg, Nord, Kindlund, Lundin):Skälen för Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten behandlar överklagandet som en ansökan om rättsprövning. - Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. - Enligt 7 § rättsprövningslagen ska Regeringsrätten, om den finner att regeringens beslut strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden har angett eller som klart framgår av omständigheterna, upphäva beslutet. Detta gäller dock inte om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. - Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att det föreligger en viss handlingsfrihet vid beslutsfattandet, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (jfr prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - De sökandes fastigheter ligger utanför detaljplanen. Av ansökan framgår inte att regeringsbeslutet - såvitt avser fastigheterna - innebär någon sådan prövning av de sökandes civila rättigheter eller skyldigheter enligt Europakonventionen som medför att de har rätt till rättsprövning av beslutet. Däremot måste det anses att de i sin egenskap av delägare i marksamfälligheten är berörda av regeringsbeslutet på ett sådant sätt att de har rätt till rättsprövning av det. Ansökningarna ska därför prövas. - Enligt 5 kap. 20 § kommunallagen får en ledamot i kommunfullmäktige inte delta i handläggningen av ett ärende som personligen rör ledamoten själv, ledamotens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående. - Enligt 5 kap. 2 § första stycket PBL ska vid utformningen av en detaljplan skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. - Enligt 5 kap. 19 § PBL ska när förslag till detaljplan upprättas, om det inte är uppenbart onödigt, finnas en eller flera för ändamålet avsedda kartor och en fastighetsförteckning. I fastighetsförteckningen ska i den mån de berörs av planen redovisas bl.a. mark som är samfälld för flera fastigheter samt ägare till och innehavare av annan särskild rätt än bostadsrätt och hyresrätt i nämnda egendom. - I 5 kap. 20 § PBL finns bestämmelser om samråd. Sakägare som berörs av planförslaget ska beredas tillfälle till samråd. - I 5 kap. 21 § PBL anges att syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan. De synpunkter som har framförts vid samrådet samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna ska redovisas i en gemensam samrådsredogörelse. - Enligt 5 kap. 25 § PBL ska underrättelse om innehållet i kungörelsen om utställning enligt 5 kap. 23 § PBL av planförslaget sändas till bl.a. kända sakägare och andra som har ett väsentligt intresse av förslaget. - I 5 kap. 30 § PBL finns bestämmelser om att protokollet med beslut om antagande av detaljplanen ska sändas i brev till bl.a. de sakägare som har rätt att överklaga planbeslutet. - Enligt 6 kap. 1 § PBL slutligen, ska i en genomförandebeskrivning redovisas de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för ett samordnat och även i övrigt ändamålsenligt genomförande av planen. - Av handlingarna i målet framgår såvitt avser marksamfälligheten följande. Vid en ägostyckning år 1911 fastställdes den samfällda vägen. En del av vägen går inom området för den av kommunfullmäktige antagna planen. Samfälligheten redovisades inte i planprocessen, såvitt framgår beroende på att den inte var registrerad i fastighetsregistret. Samfälligheten har numera genom E.B.E:s försorg registrerats och erhållit beteckningen Sigtuna Granby S:3. - Vad först gäller frågan om jäv för en av deltagarna i kommunfullmäktiges beslut konstaterar Regeringsrätten att, oavsett om jäv förekom eller ej, detta inte har påverkat utgången i ärendet. Skäl att upphäva regeringens beslut av den anledningen föreligger därför inte. - Vad därefter gäller invändningarna att beslutet strider mot ett antal bestämmelser i PBL gör Regeringsrätten följande bedömning. Samtliga delägare i samfälligheten underrättades inte om planförfarandet beroende på att den inte var registrerad. E.B.E. har dock underrättats i sin egenskap av fastighetsägare. Hon har deltagit vid såväl samråd som utställning och har därvid fört fram synpunkter även såvitt avser samfälligheten. Av utredningen framgår vidare att övriga delägare ansluter sig till E.B.E:s uppfattning. Delägarnas synpunkter har således ingått i beslutsunderlaget. Det saknas därför anledning att på grund av de formella bristerna i kommunens handläggning av planärendet upphäva regeringens beslut. - Den fråga som återstår att bedöma är om det förhållandet att delägarnas synpunkter inte beaktats innebär att beslutet strider mot någon rättsregel, närmast 5 kap. 2 § PBL. Av utredningen framgår att den samfällda vägen, i de delar den efter regeringens beslut om upphävande av en del av planen ingår i denna, sedan ett antal år tillbaka i sin sträckning sammanfaller med det befintliga vägsystemet inom en annan samfällighet. Planbeslutet medför således inte någon förändring såvitt avser samfälligheten Sigtuna Granby S:3 och delägarnas rätt till den samfällda vägen. Det föreligger därför inte heller anledning att upphäva beslutet på de av de sökande i denna fråga anförda skälen. I målet har inte heller i övrigt kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som finns i ärenden av aktuellt slag eller att det vid handläggningen har förekommit några andra fel än de som Regeringsrätten ovan har tagit ställning till som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i ärendet att beslutet i något annat hänseende strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande.Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. (fd I 2008-12-10, Törnqvist)