RÅ 2009 not 92

Not 92. Överklagande av Fria Radiobolaget i Borås AB i ett mål ang. vitesföreläggande enligt radio-_och_TV-lagen (1996:844), RTL. - Radio- och TV-verket utlyste den 15 april 2002 ett ledigt sändningstillstånd för lokalradio inom sändningsområdet Borås. Fria Radiobolaget i Borås AB (bolaget) ansökte den 13 maj 2002 hos radio- och TV-verket om att få tillstånd att sända lokalradio. Bolaget innehade vid tiden för sin ansökan redan ett tillstånd att sända lokalradio inom sändningsområdet Borås, men frånträdde detta den 20 juni 2002. I ansökningsförfarandet, där fem andra sökande deltog, angav bolaget att det skulle sända 24 timmar eget material per dygn och 24 timmar program med lokal anknytning per dygn. Radio- och TV-verket ombad bolaget att specificera hur bolaget hade beräknat det angivna timtalet och redogjorde samtidigt för vad som i förarbeten till RTL, prop. 1999/2000:55, anges med begreppen "eget material" och "program med lokal anknytning". Radio- och TV-verket beviljade i beslut den 28 juni 2002 bolaget tillstånd att sända lokalradio och angav bl.a. som skäl för att ha valt bolaget att det hade åtagit sig att sända den största mängden eget material och program med lokal anknytning. Som villkor för sändningstillståndet angavs att bolaget skulle sända eget material i cirka 24 timmar per dygn och program med lokal anknytning under minst 10, 5 timmar per dygn. -Granskningsnämnden för radio och TV (2003-02-05) förelade bolaget att senast tre veckor efter att bolaget fått del av beslutet följa bestämmelserna i sändningstillståndet att sända eget material under ca 24 timmar per dygn och program med lokal anknytning under minst 10, 5 timmar per dygn. Föreläggandet förenades med ett vite om 100 000 kr. I sitt beslut anförde Granskningsnämnden följande. Fria Radiobolaget i Borås AB har tillstånd att sända lokalradio i Borås fr.o.m. den 1 juli 2002 t.o.m. den 31 december 2004 under beteckningen Radio Match 105,5. Sändningstillståndet är förenat med villkor som avser skyldighet att sända eget material under ca 24 timmar per dygn och program med lokal anknytning under minst 10,5 timmar per dygn. - Utredningen i ärendet visar att 10 timmar av sändningarna den 28 oktober 2002 (kl. 10-14 och 18-24) utgjordes av samsändningar med Radio Match i Jönköping. I övrigt bestod sändningarna av musik utan redaktionella kommentarer (kl. 00-06) samt sändningar som bestod av musik varvat med programledarprat (kl. 06:10 samt kl. 14-18). - Utredningen visar också att det under samtliga timmar mellan kl. 10 och 14 den aktuella dagen sändes annonser under mer än 8 minuter per timme. Överskridandena uppgick till 19, 1, 14 och 12 sekunder. - I sändningarna förekom inslaget Börsnyheterna med information om aktiekurser och utvecklingen på Stockholmsbörsen och utländska börser. Inslaget omgavs av sponsringsmeddelanden. - Bolaget har i yttrande den 4 december 2002 uppgett att bolaget p.g.a. sjukdom och problem med rekrytering av personal inte kunnat uppfylla de åtaganden som gjorts avseende eget och lokalt material i sändningarna. Samsändningar har därför skett med Radio Match-stationen i Jönköping under 10 timmar per dygn måndag till torsdag. Fredagar har samsändningar skett under 15 timmar per dygn och lördag och söndag under 12 timmar per dygn. Enligt tillståndshavaren kommer man efter den 8 januari 2003 att ha löst de problem som gjort att bolaget inte kunnat uppfylla sina åtaganden avseende programinnehållet. Efter detta datum kommer sändning att ske från Borås dygnet runt med minst 10,5 timmar lokalt material. - Vad gäller annonsmängden uppger tillståndshavaren att mängden annonser per timme överskred 8 minuter under de timmar som granskningen visar p.g.a. en felaktig inställning i det dataprogram som användes för utplaceringen av annonserna. Detta fel skall åtgärdas. - Tillståndshavaren anser att börsnyheter är kommersiell information till skillnad från traditionell nyhetsförmedling och därför får sponsras. - Granskningsnämndens bedömning. - Eget och lokalt material. Den 1 juli 2001 infördes nya bestämmelser i RTL som syftade till att förstärka yttrandefriheten genom att öka mångfalden och den lokala förankringen i lokalradion. Enligt 5 kap. 11 § RTL får sändningstillstånd för lokalradio förenas med villkor som avser skyldighet att sända en viss mängd eget material och en viss mängd program med lokal anknytning. Finns två eller flera sökande till ett sändningsutrymme skall Radio- ooch TV-verket sträva efter en fördelning som medför att sändningarna i hög grad utgörs av eget och lokalt material, se 5 kap. 8 §. Ju större mängd eget och lokalt material ett programföretag i sin ansökan förklarar sig villigt att sända, desto större blir dess möjligheter att beviljas tillstånd. Det programföretag som beviljas sändningstillstånd betalar en fast avgift om 40 000 kronor per år. - Tidigare gällde att tillstånd att sända kommersiell lokalradio tilldelades den sökande som vid en auktion förband sig att betala den högsta årliga avgiften till staten. Det programföretag som erhållit tillstånd enligt de från den 1 juli 2001 gällande reglerna kan således komma att betala en betydligt lägre avgift än det programföretag som erhållit tillstånd före detta datum. I gengäld kan det förstnämnda företaget ha förbundit sig att sända en stor andel eget och lokalt programmaterial. - Bolaget är enligt sitt sändningstillstånd förpliktat att sända eget material under ca 24 timmar per dygn. Granskningen visar att det mellan kl. 00:00 och 06:00 sändes musik utan redaktionella kommentarer. Frågan är om denna musik är att betrakta som eget material. - För de programföretag som erhållit tillstånd via auktioner finns en regel om programinnehåll i 22 § lokalradiolagen (1993:120). Enligt denna bestämmelse skall under minst en tredjedel av sändningstiden varje dygn sändas material som framställts särskilt för den egna verksamheten. Enligt Granskningsnämndens praxis kan dessa programföretag uppfylla lagens krav på eget programinnehåll genom att nattetid sända från en individuellt programmerad CD-växlare. - När det gäller programföretag som erhållit tillstånd efter den 1 juli 2001 ställs högre krav beträffande programinnehållet. Enligt 5 kap. 8 § RTL avses med eget material program som har tillkommit enbart för den egna verksamheten och som bearbetats redaktionellt. I förarbetena till bestämmelsen sägs att det i begreppet redaktionell bearbetning ligger att det har utförts ett visst mått av självständigt arbete. Det kan röra sig om material med nyhets- eller informationsvärde, material med konstnärliga ambitioner eller material som motiveras från underhållningssynpunkt. Material som enbart bygger på manuell eller datoriserad sortering bör däremot inte anses vara eget material, se prop. 1999/2000:55 s. 51. Mot denna bakgrund kan den musik som spelades kl. 00:00-06:00 inte betraktas som eget material. - Bolaget har uppgett att man under 10 timmar av det granskade dygnet sände samma material som en annan Radio Match-station. Enligt 5 kap. 8 § RTL avses med eget material program som har tillkommit enbart för den egna verksamheten. Dessa timmar kan därför inte anses utgöra eget material. - Granskningsnämnden konstaterar således att sammanlagt 16 timmar av sändningarna under det granskade dygnet bestod av material som inte är eget. Nämnden finner därför att Fria Radiobolaget i Borås AB inte uppfyller villkoret om eget material i bolagets sändningstillstånd. - Bolaget är enligt sitt sändningstillstånd vidare förpliktat att sända program med lokal anknytning under minst 10,5 timmar per dygn. Även program med anknytning till det egna sändningsområdet, lokalt material, bör ha genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning och som huvudregel tillkommit enbart för den egna verksamheten, se prop. 1999/2000:55 s. 52. Förarbetena nämner lokala nyheter, lokala reportage och upptagningar från lokala kulturella evenemang som exempel på program med lokal anknytning. Även program som speglar det lokala kulturutbudet eller den etniska sammansättningen i kommunen anses enligt förarbetena ha lokal anknytning. - Granskningsnämnden har ovan konstaterat att sammanlagt 16 timmar av sändningarna under det granskade dygnet bestod av material som inte är eget. Det finns inte anledning anta att det under de 6 timmar som bestod av enbart musik eller under de 10 timmar som samsändes med stationen i Jönköping förekom sådant material som kan hänföras till kategorin lokalt material. Härav följer att Fria Radiobolaget i Borås AB, oavsett om sådant material förekom under de återstående 8 timmarna, inte heller uppfyller villkoret i sändningstillståndet om att sända minst 10,5 timmar lokalt material per dygn. - Annonsmängd. - Enligt 7 kap. 5 § RTL får annonser sändas högst 8 minuter under en timme mellan hela klockslag. I förevarande fall har bolaget under varje sändningstimme mellan kl. 10:00 och 14:00 sänt mer än 8 minuter annonser. Nämnden finner därför att bolaget brutit mot bestämmelsen i 7 kap. 5 §. - Sponsring av Börsnyheterna. - Enligt 7 kap. 8 § 2 st. RTL får ett program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer inte sponsras. Börsnyheterna är ett nyhetsprogram även om nyheterna i detta fall består av ekonomisk information. Nämnden finner därför att sponsringen av Börsnyheterna strider mot den angivna bestämmelsen i radio-_och_TV-lagen. - Sammanfattning. - Nämnden finner att bolaget genom att överskrida den största tillåtna mängden annonser har brutit mot bestämmelsen i 7 kap. 5 § RTL. Nämnden finner också att Fria Radiobolaget i Borås AB genom att sända sponsringsmeddelanden i anslutning till Börsnyheterna har brutit mot 7 kap. 8 § 2 st. RTL. - Nämnden uppmanar tillståndshavaren att följa ovan nämnda bestämmelser. - Granskningsnämnden finner vidare att bolaget inte uppfyller villkoren om eget och lokalt programmaterial i bolagets sändningstillstånd. Med hänsyn till att bolaget fortfarande fyra månader efter det att sändningstillståndet meddelades inte uppfyllt villkoren kan nämnden inte undgå att förelägga bolaget vid vite att följa dessa villkor. -Bolaget överklagade beslutet och yrkade i första hand att länsrätten skulle undanröja vitesföreläggandet. I andra hand yrkade bolaget att vitesbeloppet skulle sättas ned kraftigt.- Granskningsnämnden bestred bifall till överklagandet. - Bolaget anförde i huvudsak följande till stöd för sin talan. Det av Granskningsnämnden beslutade vitesföreläggandet har aldrig fyllt något ändamål eftersom bolaget, redan när Granskningsnämnden fattade sitt beslut, uppfyllde de krav som föreläggandet innefattar. Eftersom föreläggandet således inte vid något tillfälle uppfyllt något ändamål skall det upphävas. I vart fall är Granskningsnämndens föreläggande mycket allmänt hållet och innebär enligt sin lydelse inte annat än att sändningstillståndets villkor skall uppfyllas, vilket i realiteten inte innebär något annat än ett generellt åliggande att uppfylla de i RTL uppställda kraven. Härigenom tillgodoser föreläggandet inte de krav på förutsebarhet som måste ställas på detta. - Härutöver uppställer föreläggandet, mot bakgrund av de föreliggande omständigheterna, en för kort tidsfrist för att de positiva åtgärderna realistiskt sett skulle ha kunnat vidtas även om det förelegat en överträdelse i enlighet med vad som påstås. Även på dessa grunder föreligger förutsättningar att undanröja föreläggandet. Vitesbeloppet står inte i rimlig proportion till den påstådda överträdelsen och omständigheterna i övrigt och skall därför nedsättas. - Efter att ett sändningstillstånd utlysts som ledigt i april 2002 förvärvade bolaget den 28 juni 2002, genom beslut av Radio- och TV-verket, tillstånd att sända lokalradio i sändningsområde Borås. Enligt sändningstillståndets villkor skulle radiostationens sändningar bestå av eget material med cirka 24 timmar per dygn och av material med lokal anknytning till minst 10,5 timmar per dygn. - Efter det att bolaget erhållit sändningstillståndet påbörjades omedelbart uppbyggnaden av radiostationens programformat, något som av naturliga skäl tar en avsevärd tid i anspråk. Att en dylik uppbyggnad av en radiostation tar tid måste ha stått klart även för Radio- och TV-verket vid det av verket genomförda tillståndsförfarandet. I de beaktade förutsättningarna vid tillståndsbeslutet måste därför ha legat att bolaget inte har kunnat uppfylla kraven från första början, utan att detta skulle kunna ske först efter en initial uppbyggnadsperiod. Under denna period har bolaget haft att bl.a. anställa kompetent personal och befästa sina annonsmarknader, utan vilka ingen kommersiell radiokanal kan överleva. Ledningen inom Fria radiostationen i Borås AB har alltsedan början haft en vision om en radiostation med hög kvalitet. Detta framgår om inte annat av att bolaget har investerat cirka 1,5 miljoner kronor i verksamheten till dags dato, utgörande bland annat rekryteringskostnader. - Bolaget genomförde under sensommaren 2002 en omfattande rekryteringskampanj för att bl.a. kunna knyta kompetent personal till stationen. På grund av yttre omständigheter, som bolaget inte kunde råda över, kunde dock dessa tjänster inte tillsättas inom den korta tidsrymd som var önskvärd. Bakgrunden till dessa och andra olyckliga omständigheter förklarade bolaget i en skrift till Granskningsnämnden under december 2002. I skriften beskrev bolaget också i vilken utsträckning sändningsvillkoren uppfylldes vid tillfället och också på vilket sätt som villkoren skulle uppfyllas till fullo efter den 8 januari 2003. Efter den undersökning av bolagets sändning som Granskningsnämnden genomförde under vecka 44 förra året påstods att mängden program per dygn som inte bestod av eget material uppgick till 16 timmar. Denna slutsats kom Granskningsnämnden fram till genom att tio timmars program per dygn vid tillfället samsändes med en station i Jönköping, samsändningar som för övrigt inte längre pågår. Därutöver påstod Granskningsnämnden att sammanlagt sex timmars programtid mellan kl. 00:00 och 06:00 inte utgjorde eget material eftersom detta material endast bestod av musik. Granskningsnämnden drog sedan slutsatsen att bolaget inte heller uppfyllde kravet på mängden material med lokal anknytning eftersom de 16 timmar som inte bestod av eget material inte heller kunde utgör material med lokal anknytning. - Från början av januari 2003 uppfyller bolaget enligt egen mening de villkor som sändningstillståndet uppställer på att sändningarna skall innehålla cirka 24 timmar eget material och 10,5 timmar material med lokal anknytning. Detta innebär att sändningarna har skett i enlighet med sändningsvillkoren redan innan Granskningsnämnden fattade beslut om att förelägga bolaget att uppfylla villkoren, ett förhållande som Granskningsnämnden uppenbarligen inte har tagit hänsyn till trots påpekanden om att så varit fallet. - Bolaget har sedan början av januari 2003 upphört med sina samsändningar med stationen i Jönköping och sänder, som tidigare nämnts, sedan dess allt material från sin egen station, med den redaktionella bearbetning och unikhet som lagstiftaren kräver. Även det material som sänds mellan kl. 00:00 och 06:00 uppfyller sedan nyåret dessa krav, främst genom att medarbetarnas stora kunskap om musik och målgrupperna inom sändningsområdet tillvaratas vid den redaktionella bearbetning som sker vid urval och sammanställning av musiken. Således uppfyllde bolaget sändningstillståndets krav på cirka 24 timmar eget material per dygn redan före Granskningsnämndens föreläggande. - När det gäller bolagets lokala material har bolaget sedan början av januari 2003 utökat sina sändningar till att omfatta följande programpunkter med lokal anknytning och har alltsedan dess uppfyllt sändningstillståndets krav även i denna del: nyhetsblock, reportage, väder, önsketimmar, gäster i studion, sportnyheter, tidningsrubriker, trafikrapporter, artistintervjuer, födelsedagsgratulationer, information kring samhällsangelägenheter som strömavbrott och störningar i trafiken, polisrapporter, pollenrapporter, trafikrapporter från Vägverket, lokala underhållningspatruller på stadens gator och torg, direktsändningar från den lokala djurparken hjälpinsamlingar och ett planerat nyhetssamarbete med Borås tidning. Redan genom dessa åtgärder uppfyller bolaget gott och väl sändningsvillkoren i sitt sändningstillstånd. För att ytterligare förverkliga visionen om en hög kvalitet på sändningarna planeras att utöka mängden programinslag med lokal anknytning, utöver det som redan finns, genom att program skall göras i samråd med Elfsborgs fotbollslag och skolan, det senare i bland annat en antidrogkampanj tillsammans med Borås stad. - Att, såsom Granskningsnämnden har gjort, förelägga bolaget att inom en så kort tidsrymd som tre veckor åtgärda så omfattande diskrepanser från sändningstillståndet som påståtts är inte i överensstämmelse med grunderna för viteslagstiftningen och bör ha stått klart för Granskningsnämnden vid beslutet. För att på ett godtagbart sätt åtgärda påstådda brister åtgår om inte avsevärt längre tid än tre veckor så åtminstone längre tid. Också mot bakgrund av de omständigheter som påtalats av bolaget rörande svårigheterna att rekrytera för branschen kompetent personal borde Granskningsnämnden beaktat möjligheterna till att i föreläggandet utsätta en längre tidsfrist. Inte heller samhällets intresse av att se en rättelse komma till stånd skulle, mot bakgrund av detta, ha kunnat lida förfång i sådan utsträckning att en så kort tidsfrist motiverades. Därutöver har Granskningsnämnden inte i föreläggandebeslutet, utöver att hänvisa till att radiostationen skall sända eget material under cirka 24 timmar per dygn och program med lokal anknytning under minst 10,5 timmar per dygn, preciserat vilka positiva åtgärder som bolaget kunnat genomföra för att inte träffas av de negativa sidorna av vitesföreläggandet. Det sätt som Granskningsnämnden utformat vitesföreläggandet på är i princip att likställa med ett föreläggande att uppfylla de materiella lagrummen i RTL. Effekten av att meddela ett så oprecist föreläggande som Granskningsnämnden i det här fallet har gjort är att förutsebarheten blir lidande. Ett vitesföreläggande måste utformas så att adressaten får helt klart för sig vad som fodras av honom för att han skall undgå att erlägga det fastställda vitesbeloppet. - Mot bakgrund av de kontakter som förevarit mellan bolaget och Granskningsnämnden i tiden före vitesföreläggandets meddelande har vitesbeloppet därutöver satts alltför högt. Bolaget har alltsedan tillståndet erhölls kontinuerligt fört en diskussion med Granskningsnämnden för att på bästa sätt uppfylla de villkor som sändningstillståndet förenats med. Det samhällsintresse som föreläggandet avser att tillgodose kan inte heller vara så betydelsefullt att det motiverar ett vitesbelopp om 100 000 kr. - Granskningsnämnden anförde i huvudsak följande till stöd för bestridandet. Bolaget erhöll sändningstillståndet utfärdat av Radio- och TV-verket den 28 juni 2002 i konkurrens med fem andra aktörer i Borås. Bolaget hade då åtagit sig att sända den största mängden eget material och program med lokal anknytning. Tilläggas kan att sändningstillståndet endast får innehålla villkor som sökanden har godtagit. Enligt tillståndet borde sändningarna ha inletts den 1 oktober 2002. Granskningsnämnden beslutade därför att granska lokalradiosändningarna för vecka 41, 7-12 oktober. Bolaget meddelade dock att den tänkta programtablån skulle starta först vecka 42 på grund av sjukdom. Granskningsnämnden sköt därför upp sin granskning till vecka 44. Redan av programtablån och vid en översiktlig granskning kunde konstateras att kraven enligt sändningstillståndet beträffande eget material inte uppfylldes. "Non Stop Musik" sändes under natten och det framkom att samsändningar med andra stationer förekom under 10 timmar/dygn. Att stationen inte uppfyllde sändningsvillkoren var således alldeles klart. Enligt muntlig uppgift hade bolaget ambitionen att se över sina sändningar först inför år 2003. I skrivelse som inkom till Granskningsnämnden den 6 december yttrade bolaget att två programledare/ reportrar skulle börja den 8 januari 2003 och därefter skulle den nya programtablån börja gälla med sändningar från Borås dygnet runt och med minst 10, 5 timmars eget bearbetat lokalt material. Bolaget angav rekryteringsproblem och sjukdom som skäl för förseningen och de angav att de "hoppas bli trovärdiga i vårt mål inför 2003". Mot bakgrund av definitionerna av eget material i förarbetena måste det ha stått fullkomligt klart för bolaget att samsändning och "Non stop musik", dvs. musik som framstår som helt obearbetad, inte utgjorde eget material. Bolaget har således överträtt sändningsvillkoren på ett mycket medvetet och tydligt sätt. Bolaget ansåg heller inte att det brådskade att rätta till detta med vikarier och kreativa lösningar, utan hade en diffus avsikt att "hoppas bli trovärdiga" inför år 2003. Enligt Granskningsnämndens mening framstår det som uppenbart att ett vitesföreläggande var nödvändigt för att inskärpa vikten av att uppfylla sändningsvillkoren. - Den tablå som bolaget bifogat sitt överklagande, en månad efter Granskningsnämndens beslut, innehåller visserligen fler detaljer. Tablån tyder dock på att musikutbudet fortfarande är dominerande och den unika bearbetningen framstår inte som sannolik. Diskrepansen mellan vad bolaget angav inför meddelandet av sändningstillståndet, ca 30 minuter per timme, och nu åberopad tablå är slående. Att bolaget skulle uppfylla villkoret i sändningstillståndet beträffande program med lokal anknytning bedömer Granskningsnämnden inte som sannolikt. - Granskningsnämndens granskande verksamhet sker av yttrandefrihetsskäl i efterhand (censurförbud). Bl.a. eftersom granskningen sker med hjälp av inspelningar eller sändningsloggar som de granskande stationerna själva tillhandahåller Granskningsnämnden tar granskningen viss tid. Granskningsnämndens beslut tas alltid flera månader efter sändningstillfället. Granskningsnämnden kommer självfallet att följa upp och mer i detalj granska/lyssna på vissa dagar innan nämnden avgör om bolaget uppfyller gjorda åtaganden eller om nämnden ska ansöka om utdömande av vitet. Det ligger i sakens natur att bolaget anser att de uppfyller kraven. Sammantaget har Granskningsnämnden haft fog för att använda vitesföreläggandet som påtryckningsmedel. - Vidare har bolaget gjort gällande att föreläggande inte är tillräckligt tydligt och preciserat. Av förarbetena framgår att ett föreläggande inte får vara så preciserat att det strider mot censurförbudet och andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen, prop. 1999/2000:55 s. 64 f. Lagstiftaren har uttryckligen funnit det lämpligt att vitessanktionera innehållsreglerna beträffande eget material och program med lokal anknytning. Det finns långtgående definitioner av dessa begrepp i förarbetena. Definitionerna har också citerats och kommenterats i sändningstillståndet och i Granskningsnämndens beslut. Dessutom får sändningstillståndet endast innehålla villkor som sökanden har godtagit. Sökanden har åtagit sig att sända eget material och program med lokal anknytning för vissa timmar. Granskningsnämnden anger i sitt föreläggande att bolaget skall uppfylla dessa förpliktelser genom att sända 24 timmar eget material och 10,5 timmar program med lokal anknytning. Vitet är därmed också knutet till en klart definierad prestation. - Bolaget har varit medvetet om Granskningsnämndens granskning sedan mitten av oktober 2002. Bolaget har i början av december 2002 gjort gällande att det avser att uppfylla gjorda åtaganden efter den 8 januari 2003. Mot denna bakgrund finns det inte några skäl att kritisera den av Granskningsnämnden utsatta fristen. - Tidigare delades lokalradiotillstånden ut till högstbjudande via auktioner. Aktuellt sändningstillstånd blev ledigt sedan bolaget självt hade återlämnat sitt gamla "dyra" tillstånd. Bolagets årsavgift för år 2002 var ursprungligen beräknat till 2 060 300 kr. Bolagets åtaganden beträffande eget och lokalt innehåll var avgörande för att bolaget skulle få det nu gällande tillståndet. Även på en ort som Borås finns det en konkurrerande station som betalar 1 932 800 kr i lokalradioavgift, Radioindustri Xerkses i Borås AB. Den stationen behöver å andra sidan inte uppfylla lika omfattande krav när det gäller att sända eget material etc. Syftet med de nya bestämmelserna var att gynna mångfalden och den lokala anknytningen. I gengäld behöver den som får denna typ av tillstånd endast betala 41 000 kr i lokalradioavgift för innevarande år. I förevarande fall har bolaget haft avsevärd tid på sig att planera och genomföra sändningarna i enlighet med villkoren i sändningstillståndet. Skäl att jämka vitesbeloppet föreligger därför inte. - Granskningsnämnden bifogade kopior från nämndens vitesföreläggande SB 59/03 och relevanta handlingar i ärendena hos radio- och TV-verket respektive Granskningsnämnden. - Bolaget vidhöll sina tidigare yrkanden och anförde därutöver bl.a. följande. Bolaget bestrider att det under uppbyggnadsfasen endast haft en diffus avsikt att uppfylla sändningsvillkoren och inte har bemödat sig om att rent faktiskt åstadkomma en förändring av sändningarna. Tvärtom har bolaget under hela uppbyggnadsfasen, i så snabb takt som varit möjlig, vidtagit omfattande åtgärder i form av bl.a. rekrytering och programplanering, för att snarast möjligt uppnå de krav som sändningstillståndet uppställer. Vidare har bolaget haft kontinuerliga kontakter med Granskningsnämnden för att underrätta om uppbyggnadens fortskridande. Något behov av att utfärda ett vitesföreläggande i syfte att "inskärpa vikten av att uppfylla sändningsvillkoren" har således, till skillnad från vad Granskningsnämnden hävdar, inte förelegat. - Såsom bolaget förstår Granskningsnämndens yttrande ifrågasätts inte bolagets uppgifter om att samsändningar med stationen i Jönköping och sändningar med "Non stop musik" inte förekommer sedan början av januari 2003, men anses att sändningsvillkoren fortfarande inte uppfylls på grund av att programmen inte uppfyller kraven på "unik bearbetning". Bolaget vidhåller dock vad som anförts rörande frågan om bolagets samtliga sändningar, det vill säga att dessa sedan början av januari månad 2003 uppfyller sändningstillståndets krav på att materialet skall vara unikt för bolaget, att det skall vara redaktionellt bearbetat och dessutom ha lokal anknytning. Att det, såsom Granskningsnämnden påpekar, föreligger en diskrepans mellan vad bolaget uppgivit inför meddelandet av sändningstillståndet och nu aktuell tablå är därvid utan intresse, eftersom även den aktuella tablåns innehåll uppfyller sändningstillståndets krav. Granskningsnämndens påstående att det på grundval av programtablån inte framstår som sannolikt att villkoren i sändningstillståndet inte skulle vara uppfyllda saknar således all grund. Som en grundförutsättning för att ett program överhuvudtaget skall anses som eget material eller material med lokal anknytning uppställer förarbetena ett krav på att materialet skall vara unikt för radiostationen och att det dessutom skall ha genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning. I det överklagade beslutet har endast påståtts att de tio timmar program som sänts i samsändning med stationen i Jönköping och sändningarna med "Non stop musik" inte uppfyllt kravet på att materialet skall vara unikt för bolaget. Som nämnts ovan synes det vara ostridigt att dessa samsändningar och sändningar med "Non stop musik" upphört sedan januari 2003, varför frågan endast är om bolagets sändningar sedan dess uppfyller kravet på ett visst mått av redaktionell bearbetning. Endast det faktum att musikinslaget är det dominerande i programmen är i sig inte skäl att anse att programmet inte skall utgöra eget material. För detta krävs endast att programmet har genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning. Genom de förändringar av utsändningarna som bolaget slutförde till i början av januari 2003 i form av bl.a. nyheter, information och andra programinslag under hela sändningstiden har därför sändningsvillkoren uppfyllts sedan dess. - För att ett program skall anses ha lokal anknytning krävs utöver det ovan nämnda att detta har ett visst lokalt innehåll. Som nämnts i överklagandet har bolaget sedan början av januari 2003 utökat sina sändningar till att omfatta en rad programpunkter med lokal anknytning. Förutom de lokala programinslag som nämns i överklagandet säkras sändningarnas lokala förankring dessutom genom att den musik som spelas väljs ut och därmed anpassas speciellt för Boråssändningarna av Per Lund, som är musikansvarig för bolagets musik. Han gör detta musikurval utifrån av bolaget genomförda marknadsundersökningar i Borås samt den återkoppling som sker genom att bolaget inrapporterar vilken musik som är populär i just Boråsområdet. Härigenom kommer musiken, vid sidan av de tidigare nämnda programinslagen, att återspegla den sociala och kulturella, i form av musik, sammansättningen i Borås sändningsområde. Bolagets sändningar har därmed, alltsedan början av januari månad 2003, uppfyllt sändningstillståndets krav även i denna del. - Sammanfattningsvis kan konstateras att Granskningsnämnden inte bara helt saknat fog för att använda vitesföreläggande som påtryckningsmedel utan dessutom att denna åtgärd saknat lagliga förutsättningar. - RTL lämnar utrymme för olika tolkningar av begreppen eget material och material med lokal anknytning, även efter ett studium av lagens förarbeten. Att på det sätt som skett enbart hänvisa till ett sändningsvillkor, vars bedömning är beroende av en otydlig författningsföreskrift, i ett vitesföreläggande, ger mot den bakgrunden en alltför svepande utformning av föreläggandet och medför därför en betydande rättsosäkerhet för bolaget, eftersom det är oklart vilka positiva eller negativa åtgärder som måste vidtas för att undvika ett eventuellt utdömande av vitet. Granskningsnämndens föreläggande skall därför i enlighet med gällande praxis, se t.ex. RÅ 1994 ref. 29, upphävas, oaktat det av Granskningsnämnden påtalade intresset av att upprätthålla bland annat censurförbudet. Hänvisningen till förarbetena i skälen för Granskningsnämndens beslut samt sändningstillståndet är inte heller ägnade att ge vitesföreläggandet nödvändig konkretion. Detta framstår än mer tydligt i ljuset av att Granskningsnämnden i det överklagade beslutet endast uttalat sig om sammanlagt 18 timmars sändningar per dygn och därmed överhuvudtaget inte tagit ställning till om resterande sex timmar uppfyller de krav som ställs för att ett program skall anses utgöra eget material eller material med lokal anknytning. Det nu sagda vinner dessutom ytterligare stöd av det vitesföreläggande som Granskningsnämnden utfärdat gentemot Radio 107,4 i Sundsvall den 2 april 2003, SB 209/03, vari nämnden till och med uttryckligen väljer att avstå från att låta föreläggande omfatta frågan om lokalt material med hänvisning till att RTL inte uttömmande reglerar vad som avses med detta begrepp och att någon praxis härvid ännu inte föreligger. Hur Granskningsnämnden i förevarande fall, trots det anförda, anser sig ha i tillräcklig mån preciserat sitt föreläggande framstår därför som minst sagt svårbegripligt. - Bolaget vidhåller att vitesbeloppet inte står i rimlig proportion till den påstådda överträdelsen. Att bolaget, under tiden efter det att sändningstillståndet erhölls, har fört en kontinuerlig dialog med Granskningsnämnden för att kunna uppfylla de krav som uppställd i sändningstillståndet talar, tvärtemot vad Granskningsnämnden uppger, för att vitesbeloppets storlek är för högt. - Bolaget hade till yttrandet bifogat programtablå från 5 januari 2003 samt ett brev till Granskningsnämnden daterat den 4 december 2002. - Granskningsnämnden vidhöll sin inställning och anförde bl.a. följande. En nyhet i den nya kommersiella lokalradion är möjligheten att förena tillstånden med villkor om bl.a. eget material och material med lokal anknytning. Granskningsnämndens uppgift blev också att övervaka efterlevnaden av dessa tillståndsvillkor. Granskningsnämnden har nu avgjort ett antal ärenden, vilka bifogas detta yttrande. En invändning som genomgående underkänts är att bolaget och personalstyrkan är under uppbyggnad etc. Likaså har fastslagits att musik utan redaktionella kommentarer inte är att betrakta som eget material. SB 58/03. Av Granskningsnämndens beslut SB 209/03 beträffande Radio 107,4 Decibel framgår också att musik som på visst angivet sätt har anknytning till sändningsområdet kan vara att betrakta som lokalt material. En förutsättning är dock att det för lyssnarna framgår att och på vilket sätt musiken är lokal. Den lokala anknytningen måste framgå för lyssnaren. Enligt Granskningsnämnden brast detta led. Den omständigheten att Granskningsnämnden avstod från vitesföreläggande i denna del bygger naturligtvis på bedömningar och omständigheter hänförliga till avgörandet i sig i första hand. - Enligt Granskningsnämndens absoluta uppfattning är det inte genomförbart att bedöma stationens sändningar utan att lyssna på dessa. Granskningsnämnden kan därför inte ange om vissa påståenden är ostridiga eller inte. Det krävs en helhetsbedömning parad med en detaljanalys i vissa delar. Utifrån en programtablå är det omöjligt att ta ställning. - Som framgått är det väsentliga inte om en medarbetare vid stationen påstår, i t.ex. vittnesförhör, att sändningarna anpassas efter dess sändningsområde. Det centrala är om så är fallet och hur detta kommer till uttryck i sändningen samt hur den lokala anknytningen uppfattas av lyssnaren. Likaså förhåller det sig med musikurvalets lokala anpassning. Det centrala är återigen hur detta kommer till uttryck för lyssnaren. Manuell sortering, dvs. att välja ut vilka skivor som ska spelas, sker alltid med hänsyn till målgrupp, sändningstid etc. Med manuell sortering avses inte enbart allt som inte är lottning. I förevarande fall är det centrala inte vad vissa personer påstår om vissa förhållande utan vad som rent faktiskt har sänts. Det ankommer i första hand på Granskningsnämnden att genomföra denna granskning. Bolaget synes försöka föregripa en kommande granskning av sändningar som snarast sammanhänger med prövningen om bolaget efterkommit Granskningsnämndens föreläggande. Föreläggande innebär att bolaget skall följa tillståndsvillkoren som det själv åtagit sig att följa och samtyckt till. Mot bakgrund av de uppenbara överträdelser av sändningstillståndet som bolaget medvetet ägnat sig åt under hösten 2002 hade Granskningsnämnden fog för sitt vitesföreläggande. Bolaget visste att det var föremål för Granskningsnämndens granskning och avhördes inte i någon form efter den 4 december 2002. Bolaget har först efter Granskningsnämndens beslut inkommit med programtablåer, nu senast cirka två månader efter Granskningsnämndens beslut. Bolagets yttrande den 4 december 2002 föranledde inte Granskningsnämnden att göra någon närmare undersökning. Skrivelsen skall också läsas mot vad bolaget tidigare uppgett och försäkrat i ansökan och dess kompletteringar till Radio- och TV-verket samt vad Granskningsnämnden fann vid sin granskning av sändningarna, se vidare Granskningsnämndens gransknings-PM. Granskningsnämnden har således haft fog för att förelägga bolaget att följa sändningsvillkoren. Föreläggandet har även varit tillräckligt preciserat vad gäller timantal etc. och bör under inga omständigheter jämställas med avgörandet i RÅ 1994 ref. 29. - Bolaget anförde i sitt yttrande att Granskningsnämnden endast uttalat sig om 18 timmar etc. Granskningsnämnden förmodar att detta bygger på en missuppfattning och lämnare följande klarläggande i sak. Granskningsnämnden hänvisar till sitt beslutsföreläggande s. 3, femte stycket och s. 4 där slutsatsen följer: - Granskningsnämnden har ovan konstaterat att sammanlagt 16 timmar av sändningarna under det granskade dygnet bestod av material som inte är eget. Det finns inte anledning att anta att det under de 6 timmar som bestod av enbart musik eller under de 10 timmar som samsändes med stationen i Jönköping förekom sådant material som kan hänföras till kategorin lokalt material. Härav följer att Fria Radiobolaget i Borås AB, oavsett om sådant material förekom under de återstående 8 timmarna, inte heller uppfyller villkoret i sändningstillståndet om att sända minst 10,5 timmar lokalt material per dygn. - Eftersom det var uppenbart att bolaget inte följde sändningsvillkoren fanns det ingen anledning för Granskningsnämnden att gå in på några detaljer i sitt beslut. En viss granskning av det påstådda lokala materialet m.m. gjordes dock av nämnden, vilket framgår av nämndens gransknings-PM i ärendet. Sammanfattningsvis anser Granskningsnämnden att den har haft fog för sitt vitesföreläggande vid tidpunkten för beslutet. - Bolaget genmälde i huvudsak följande: Att Granskningsnämnden vid sin granskning av bolagets sändningar har gjort bedömningen att "det var uppenbart att bolaget inte följde sändningsvillkoren" förtar inte vikten av att det meddelade beslutet om vitesföreläggande utformas på ett sådant sätt att det klart framgår inte bara i vilka avseenden som Granskningsnämnden anser att bolaget har felat utan även vilka åtgärder som krävs för att bolaget skall undgå att träffas av ett eventuellt utdömande av vitet. Att det, som Granskningsnämnden gör gällande, skulle saknas skäl för Granskningsnämnden att "gå in på några detaljer i sitt beslut" står således i direkt strid med de krav på preciseringen av ett vitesföreläggande som lagstiftaren uppställt. Inte heller kan, som Granskningsnämnden synes mena, förekommande brister i bolagets vitesföreläggande läkas av att en förnyad granskning av bolaget kommer att genomföras innan Granskningsnämnden eventuellt fattar beslut om att vid länsrätten ansöka om utdömande av vitet. - Granskningsnämnden har i tidigare yttrande uppgett att det bolaget förlagda vitet är knutet till "en klart definierad prestation" genom att det i vitesföreläggande anges att bolaget har att uppfylla sitt åtagande att sända 24 timmar eget material och 10,5 timmar program med lokal anknytning. Som stöd för att föreläggandet är tillräckligt preciserat anför Granskningsnämnden att det finns långtgående definitioner av dessa begrepp i förarbetena och att dessa definitioner har citerats och kommenterats i sändningstillståndet såväl som i vitesföreläggandet. Denna ståndpunkt vidhålls i Granskningsnämndens senaste yttrande, vari Granskningsnämnden helt kort anför att föreläggandet bland annat varit tillräckligt preciserat vad avser timantal. - Samtidigt som Granskningsnämnden i sina yttranden ger uttryck för en ståndpunkt att definitionerna av "eget material och "program med lokal anknytning" är klart definierade har Granskningsnämnden nu i SB 209/03 uttalat att RTL inte uttömmande reglerar vad som avses med begreppet "program med lokal anknytning", vilket redan detta tydligt visar på hur obestämd definitionen av detta begrepp är. Bolaget och Granskningsnämnden synes därför redan mot bakgrund härav vara överens om att kraven på sändningarnas närmare utformning på intet vis är klart definierade i lag eller förarbeten. Att begreppet "program med lokal anknytning" ingalunda är klart definierat framgår även av andra uttalanden i det vitesföreläggande som Granskningsnämnden i nämnda beslut utfärdat gentemot Radio 107,4 i Sundsvall. I nämnda beslut uttalar Granskningsnämnden nämligen att det, för att sänt material skall kunna räknas som material med lokal anknytning, även måste framgå för lyssnaren på vilket sätt det sända materialet är lokalt. Vilket rättsligt stöd Granskningsnämnden har för denna uppfattning har inte närmare angivits av Granskningsnämnden. Att detta inte tidigare varit ett uttalat krav är dock klart och det har heller inte uppställts som villkor i vare sig det av radio- och TV-verket meddelade sändningstillståndet eller Granskningsnämndens vitesföreläggande. I själva verket är det först genom det vitesföreläggande som meddelats gentemot Radio 107,4 i Sundsvall och därvid endast indirekt, som bolaget överhuvudtaget fått någon kännedom om att Granskningsnämnden uppställer detta krav på sändningarnas innehåll, närmare två månader efter det att nämnden meddelat vitesföreläggandet gentemot bolaget. Oaktat att bolaget i sina sändningar regelmässigt gör hänvisningar till den lokala anknytningen, varför även detta krav är uppfyllt, visar det anförda på den osäkerhet som på grund av RTL:s otydlighet följer med ett så generellt utformat vitesföreläggande som nu är fråga om. - Såvitt avser bedömningsunderlaget i ärendet gentemot Radio 107,4 i Sundsvall betvivlar inte bolaget att däri gjord prövning skett på grundval av "bedömningar och omständigheter hänförliga till avgörandet i sig i första hand". Av särskilt intresse för bedömningen av förevarande situation är emellertid att Granskningsnämnden valde att avstå från att låta föreläggandet gentemot Radio 107,4 i Sundsvall omfatta frågan om lokalt material med uttrycklig hänvisning till att RTL inte uttömmande reglerar vad som avses med detta begrepp och att Granskningsnämnden inte tidigare prövat i vilken utsträckning musik kan anses vara lokalt material. - Att mot bakgrund av det anförda meddela ett vitesföreläggande gentemot bolaget, med den utformning som nu är aktuell, utan att ange vilka åtgärder som bolaget måste vidta för att inte drabbas av vitet, medför sammanfattningsvis en för stor rättsosäkerhet för bolaget och vitesföreläggande skall i konsekvens härmed, i enlighet med gällande praxis ibland annat RÅ 1994 ref. 29 som otvivelaktigt äger tillämpning, undanröjas. - Länsrätten avslog den 21 mars 2003 bolagets yrkande om inhibition. - Länsrätten i Stockholms län (2003-09-12, ordf. Sandström) yttrade: I 3 kap.yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, finns vissa särskilda bestämmelser om radioprogram. Enligt 3 kap. 2 § får rätten att sända radioprogram på annat sätt än genom tråd regleras genom lag som innehåller föreskrifter om tillstånd och villkor för att sända. Det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. I fråga om sådana begränsningar skall enligt 3 kap. 3 § gälla vad som föreskrivs om begränsningar av grundläggande fri- och rättigheter i 2 kap. 12 § andra - femte styckena och 13 § regeringsformen. Det senare innebär bl.a. att en begränsning endast får göras för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle, att den inte får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet och att den inte får sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Enligt 3 kap. 4 § YGL avgör vidare den som sänder radioprogram vad som skall förekomma i programmen. - De i YGL åsyftade lagbestämmelserna har meddelats i RTL, vars kapitel 5 innehåller de nya bestämmelser om lokalradio som gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. - Tillstånd att sända lokalradio meddelas enligt 2 kap. 2 § av Radio- och TV-verket, RTV. Enligt 5 kap. 8 § första stycket skall RTV, när det finns två eller flera sökande till ett ledigt sändningsutrymme, sträva efter en fördelning av sändningsutrymmet som medför att sändningarna i hög grad utgörs av eget material och program med lokal anknytning. Enligt fjärde stycket i samma paragraf avses med eget material program som har tillkommit enbart för den egna verksamheten och som bearbetats redaktionellt. Av 5 kap. 11 § följer att sändningstillstånd i det fall flera sökande finns får förenas med villkor om skyldighet att bl.a. sända viss mängd eget material och viss mängd program med lokal anknytning. Innan RTV meddelar beslut om tillstånd skall den sökande ges tillfälle att ta del av och yttra sig över de villkor som myndigheten avser att förena med tillståndet (5 kap. 12 §). Enligt 10 kap. 9 § får den som åsidosätter bl.a. bestämmelserna om skyldigheten att i lokalradio sända eget material och program med lokal anknytning föreläggas av Granskningsnämnden att följa bestämmelserna. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. - I propositionen om kommersiell lokalradio (prop. 1999/2000:55) diskuterades bl.a. om regeln att sända eget material kunde anses strida mot censurförbudet i YGL. Regeringen fann på anförda skäl att så inte var fallet (prop. s. 60). Lagrådet fann det för sin del inte oförenligt med YGL att ställa krav på eget material eller på program med lokal anknytning (s. 146). Dessa bedömningar delades av riksdagen (bet. 1999/2000:KU 15). - Regeringen anförde i propositionen vidare bl.a. följande angående vad som skall förstås med begreppen "eget material" och "program med lokalt material". För att ett program skall anses utgöra eget material föreslås att det dels bör ha genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning, dels vara fråga om ett program som är unikt för lokalradiostationen. I begreppet redaktionell bearbetning ligger att det har utförts ett visst mått av självständigt arbete. Det kan röra sig om material med nyhets- eller informationsvärde, eller material med konstnärliga ambitioner eller. material som motiveras från underhållningssynpunkt. Inget hindrar att det egna materialet har lokal anknytning. Material som enbart bygger på manuell eller datoriserad sortering bör däremot inte anses vara eget material. I enlighet med vad Lagrådet anmärkt bör det dock inte ställas krav på någon journalistisk nivå. Som eget material bör anses program som tillkommit enbart för den egna verksamheten. Det faktum att ett program som bedöms ha ett allmänt intresse även sänds av ett annat programföretag bör inte hindra att programmet anses utgöra eget material för den som först sände programmet. Att programmet skall ha tillkommit enbart för den egna verksamheten hindrar inte heller att materialet produceras av någon annan. Också direktsändningar från t.ex. kommunala debatter bör kunna betraktas som eget material om debatten kommenteras eller debatteras i direkt anslutning till sändningen. Även program med anknytning till det egna sändningsområdet bör ha genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning och som huvudregel tillkommit enbart för den egna verksamheten. Som exempel på program med lokal anknytning kan nämnas lokala nyheter, lokala reportage och upptagningar från lokala kulturella evenemang. Även program som speglar det lokala kulturutbudet eller den etniska sammansättningen i sändningsområdet har givetvis lokal anknytning. Däremot bör inte riks-, utrikes- eller allmänna nyheter utan anknytning till det egna sändningsområdet räknas till denna kategori. Program som speglar händelser på t.ex. länsnivå bör i vissa fall kunna anses ha lokal anknytning. Samtliga sändningar bör ligga till grund för bedömningen av mängden eget material resp. lokalt material. - Beträffande syftet med och utformningen av ett föreläggande förenat med vite har anförde regeringen följande i propositionen (s. 64 f.). Vissa bestämmelser är i dag vitessanktionerade för att respekten för gällande bestämmelser skall kunna upprätthållas. Vitesföreläggande fungerar dels som en reaktion mot en överträdelse av en bestämmelse och dels som en varning om att vitet kan dömas ut om överträdelsen upprepas. Viten är en lämplig reaktion genom att tillståndshavaren får en möjlighet att vidta rättelse. En svårighet är att vitesföreläggandet måste utformas så att den ansvarige får klart för sig vad som fordras för att vitet inte skall dömas ut. Föreläggandet får emellertid inte vara så preciserat att det strider mot censurförbudet och andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen. Regeringen föreslår att det bör finnas en skyldighet för varje tillståndshavare att dagtid sända minst tre timmar eget material. Regeringen förslår dessutom att ett sändningstillstånd får förenas med villkor om skyldighet att sända en viss mängd eget material. Vitesföreläggande bör kunna användas vid åsidosättande av båda bestämmelserna. Vidare bör det vara möjligt att använda vitesföreläggande vid överträdelse mot skyldigheten att sända program med lokal anknytning samt skyldigheten att lämna uppgifter som är nödvändiga för Granskningsnämndens bedömning om sända program stämmer överens med radio-_och_TV-lagen och de villkor som har meddelats för sändningarna. - Enligt 2 § lagen (1985:206) om viten skall, om ett vitesföreläggande innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd, det av föreläggande framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden skall vidtas. - Länsrätten gör följande bedömning. - Den första frågan i målet är om förutsättningarna för ett vitesföreläggande har förelegat, dvs. om bolaget vid tiden för Granskningsnämndens granskning under vecka 44 år 2002 bröt mot sändningsvillkoren om att sända viss mängd eget respektive lokalt material. Länsrätten skall däremot inte i detta mål pröva om det finns förutsättningar för att utdöma vitet, dvs. om bolaget senare uppfyllt sändningsvillkoren eller inte. Bolaget har självt medgett att bolaget vid granskningstillfället inte uppfyllde dessa villkor, bl.a. på grund av svårigheter att rekrytera kompetent personal men att villkoren skulle uppfyllas till fullo efter den 8 januari 2003. Länsrätten finner därför att förutsättningar har funnits för Granskningsnämnden för att förelägga bolaget att vid vite följa villkoren i sändningstillståndet om eget material och lokalt material. - Nästa fråga är om vitesföreläggandet uppfyller de krav på precision som gäller för ett vitesföreläggande. - Såsom framgår av de ovan redovisade uttalandena i förarbetena kan det vara svårt att utforma ett vitesföreläggande i detta slag av ärenden då det inte får vara alltför preciserat och därmed strida mot bl.a. censurförbudet, samtidigt som det måste utformas så att den ansvarige får klart för sig vad som fordras för att vitet inte skall dömas ut. - Det nu aktuella föreläggandet innebär att bolaget vid vite om 100 000 kr senast tre veckor efter att bolaget fått del av beslutet skall följa bestämmelserna i sändningstillståndet att sända eget material under cirka 24 timmar per dygn och program med lokal anknytning under minst 10,5 timmar per dygn. Som framgått av den inledande redovisningen har bolaget självt i sin ansökan om sändningstillstånd åtagit sig att sända eget material och program med lokal anknytning med 24 timmar per dygn. Bolaget ombads av radio- och TV-verket att närmare precisera hur det beräknat den i ansökan angivna mängden eget material och program med lokal anknytning. I samband därmed redogjorde radio- och TV-verket för bolaget för vad som enligt prop. 1999/2000:55 menas med program med eget material respektive lokal anknytning. Därefter gav bolaget in en programtablå med de utfästelser som var förutsättningen för att bolaget, i konkurrens med fem andra aktörer, skulle tilldelas sändningstillståndet. Bolaget har således utfäst sig att följa dessa villkor utan att invända att villkoren varit opreciserade eller oförutsebara. - Vidare har lagstiftaren, som ovan framgått, i förarbetena uttalat sig till ledning för vad som skall förstås med begreppen "eget material" och "program med lokal anknytning", även om dessa uttalanden inte besvarar alla de detaljfrågor som kan uppkomma (jfr Regeringsrättens dom i mål 5612-2002). Länsrätten finner mot den nu angivna bakgrunden att föreläggandet är tillräckligt preciserat. - Den tredje frågan gäller om vitesbeloppet skall sättas ned. - I förarbetena till RTL (prop. s. 64) anförs som ovan framgått att syftet med möjligheten att förena ett föreläggande med vite är att få tillståndshavaren att uppfylla villkoren i sändningstillståndet. Länsrätten finner, i synnerhet mot bakgrund av att utfästelser beträffande det egna bolagets sändningar av eget material och program med lokal anknytning ofta är utslagsgivande vid urvalet av sändningstillstånd, att det är av vikt att ett radiobolag, som gör dylika utfästelser i en urvalsprocess, sedan uppfyller de utfästa villkoren sedan sändningstillståndet de facto har erhållits. Länsrätten finner att vitesbeloppets storlek i det nu aktuella målet står i rimlig proportion i förhållande till överträdelsen och är rimlig mot bakgrund av vitets syfte. Länsrätten finner att det således föreligger förutsättningar för att meddela bolaget ett föreläggande förenat med vite om 100 000 kr. - Den tid om tre veckor som har givits bolaget att rätta sig efter föreläggandet får, mot bakgrund av att bolaget skulle ha uppfyllt sändningsvillkoren redan från den dag som sändningarna startade under hösten 2002, anses vara en tillräcklig lång tid. - Sammanfattningsvis finner länsrätten att överklagandet skall avslås och Granskningsnämndens beslut fastställas. - Bolaget fullföljde sin talan och anförde bl.a. följande. - Förutsättningar för utfärdande av vitesföreläggande. - Länsrätten har varken tagit hänsyn till den långa tid som förflutit mellan Granskningsnämndens granskning och dess beslut om vitesföreläggande, eller till att bolaget, vilket Granskningsnämnden var väl medveten om eftersom parterna haft kontinuerliga kontakter innan beslutet meddelades, ansåg sig uppfylla villkoren från och med januari 2003. På grund av dels den tid som förflutit mellan Granskningsnämndens granskning och beslut och dels Granskningsnämndens kännedom om aktuella förhållanden vid beslutets meddelande, har det inte bara helt saknats fog för Granskningsnämnden att använda vitesföreläggandet som påtryckningsmedel i syfte att inskärpa vikten av att uppfylla sändningsvillkoren, utan dessutom har denna åtgärd saknat lagliga förutsättningar. Ståndpunkten att förutsättningar för att meddela vitesföreläggande skall anses föreligga, oavsett vid vilken tidpunkt i förgången tid som granskningen skett och likaledes oavsett av de rådande förhållandena vid beslutstillfället, skulle i praktiken annars kunna medföra att även avvikelser från sändningstillstånd som sedan mycket lång tid tillbaka är åtgärdade kan komma att ligga till grund för ett vitesföreläggande. - Vitesföreläggandets precision. Länsrätten uttalar i domen att radio-_och_TV-lagen lämnar ett visst utrymme för olika tolkningar av begreppen eget material och material med lokal anknytning även efter ett studium av lagens förarbeten. Att detta är fallet vinner ytterligare stöd av att Granskningsnämnden, vars uppgift är att tillse att sändningsvillkoren efterlevs, uttryckligen har uttalat att radio-_och_TV-lagen inte uttömmande reglerar dessa begrepps innebörd. Som tidigare påpekats i målet har Granskningsnämnden till och med valt att i ärende SB 209/03 avstå från att utfärda vitesföreläggande i vissa delar just med hänvisning till avsaknaden av preciserade förarbetsuttalanden och tillgänglig praxis. Behovet av praxis är också något som Regeringsrätten påtalar i den av länsrätten refererade domen (mål nr 5612-2002). - Att Granskningsnämnden mot bakgrund av denna osäkerhet i ett vitesföreläggande hänvisat enbart till ett sändningsvillkor, vars bedömning i sig är beroende av en otydlig författningsföreskrift och dess förarbeten, är otillfredsställande eftersom föreläggandet därigenom medför en betydande rättsosäkerhet för bolaget genom att det är oklart vilka positiva eller negativa åtgärder som måste vidtas för att undvika ett eventuellt utdömande av vitet. Det faktum att bolaget i ansökan om sändningstillstånd utfäst sig att uppfylla vissa specifika sändningsvillkor och därvid inte invänt mot att villkoren varit opreciserade eller oförutsebara kan mot bakgrund av det ovan anförda inte tas till intäkt för att det meddelade vitesföreläggandet kan anses vara tillräckligt preciserat. Ett vitesföreläggande måste för att uppfylla sitt syfte vara så preciserat och tydligt att adressaten har en möjlighet att efterkomma föreläggandet och därvid undgå att vitet döms ut. I avsaknad av tydliga riktlinjer i förarbeten och praxisuttalanden måste föreläggandet således i sig utformas så att adressaten får klart för sig inte bara vad det påtalade felet består i, utan även vilka åtgärder som krävs för att efterkomma föreläggandet. Granskningsnämndens föreläggande i förevarande fall uppfyller inte dessa krav på tydlighet och precision. - Vitesbeloppets storlek. Länsrätten har överhuvudtaget inte tagit hänsyn till att bolaget, under tiden efter det att sändningstillståndet erhölls, fört en kontinuerlig dialog med Granskningsnämnden för att kunna uppfylla de krav som uppställs i sändningstillståndet. Att bolaget på sätt som beskrivits aktivt arbetat för att uppfylla sändningsvillkoren och innan beslutet meddelades därutöver även slutfört detta arbete, vilket står oemotsagt, medför att ett så högt vitesbelopp inte krävts för att förmå bolaget att följa föreläggandet. - Granskningsnämnden bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. - Förutsättningar för utfärdande av vitesföreläggande. Det är förhållandena under den granskade perioden (vecka 44 år 2002) som ligger till grund för Granskningsnämndens beslut om vitesföreläggande. Hur förhållandena ser ut vid en annan tidpunkt har ingen relevans. Den granskning som nämnden gör är en efterhandsgranskning av sända program. En naturlig följd av detta är att det förflyter viss tid mellan den tidpunkt som granskas och nämndens beslut. Innan nämnden fattar beslut har naturligtvis programföretaget möjlighet att yttra sig över nämndens granskningspromemoria. Mot den bakgrunden är fyra till fem månader inte någon lång tid. - Vitesföreläggandets precision. - I Granskningsnämndens beslut SB 209/03 gjorde nämnden en granskning i sak av det sända materialet. Vid den granskningen uppkom frågan om hur material som huvudsakligen består av musik skall bedömas. Avsaknaden av förarbetsuttalanden och praxis i den frågan gjorde att nämnden avstod från vitesföreläggande. När det gäller bolaget finns inga motsvarande frågetecken. Det framkom redan av handlingarna att det var uppenbart att stationen inte skulle kunna uppfylla sina påtagna villkor varför det i beslutet inte gjordes någon granskning i sak av det material som bolaget sände. - Vitesbeloppets storlek. - Den kontakt som enligt handlingarna i ärendet har förekommit mellan Granskningsnämnden och bolaget har bestått i telefonsamtal och ett yttrande i samband med handläggningen av ärendet hos nämnden. - Bolaget anförde därefter bl.a. följande. Förutsättningar för utfärdande av vitesföreläggande. - Granskningsnämnden påpekar att deras granskning av lokalradiosändningar sker i efterhand av sända program. Bolaget anser att granskningarna härigenom sker i enlighet med det i 1 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivna censurförbudet. Att det, som Granskningsnämnden gör gällande, för beslutet om att förena föreläggandet med vite saknar relevans hur förhållandena ser ut efter den granskade tidpunkten står emellertid i direkt strid med de förutsättningar som lagstiftaren har uppställt för vitesföreläggande. Ett vitesföreläggande av förevarande slag är avsett för att förmå den som sänder lokalradio att uppfylla sin skyldighet att sända eget material och program med lokal anknytning. Om bolaget uppfyller sina skyldigheter vid tiden för Granskningsnämndens beslut, är ett vitesföreläggande obehövligt och föreläggandet fyller därmed inget ändamål. Av lagförarbetena framgår dessutom uttryckligen att "vitessanktionen bör användas med försiktighet inom radio- och TV-området" (prop. 1992/93:70 s. 28 och prop. 1991/92:78 s. 20 f). Bolaget vill även påpeka att den s.k. instruktionen i 1 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen och den s.k. proportionalitetsprincipen i 2 kap. 12 § andra stycket regeringsformen skall beaktas av Granskningsnämnden när beslut fattas om att vitesförelägga lokalradiobolag på grund av sändningarnas innehåll (prop. 1990/91:64 s. 130 och prop. 1995/96:160 s. 144). - Bolaget har tydligt visat intresse för saken och förklarat sig villigt att vidta rättelse. Samtliga sändningar sedan januari 2003 uppfyller också sändningstillståndets krav på att materialet skall vara unikt för bolaget, att det skall vara redaktionellt bearbetat och dessutom ha lokal anknytning. Detta förhållande var Granskningsnämnden väl medveten om när nämnden meddelade aktuellt vitesföreläggande omkring 13 veckor efter den granskade perioden. Eftersom sändningarna skedde i enlighet med sändningsvillkoren när Granskningsnämnden fattade beslut att vitesförelägga bolaget har vitesföreläggandet aldrig fyllt något ändamål som påtryckningsmedel för bolaget att följa villkoren. Granskningsnämnden har således inte bara helt saknat fog för att använda vitesföreläggande som påtryckningsmedel, utan denna åtgärd har dessutom saknat lagliga förutsättningar. - Vitesföreläggandets precision. - Oavsett hur uppenbart ett förhållande kan vara för Granskningsnämnden skall ett vitesföreläggande utformas så att det klart framgår för adressaten vilka åtgärder som måste vidtas för att vitet inte skall dömas ut (prop. 1995/96:160 s. 140 och RÅ 1994 ref. 29). Av beslutet mot bolaget framgår att Granskningsnämnden drog slutsatsen att bolaget inte uppfyllde kravet på mängden material med lokal anknytning eftersom de 16 timmar som enligt Granskningsnämnden inte bestod av eget material inte heller kunde utgöra material med lokal anknytning. Av dessa 16 timmar utgjordes emellertid tio timmar av samsändningar med Radio Match Jönköping, vilket Granskningsnämnden konstaterar i sitt beslut. Det aktuella föreläggandet klargör dock inte varför samsändningarna med Radio Match Jönköping i det närliggande sändningsområdet inte uppfyllde kraven på material med lokal anknytning. Av lagförarbetena framgår att program med lokal anknytning inte måste uppfylla kraven för eget material och därmed inte måste vara unikt för radiostationen. Förarbetena nämner som exempel på detta att ett program som har anknytning till ett sändningsområde kan vara av intresse för flera sändningsområden och att ett sådant program därför kan sändas i flera sändningsområden utan att förlora sin karaktär av lokalt material (prop. 1999/2000:55 s. 52). - Vitesföreläggandet har en alltför vag utformning eftersom beslutet är allmänt hållet och inte ger någon närmare information om vilka åtgärder bolaget skall vidta för att sändningsvillkoren avseende eget material och lokalt material enligt Granskningsnämnden skall anses vara uppfyllda. Den närmare innebörden av vad som avses med eget material respektive material med lokal anknytning framgår inte heller av lagtext eller lagförarbeten. Som exempel kan nämnas att det till eget material hänförliga begreppet redaktionell bearbetning är vagt såtillvida att det av lagförarbetena inte framgår vad "ett visst mått av självständigt arbete" innefattar (jfr prop. 1999/2000:55 s. 51). Det är bland annat oklart i vilken utsträckning en radiosändning kan blandas upp med musik. Av lagtext, lagförarbeten och praxis framgår inte heller vilket material som faktiskt kan anses ha anknytning till sändningsområdet och hur stor del av en sändning som faktiskt måste ha en sådan anknytning för att hela sändningen skall anses utgöra ett program med lokal anknytning. Vitesföreläggandet mot bolaget innehåller slutligen inte någon information om vilka sändningar under den granskade perioden som uppfyllde kraven för program med lokal anknytning eller någon instruktion om hur programmen skall ändras för att vitet inte skall dömas ut. Att det, som Granskningsnämnden gör gällande, skulle saknas skäl för nämnden att i beslutet göra någon granskning i sak av bolagets material står således i direkt strid med de krav på precisering av ett vitesföreläggande som lagstiftaren har uppställt. - Sammanfattningsvis kan mot bakgrund av det ovannämnda således konstateras att föreläggandets vaga utformning innebär betydande rättsosäkerhet för bolaget genom att inte tillgodose rimliga krav på förutsebarhet, dvs. under vilka förutsättningar vitet kan komma att dömas ut. Vitesföreläggandet skall i konsekvens härmed undanröjas. - Vitesbeloppets storlek. - Bolaget har allt sedan tillståndet erhölls kontinuerligt fört diskussioner med Granskningsnämnden för att på bästa sätt uppfylla de villkor som sändningstillståndet är förenat med. Innan Granskningsnämnden fattade beslut i aktuellt ärende har bolaget visat intresse för saken, förklarat sig vara villigt att vidta rättelse och dessutom kommit att uppfylla sändningstillståndets villkor. Endast den påstådda överträdelsen och övriga omständigheter som var kända vid tiden för Granskningsnämndens beslut att vitesförelägga bolaget har relevans för vitesbeloppets storlek. Bolaget har före aktuellt beslut inte tidigare förelagts att följa bestämmelserna i sändningstillståndet avseende mängden eget material och program med lokal anknytning. Det finns även av denna anledning grund för att kraftigt nedsätta beloppet. Vitesbeloppet står således inte i rimlig proportion till den påstådda överträdelsen och omständigheterna i övrigt. - Kammarrätten i Stockholm (2005-10-26, Berglin, Hallengren, referent): Domskäl. Enligt 10 kap. 9 § första stycket 1 RTL får bl.a. den som åsidosätter bestämmelser om skyldighet att i lokalradio sända eget material och program med lokal anknytning föreläggas att följa bestämmelserna. Ett föreläggande får förenas med vite.- Granskningsnämnden har efter en granskning av bolagets verksamhet den 28 oktober 2002 gjort bedömningen att bolaget åsidosatt i sändningstillståndet intaget villkor rörande eget material och program med lokal anknytning och därför i beslut den 5 februari 2003 förelagt bolaget vid vite av 100 000 kr att senast tre veckor efter att bolaget fått del av beslutet följa bestämmelserna i sändningstillståndet att sända eget material under cirka 24 timmar per dygn och program med lokal anknytning under minst 10,5 timmar per dygn. - Frågorna i målet är i första hand dels om förutsättningar förelegat för att utfärda föreläggandet, dels om föreläggandet är tillräckligt preciserat. - Kammarrätten gör i dessa frågor följande bedömning. - Bolaget gör inledningsvis gällande att förutsättningar att meddela vitesföreläggande saknats på grund av den tid som förflutit sedan granskningen genomfördes och på grund av att bolaget vid tiden för föreläggandet uppfyllde de i sändningstillståndet intagna villkoren. - Den granskning av programverksamhet som Granskningsnämnden gör är en efterhandsgranskning av sända program. Det är självklart att nämnden efter en företagen granskning, om sådana brister konstaterats att ett föreläggande om rättelse övervägs, informerar den granskade härom och ger denne möjlighet att yttra sig i ärendet innan ett vitesföreläggande utfärdas. Det är därför ofrånkomligt att viss tid förflyter mellan granskningstillfället och ett eventuellt beslut om vitesföreläggande, liksom att den granskades programtablåer under denna tid kan komma att ändras. Så länge inte tiden mellan granskning och beslut framstår som oskäligt lång, kan dessa omständigheter därför enligt kammarrättens mening inte i sig medföra att Granskningsnämnden skulle vara förhindrad att utfärda ett vitesföreläggande på grundval av vad som iakttagits vid granskningen. - Den tid som i det nu aktuella fallet förflutit mellan Granskningsnämndens granskning av bolagets verksamhet och beslutet om vitesföreläggande kan enligt kammarrättens mening inte anses som oskäligt lång. På grund härav och då inte heller vad bolaget i övrigt anfört föranleder någon annan bedömning, finner kammarrätten att förutsättningar för ett vitesföreläggande inte saknats enbart på grund av den tid som förflutit mellan granskning och beslut och de ändringar som under denna tid må ha gjorts i bolagets programverksamhet. - När det gäller förutsättningarna i övrigt för föreläggandet, framgår det uttryckligen av den aktuella bestämmelsen i 10 kap. 9 § RTL att ett föreläggande mot någon att följa en bestämmelse förutsätter att denne åsidosatt bestämmelsen. Det är ostridigt att bolaget vid tidpunkten för granskningen inte uppfyllde villkoret ifråga om eget material. Det har således förelegat förutsättningar för Granskningsnämnden att utfärda vitesföreläggande i den delen. - Ifråga om villkoret rörande program med lokal anknytning har Granskningsnämnden i sitt beslut konstaterat att bolaget under det dygn då bolagets sändningar granskades sänt 16 timmar som enligt nämndens bedömning inte utgjort eget material, att det inte fanns anledning anta att det under dessa 16 timmar förekommit sådant material som kunde hänföras till kategorin lokalt material samt att det av detta följde att bolaget, oavsett om sådant material förekommit under de återstående åtta timmarna, inte uppfyllt villkoret rörande program med lokal anknytning. Granskningsnämndens bedömning om bristande villkorsuppfyllelse grundar sig i denna del således mer på ett antagande om programinnehållet än på en bedömning av detsamma. På grund härav och då inget framkommit som föranleder annan bedömning, är det enligt kammarrättens mening inte klarlagt att bolaget åsidosatt villkoret rörande program med lokal anknytning. Förutsättningar för att meddela vitesföreläggande i denna del har därmed inte förelegat. - Fråga uppkommer härefter om vitesföreläggandet till den del det avser eget material är tillräckligt preciserat. Kammarrätten gör i den delen följande bedömning. - Ett vitesföreläggande måste vara så utformat att adressaten får helt klart för sig vilka åtgärder han skall vidta för att undgå vitespåföljd. För att ett försuttet vite skall kunna dömas ut är det också nödvändigt att det utsatta vitet knutits till en klart definierad prestation eller underlåtenhet. Det ankommer således på myndigheten att klart och tydligt ange vad som åligger adressaten. Denna information måste förmedlas genom själva föreläggandet. Det finns i och för sig ett visst utrymme att tolka ett föreläggande mot bakgrund av vad som tidigare förekommit rörande den aktuella verksamheten. Detta utrymme är dock begränsat med hänsyn till att föreläggandets innebörd måste vara klar (jfr RÅ 1994 ref. 29). En svårighet är, som länsrätten konstaterat, att ett vitesföreläggande måste utformas så att den ansvarige får klart för sig vad som fordras för att vitet inte skall dömas ut, samtidigt som föreläggandet inte får vara så preciserat att det strider mot censurförbudet i yttrandefrihets grundlagen (se prop. 1995/96:160 s. 140 f och prop. 1999/2000:55 s. 64 f). - I förevarande fall är föreläggandet mycket allmänt hållet och innebär enligt sin ordalydelse ett generellt åliggande för bolaget att efterleva det i sändningstillståndet intagna villkoret rörande eget material. Av Granskningsnämndens beslut framgår visserligen att föreläggandet är föranlett av att nämnden vid sin granskning av bolagets sändningar funnit att bolaget under tio timmar sänt samma material som en annan radiostation och under sex timmar musik utan redaktionella kommentarer samt att dessa sändningar enligt Granskningsnämndens mening inte kunde anses utgöra eget material. Föreläggandet är emellertid inte begränsat till att söka åstadkomma rättelse med avseende på de sålunda av Granskningsnämnden konstaterade bristerna, utan får genom sin generella utformning tillämpning på bolagets samtliga framtida sändningar, oavsett programtyp och programinnehåll och oavsett av vilka skäl en programpunkt skulle bedömas inte utgöra eget material. Det ger därmed inte heller någon direkt vägledning ifråga om vad som krävs för att efterkomma föreläggandet. Även med beaktande av att censurförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen sätter gränser för hur precist ett föreläggande kan utformas, finner kammarrätten under dessa förhållanden att föreläggandet är alltför omfattande och oprecist för att kunna godtas (jfr RÅ 1994 ref. 29). - Sammanfattningsvis finner kammarrätten således att Granskningsnämnden saknat grund för att meddela bolaget föreläggande såvitt avser villkoret rörande program med lokal anknytning och att föreläggandet ifråga om eget material är alltför omfattande och oprecist för att kunna godtas. Överklagandet skall följaktligen bifallas och vitesföreläggandet undanröjas. Domslut. Kammarrätten bifaller överklagandet och undanröjer underinstansernas avgöranden. - KammarrättspresidentenHeckscher var av skiljaktig mening och anförde följande. Jag anser i likhet med majoriteten att den tid som förflutit mellan granskningen och föreläggandet inte varit något hinder för föreläggandet och att bolaget vid granskningen inte uppfyllt villkoret om eget material. - Vad gäller villkoret om program med lokal anknytning har bolaget sent i processen som en ny invändning fört fram att de samsändningar som ägt rum med Jönköping skulle kunna uppfylla detta krav. - Själva lagtexten ger inte några bestämda upplysningar om vad lokal anknytning innebär. Frågan berörs dock i förarbetena (se prop. 1999/2000:55 s. 52). Där sägs bl.a. att materialet bör ha genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning och som huvudregel skall ha tillkommit enbart för den egna verksamheten. Som exempel nämns lokala nyheter, lokala reportage, upptagningar från lokala kulturella evenemang, program som speglar det lokala kulturutbudet eller den etniska sammansättningen i sändningsområdet. Det sägs vidare att program som speglar händelser på länsnivå i vissa fall bör kunna anses ha lokal anknytning. - Det låter sig visserligen sägas att avståndet mellan Borås och Jönköping - 83 km - inte är särskilt långt. Borås sändningsområde sträcker sig emellertid bara 30 km från staden. Städerna ligger dessutom i olika län, och bolaget har heller inte klargjort på vilket sätt materialet från Jönköping skulle ha anknytning till Borås. Jag lämnar av dessa skäl invändningen utan avseende. - Granskningsnämnden har konstaterat att 16 timmar av sändningarna under det granskade dygnet bestått av material som inte var eget och att det inte finns anledning att anta att det under de sex timmar som bestod av enbart musik eller under de tio timmar som samsändes med stationen i Jönköping förekom material som kan bedömas som lokalt. Därav drar nämnden den enligt min uppfattning helt riktiga slutsatsen att, oavsett om sådant material skulle ha förekommit under de återstående åtta timmarna - vilket det för övrigt inte finns några tecken på - bolaget inte har uppfyllt sändningstillståndets villkor om lokalt material. Jag finner således, i motsats till majoriteten, Granskningsnämndens argumentation om att villkoret inte uppfyllts övertygande. Jag noterar också att bolaget till att börja med har godtagit nämndens ståndpunkt därvidlag. - De begrepp som använts i sändningsvillkoren och vitesföreläggandet är vidare mot den här bakgrunden och med beaktande av censurförbudet i yttrandefrihetsgrundlagen enligt min mening tillräckligt preciserade. Jag noterar i det sammanhanget att de domar från Regeringsrätten som majoriteten åberopar rört mindre preciserade förelägganden som hänvisat endast till lagtext och att domarna således inte utesluter den ståndpunkt jag kommit till. Jag fäster därvid också visst avseende vid att bolaget under hela förloppet varit införstått med sändningsvillkoren som bolaget åtagit sig att följa och att bolaget vid vare sig sin ansökan om tillstånd eller senare kontakter med Radio- och TV-verket invänt att villkoren skulle vara oprecisa eller svårförutsägbara eller att bolaget vid någon tidpunkt synes ha försökt få större klarhet i vad villkoren innebar. - Vad slutligen gäller vitesbeloppets storlek anser jag inte skäl att göra någon annan bedömning än den länsrätten gjort. - Sammanfattningsvis finner jag att det förelegat förutsättningar för Granskningsnämnden att utfärda det aktuella vitesföreläggandet, att vitesföreläggandet är tillräckligt preciserat samt att vitesbeloppet står i rimlig proportion till överträdelsen och omständigheterna i övrigt. Bolagets överklagande skall därför enligt min mening avslås. - Granskningsnämnden överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa länsrättens dom. Granskningsnämnden anförde bl.a. följande. Mot bakgrund av att hänsyn måste tas till censurförbudet och andra hindrande åtgärder i YGL är föreläggandet mot bolaget tillräckligt preciserat. Föreläggandet innehåller en hänvisning till villkor som är specifika för bolaget och som bolaget har åtagit sig att följa. Granskningsnämnden har beaktat förarbetsuttalanden och praxis och noggrant avvägt hur preciserat föreläggandet kan vara för att inte komma i konflikt med YGL. Särskilt har det beaktats att YGL, i egenskap av grundlag, har företräde framför både RTL och de rättsliga principer som utvecklats avseende utformningen av vitesförelägganden. För att ett preciserat föreläggande inte ska strida mot YGL krävs att det utformas på ett sådant sätt att det endast omfattar sådana typer av sändningar eller förfaranden som har granskats och underkänts av nämnden. Om vitesföreläggandet genom sin utformning skulle komma att omfatta något annat, skulle det innebära att nämnden genom vitesföreläggandet på förhand bestämt att tillståndsinnehavaren inte får sända detta. En sådan ordning kan inte anses vara förenlig med YGL. Utformningen av mer preciserade vitesförelägganden skulle därmed leda till stora praktiska svårigheter och innefatta en stor risk för att centrala principer i YGL träds för när. Det är inte möjligt för nämnden att förutse hur framtida sändningar kan komma att utformas eller hur de kan komma att bedömas av nämnden och domstolarna. - I förarbetena till RTL anges förhållandevis detaljerat vad som ska avses med begreppen eget material och program med lokal anknytning. Radio- och TV-verket har i samband med utlysningen av tillståndet redogjort för vad som enligt radio-_och_TV-lagen avses med nämnda begrepp. Bolaget åtog sig i sin ansökan att sända eget material och program med lokal anknytning under 24 timmar per dygn. Bolaget har utfäst sig att följa de angivna villkoren. - Under den granskning som nämnden gjorde den 28 oktober 2002 uppfyllde bolaget inte villkoren i sändningstillståndet. Nämnden kunde konstatera att sammanlagt 16 timmar av sändningarna, under granskningsdygnet, bestod av material som inte är eget. Granskningsnämnden ansåg inte att det fanns anledning att anta att det under de sex timmar som bestod av enbart musik eller under de 10 timmar som samsändes med en radiostation i Jönköping förekom sådant material som kan hänföras till kategorin lokalt material. Slutsatsen drogs då att oavsett om lokalt material sändes de återstående åtta timmarna skulle bolaget ändå inte uppfylla villkoret i sändningstillståndet om att sända minst 10,5 timmar lokalt material per dygn. - Bolaget bestred bifall till överklagandet. och anförde bl.a. följande. Rättssäkerheten kräver att ett vitesföreläggande utformas så att det klart och tydligt framgår för bolaget hur ett utdömande av vitet kan undvikas. Det faktum att det föreligger ett grundlagsskyddat censurförbud som medför svårigheter att utforma vitesförelägganden av förevarande slag innebär givetvis inte att man kan göra avkall på dessa rättssäkerhetsaspekter. Kan Granskningsnämnden inte utforma vitesförelägganden som tillgodoser rättssäkerheten ska inte vitesförelägganden meddelas. Föreläggandet är inte begränsat till att söka åstadkomma rättelse av de av Granskningsnämnden konstaterade bristerna, utan får genom sin generella utformning tillämpning på samtliga bolagets framtida sändningar. Vitesföreläggandet är allt för generellt och oprecist för att kunna godtas oavsett om sändningsvillkoren överträddes eller inte vid sändningstillfället. - För det fall Regeringsrätten anser att förevarande vitesföreläggande i sig är tillräckligt precist saknades skäl att förelägga bolaget att följa villkoren avseende eget material och program med lokal anknytning. Vitesföreläggandet grundar sig på en granskning som utförts direkt efter tilldelning av sändningstillståndet. Bolaget har inte fått tillräcklig tid att justera sin verksamhet och bygga upp den nya organisation som behövts. Tillståndsgivningen skedde i full konkurrens varför bolaget inte kunde vidta några åtgärder innan man fått besked om att man tilldelats tillståndet. När det gäller villkoret om lokal anknytning grundar sig föreläggandet på rena antaganden där det fullständiga programinnehållet inte granskats. Även Granskningsnämnden har vitsordat detta. Om vitesföreläggandet ändå ska upprätthållas ska det åtminstone undanröjas i den del som avser mängden program med lokal anknytning, alternativt att vitesbeloppet i denna del undanröjs. Det förelagda vitesbeloppet står inte i rimlig proportion till den aktuella överträdelsen och bör sättas ned avsevärt. - Regeringsrätten (2009-06-02, Nordborg, Wennerström, Kindlund, Fernlund, Knutsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 10 kap. 9 § RTL får Granskningsnämnden förelägga den som åsidosätter bl.a. bestämmelserna om skyldighet att i lokalradio sända eget material och program med lokal anknytning, att följa bestämmelserna. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. - Bolaget hade tillstånd att sända lokalradio i Borås under perioden den 1 juli 2002 - den 31 december 2004. Tillståndet meddelades den 28 juni 2002 och var förenat med bl.a. följande villkor:- Andelen eget material i sändningarna ska uppgå till ca 24 timmar per dygn. Program med lokal anknytning ska sändas under minst 10,5 timmar per dygn. - Den 18 oktober 2002 beslutade Granskningsnämnden att granska huruvida bolaget uppfyllde dessa villkor. Granskningen skedde dygnet den 28 oktober 2002. Granskningsnämnden fann att 10 timmar av sändningarna utgjordes av samsändningar med en radiostation i Jönköping. I övrigt bestod sändningarna av musik utan redaktionella kommentarer (kl. 00-06) samt av musik varvad med programledarprat (kl. 06-10 samt kl. 14-18). - Granskningsnämnden beslutade den 5 februari 2003 att förelägga bolaget vid vite av 100 000 kronor att senast tre veckor efter att bolaget fått del av beslutet följa bestämmelserna i sändningstillståndet att sända eget material under cirka 24 timmar per dygn och program med lokal anknytning under minst 10,5 timmar per dygn. - I beslutets motivering anfördes bl.a. följande. Med eget material avses sådant som tillkommit enbart för den egna verksamheten och som har bearbetats redaktionellt samt att denna bearbetning utgörs av ett visst mått av självständigt arbete. Material som enbart bygger på manuell eller datoriserad sortering kan inte anses som eget material. Den musik som spelades kl. 00-06 kunde därför inte betraktas som eget material. Inte heller kunde det programinnehåll som samsändes med Jönköpingsstationen anses vara eget material, då det inte tillkommit enbart för den egna verksamheten. - Beträffande ”lokalt material” fann Granskningsnämnden att även sådant material bör ha genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning och som huvudregel ha tillkommit enbart för den egna verksamheten. Granskningsnämnden konstaterade att sammanlagt 16 timmar av sändningarna under granskningsdygnet bestod av material som inte var ”eget”. Granskningsnämnden konstaterade vidare att oavsett om lokalt material förekom under de återstående 8 timmarna kunde villkoret om att sända minst 10,5 timmar lokalt material per dygn inte vara uppfyllt. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Beträffande bolagets invändning att förutsättningar att meddela vitesföreläggande saknats på grund av den tid som förflutit mellan Granskningsnämndens granskning och beslutet om vitesföreläggande gör Regeringsrätten samma bedömning som kammarrätten. Något hinder för föreläggandet med hänsyn härtill och vad bolaget anfört om ändringar som under den tiden gjorts i programverksamheten har således inte funnits. - Det är ostridigt att bolaget vid tidpunkten för granskningen inte uppfyllde villkoret i fråga om eget material. Vad gäller villkoret om program med lokal anknytning har bolaget hävdat att de samsändningar som ägt rum med en radiostation i Jönköping ska beaktas när det gäller att bedöma om detta krav uppfyllts. Vidare har bolaget invänt att föreläggandet vad gäller villkoret om lokal anknytning grundar sig på rena antaganden där det fullständiga innehållet inte granskats. - Frågan om vad som ska avses med lokalt material har tagits upp i förarbetena till RTL. Bl.a. uttalas att materialet bör ha genomgått ett visst mått av redaktionell bearbetning och som huvudregel tillkommit enbart för den egna verksamheten. Som exempel nämns lokala nyheter, lokala reportage, upptagningar från lokala kulturella evenemang, program som speglar kulturutbudet eller den etniska sammansättningen i sändningsområdet. Det sägs vidare att ett program som speglar händelser på länsnivå i vissa fall bör kunna anses ha lokal anknytning (prop. 1999/2000:55 s. 52). - När det gäller samsändningen med radiostationen i Jönköping har bolaget inte på något sätt förklarat varför dessa samsändningar skulle kunna anses ha lokal anknytning till Borås. Det har inte heller framkommit något som ger anledning anta att de sex timmar som enbart bestod av musik innehöll lokalt material. Som Granskningsnämnden konstaterat har bolaget, oavsett om lokalt material skulle ha förekommit under de återstående åtta timmarna, därför inte uppfyllt sändningsvillkoret om lokalt material. - Mot bakgrund av det anförda har fog förelegat för att förelägga bolaget att fullt ut följa bestämmelserna i bolagets sändningstillstånd. - Beträffande frågan om de begrepp som används i sändningsvillkoren och i vitesföreläggandet är tillräckligt preciserade bör enligt Regeringsrättens mening beaktas att bolaget i samband med ansökningen om sändningstillstånd ombetts av Radio- och TV-verket att närmare precisera hur det beräknat den i ansökan angivna mängden eget material och program med lokal anknytning. Därvid redogjorde verket för vad som enligt nyssnämnda proposition menas med program med eget material respektive med lokal anknytning. Bolaget gav därefter in programtablåer med de utfästelser som var en förutsättning för att bolaget skulle tilldelas sändningstillståndet. Bolaget har inte, såvitt framgår, vare sig i sin ansökan om tillstånd eller vid senare kontakter med Radio- och TV-verket invänt att villkoren skulle vara oklara. Bolaget får således antas ha varit införstått med innebörden av de aktuella villkoren. Mot denna bakgrund får vitesföreläggandet anses tillräckligt preciserat. - Vad gäller vitesbeloppets storlek gör Regeringsrätten samma bedömning som länsrätten. - Sammantaget finner Regeringsrätten att förutsättningar förelegat att meddela bolaget vitesföreläggandet. Med hänsyn till att bolagets tillstånd att sända lokalradio löpt ut den 31 december 2004 föranleder emellertid inte frågan någon vidare åtgärd från Regeringsrätten. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avskriver målet. (fd II 2009-04-01, Lindman)