RÅ 2009 not 84

Not 84. Överklagande av Skatteverket av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - K.B., som är finsk medborgare, hade sedan år 2003 arbetat i Sverige och haft en permanentbostad här för sig och sin familj. Han avsåg att i sitt arbete flytta till Storbritannien under år 2008 och bosätta sig där med familjen. Han avsåg dock att behålla sin permanentbostad i Sverige. I en ansökan om förhandsbesked frågade han om han efter utflyttningen till Storbritannien skulle anses ha väsentlig anknytning till Sverige om han och hustrun behöll permanentbostaden i Sverige och använde den maximalt 15 dagar per år i samband med resor i tjänsten (fråga 1). Om svaret på fråga 1 var ja frågade han om svaret skulle påverkas av att han och hustrun inte kunde disponera bostaden på grund av att den var uthyrd (fråga 2). -Skatterättsnämnden (2008-10-14, Svanberg, Gäverth, Jönsson, Påhlsson, Werkell): Förhandsbesked.K.B. ska inte anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Storbritannien. - Motivering. Enligt 3 kap. 3 § första stycket 3 inkomstskattelagen (1999:1229) ska den som tidigare varit bosatt i Sverige och som fortfarande har väsentlig anknytning hit, vara obegränsat skattskyldig. Vid bedömningen om väsentlig anknytning föreligger ska enligt kapitlets 7 § beaktas bl.a. om personen är svensk medborgare, hur länge han varit bosatt här, om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk och om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här. - K.B. växte upp i Finland. På grund av faderns arbete var han under en period från år 1973 till någon gång under år 1975 bosatt i Sverige samt år 1978 och del av år 1979 i Frankrike. Han flyttade från Finland under år 1993 och var därefter till någon gång under år 1995 bosatt i Stockholm där han också arbetade. Sedan dess har han under varierande tidsperioder varit bosatt och arbetat i Frankrike, USA och Storbritannien. - K.B. och hans hustru är båda finska medborgare. Familjen flyttade till Sverige i maj 2003 i anledning av att K.B. skulle bedriva rådgivning i Norden för riskkapitalfonden X, en global organisation med tio kontor runt om i Europa, USA och Asien. Varumärket X ägs av ett engelskt Limited Liability Partnership. X är vidare organiserad så att det indirekt ägda X AB ansvarar för den nordiska verksamheten. Den faktiska rådgivande verksamheten bedrivs av X KB. - Vid tidpunkten för ansökan om förhandsbesked var K.B. verkställande direktör och styrelseledamot i X AB samtidigt som han ledde verksamheten i X KB. Han saknade ägarintressen i X AB. Däremot kontrollerade han kommanditbolaget genom ett eget bolag i Luxemburg och dess svenska dotterbolag Y AB. Resterande andel av kommanditbolaget ägdes av X AB. - Makarna B. och deras tre barn flyttade enligt ansökan till Storbritannien i juni 2008 till följd av att K.B. inträtt som en av 26 partners i X med tjänsteställe i London. Den villafastighet som makarna B. förvärvade år 2002 och som använts av familjen som permanentbostad under vistelsen här avser de att behålla. En del av bohaget ska vara kvar i villafastigheten men huvuddelen ska flyttas till den nya bostaden i Storbritannien. Villafastigheten ska i fortsättningen användas som fritidsbostad för familjen under högst 15 dagar per år. Den kommer även att användas som övernattningsbostad för K.B. vid tjänsteresor i Sverige under högst 15 dagar per år. - I samband med utflyttningen ska K.B. avgå som styrelseledamot och verkställande direktör i X AB. Han ska vidare avveckla de ekonomiska engagemang han haft i X KB. Det innebär att han ska likvidera Y AB efter att bolaget utträtt som delägare i kommanditbolaget. Verksamheten i Sverige ska skötas av en efterträdare till K.B. tillsammans med kvarvarande anställda i kommanditbolaget. Överskottet av X:s globala verksamhet inklusive den del som härrör från den i Sverige bedrivna verksamheten fördelas mellan bolagets partners i förhållande till deras andelar, "true partnership". Ingen av dem äger mer än åtta procent av samtliga andelar. K.B:s andel understiger fem procent. - K.B. vill veta om han efter utflyttningen till Storbritannien får väsentlig anknytning till Sverige. - Skatteverket anser att K.B. ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige om makarna behåller villafastigheten och att svaret inte ändras om den hyrs ut. - Skatterättsnämnden gör följande bedömning. - Reglerna om väsentlig anknytning som en självständig grund för att fysiska personer ska anses obegränsat skattskyldiga i Sverige infördes år 1984. Av förarbetena framgår att syftet med reglerna är att komma till rätta med bl.a. skenbosättningar i utlandet av personer som tidigare varit bosatta och verksamma i Sverige (prop. 1984/85:175 s. 10-15). Med "bostad för åretruntbruk" avses enligt förarbetena i princip en bostad som är utrustad och kommunikationsmässigt belägen så att det utan vidare är möjligt att bo där året runt. Enbart innehav av fritidsbostad för åretruntbruk anses inte utgöra en grund för bosättning (SkU 1984/85:59 s. 13 f.). - Att den skattskyldige behåller sin permanentbostad vid utflyttning har i praxis ansetts som en stark anknytningsfaktor till Sverige. Exempel på detta är RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2002 ref. 70. Rättsfallen gäller svenska medborgare. Däremot har en villafastighet inte ansetts utgöra tillräcklig anknytningsfaktor i RÅ 1997 not. 197. I det målet var fråga om en sedan många år i Sverige bosatt norsk medborgare, som inför sin och sin familjs utflyttning till Norge skulle avyttra familjens bostadsfastighet i Danderyd. Efter utflyttningen avsåg hans hustru att förvärva en annan villafastighet i samma område vilken skulle disponeras som fritidshus under en begränsad tid varje år. - Mot att villafastigheten, i fortsättningen använd som fritidsbostad, ger väsentlig anknytning hit talar att K.B. och hans maka är finska medborgare. Dessutom har hans anställning med åtföljande bosättning här sträckt sig över en förhållandevis kort tidsperiod (ca fem år). - Med hänsyn till det anförda finner Skatterättsnämnden vid en sammantagen bedömning av K.B:s förhållanden att övervägande skäl får anses föreligga för att han - under den givna förutsättningen att hans ekonomiska engagemang i kommanditbolaget har avvecklats - inte kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Storbritannien (fråga 1). - Med hänsyn till svaret på fråga 1 förfaller fråga 2. - Ordföranden André och ledamoten Dahlberg var skiljaktiga och anförde följande. K.B. avser att behålla den villafastighet som familjen använt som permanentbostad i Sverige. Ett sådant fortsatt innehav har i praxis ansetts som en tungt vägande anknytningsfaktor (RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2002 ref. 70). Däremot synes ett innehav av en bostad av motsvarande storlek och standard som bara används för fritidsändamål (eller anskaffats för sådant ändamål inför utflyttningen eller senare) inte alls tillmätas sådan vikt, inte ens för skattskyldiga som är svenska medborgare (jfr t.ex. RÅ 1987 not. 800 och RÅ 1992 not. 367). - Under större delen av sin uppväxt var K.B., som är finsk medborgare, bosatt i Finland. Den senaste femårsperioden har han tillsammans med sin familj varit bosatt i Sverige. Han har även varit bosatt i Sverige vid två tidigare tillfällen under kortare perioder. Den senaste bosättningstiden i Sverige framstår inte som obetydlig. - Den bör även ses i ljuset av K.B:s förhållanden i övrigt. Han har inte varit bosatt i Finland sedan år 1993. Under tiden därefter har han bott i Sverige i sammanlagt ungefär sju år och i övrigt i tre andra länder, varav ungefär fem år i Storbritannien. Mot den bakgrunden får enligt vår uppfattning bosättningstiden i Sverige en särskild vikt vid bedömningen av om väsentlig anknytning föreligger. - Det anförda leder oss till att K.B. vid en sammantagen bedömning av anknytningsfaktorerna ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige. Den omständigheten att K.B. och hans hustru båda är finska medborgare föranleder ingen annan bedömning. Den ändras inte heller om villafastigheten hyrs ut. - Skatteverket överklagade förhandsbeskedet och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att K.B. ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttningen till Storbritannien och anförde bl.a. följande. Enligt praxis ska personer som behåller den bostad som innan utflyttning utgjort permanentbostad anses ha väsentlig anknytning. Utan att avyttra sin svenska bostad så kan man inte släppa banden med Sverige. Villan kommer dessutom att vara en semesterbostad samt en bostad för K.B. vid hans tjänsteresor. Det finns ingen koppling mellan innehav av bostad och medborgarskap. Vistelsen i Sverige utgör den längsta sammanhållna vistelsetiden i något land för K.B. i vuxen ålder. - K.B. yrkade att Regeringsrätten skulle fastställa förhandsbeskedet och anförde bl.a. följande. Det är inte korrekt att hans bosättning i Sverige utgör den längsta sammanhållna vistelsetiden i något land i vuxen ålder. Han bodde i sitt hemland till 24 års ålder med undantag av två perioder då hans far var utsänd, dels i knappt två år till Sverige, dels till Frankrike där han gick i fransk skola. Under åren i Sverige tillbringades sommarlov och jullov i Finland. Vistelsen har därför inte gett honom någon närmare anknytning till Sverige. Under den knappt två år långa anställningen i Sverige som påbörjades år 1993 tillbringade han ca 60 procent av tiden i Finland eftersom hans blivande hustru bodde där. När han sändes till Sverige år 2003 var tanken från första början att vistelsen skulle bli tidsbegränsad. Han har arbetat mycket i andra länder också under dessa år. Sommarlov och helger har tillbringats i Finland där föräldrar samt övrig familj bor. Han har ett sommarhus i Finland. Under vistelsetiden i Sverige har de barn som varit i skolåldern gått i engelsk skola. Parets barn har finska som modersmål. Han har sammanfattningsvis tillbringat huvuddelen av sin uppväxttid i sitt hemland Finland. I vuxen ålder har han studerat utomlands och haft en internationell karriär. De senaste tolv åren har han varit verksam inom X, vars huvudkontor ligger i London. I två perioder har han varit utsänd för företagets räkning för att starta verksamhet i Nordamerika och Norden. Det har dock hela tiden varit med London som bas och han har regelbundet vistats och arbetat i Storbritannien. - Regeringsrätten (2009-05-27, Hamberg, Fernlund, Knutsson, Jermsten, Stenman): Skälen för Regeringsrättens avgörande. K.B., som är finsk medborgare, har tidvis varit bosatt i Sverige under sin uppväxt och som vuxen på grund av anställning. Han har gjort en internationell karriär med studier och arbete i olika länder. K.B. har de senaste tolv åren haft anställning i ett företag vars huvudkontor ligger i London och han har i samband med anställningen varit stationerad i Nordamerika respektive Norden. Vid den senaste bosättningsperioden i Sverige åren 2003 till 2008 var syftet att etablera verksamheten i Norden. K.B. och hans familj var då bosatta i deras villa, som förvärvades hösten 2002. Familjen har nu flyttat till Storbritannien men har för avsikt att behålla permanentbostaden i Sverige. K.B. ämnar behålla denna som fritidsbostad för familjen och som bostad vid tjänsteresor. - Fråga i målet är om K.B. efter att ha flyttat till Storbritannien kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige genom att behålla den tidigare permanentbostaden. - Den som behåller sin tidigare permanentbostad efter att ha flyttat ut från landet får på ett påtagligt sätt anses ha visat att han inte är beredd att helt avbryta banden med Sverige. Denna omständighet utgör därför en tungt vägande faktor vid en sådan samlad bedömning av anknytningen till Sverige som ska innefatta alla omständigheter av betydelse för bosättningen (jfr RÅ 1989 ref. 118 och RÅ 2002 ref. 70). - K.B. har den senaste femårsperioden med sin familj varit bosatt i Sverige. Med beaktande av att han i vuxen ålder inte någon påtagligt längre tid haft sin hemvist i något annat land bör han även efter utflyttningen anses ha väsentlig anknytning till Sverige om han behåller den tidigare permanentbostaden här. Detta gäller även om fastigheten hyrs ut. - Regeringsrättens avgörande. Regeringen förklarar, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked, att fråga 1 ska besvaras med ja och fråga 2 med nej. (fd II 2009-04-29, Saar Lundqvist)