RÅ 2009:96

Skolverket avslog den 22 januari 2007 ansökningar från PPS Power Planning Systems AB (bolaget) om rätt till bidrag enligt skollagen (1985:1100) för utbildningarna

- "Elprogrammet, inriktningarna Datorteknik och Elektronik",

- "Estetiska programmet, inriktningarna Bild och formgivning, Dans, Musik samt Teater",

- "Medieprogrammet, inriktning Medieproduktion",

- "Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna Ekonomi, Kultur och Samhällsvetenskap",

- "Naturvetenskapsprogrammet, inriktningarna Matematik och Datorvetenskap samt Naturvetenskap" och

- "Teknikprogrammet"

vid tre fristående gymnasieskolor, nämligen Cybergymnasiet Sundbyberg, Cybergymnasiet Huddinge och Cybergymnasiet Haninge. - Skolverket motiverade besluten med att de planerade utbildningarna inte uppfyller villkoren som anges i 9 kap. 8 § skollagen. Skolverket anförde bl.a. att verkets principiella ställningstagande är att körkortsutbildning endast skall finnas kopplad till en yrkesutbildning, det vill säga att fordonet framförs yrkesmässigt.

Länsrätten i Stockholms län

Bolaget överklagade Skolverkets beslut hos länsrätten och yrkade att ansökningarna skulle bifallas. Till stöd för sin talan anförde bolaget bl.a. följande. Kursen i trafikkunskap ges inom ramen för fritt val och är frivillig för eleverna. Den ger kunskaper motsvarande körkort B men inget utfärdande av körkort sker inom ramen för kursen. Det står eleverna fritt att avlägga förarprov hos Vägverket. Kursen finansieras helt inom ramen för ordinarie skolpeng och kostar inte hemkommunerna något extra.

Skolverket bestred bifall till överklagandena och anförde bl.a. följande. Körkortsutbildning kan inte ingå i en fristående gymnasieskolas uppdrag då en fristående gymnasieskola till art och grad väsentligen skall svara mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program i enlighet med 9 kap. 8 § skollagen. Av 8 kap. 4 § körkortsförordningen (1998:980) framgår att Skolverket har bemyndigande att, efter samråd med Vägverket, besluta föreskrifter om förarutbildningen i gymnasieskola, fristående skola med motsvarande utbildning och kommunal vuxenutbildning. Även föreskrifter om körträning i gymnasieskolan, komvux och fristående skola med motsvarande utbildning beslutas av Skolverket efter samråd med Vägverket. Sådana föreskrifter finns i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2000:142 och 2001:13). I föreskrifterna anges inom vilka ämnen som körkortsutbildning får anordnas och i vilka kurser som eleven måste ha fått minst betyget Godkänd för att erhålla körkortsbehörighet B. Vägverket har vid överläggningar med Skolverket ställt sig bakom föreskrifterna om förarutbildning. Skolverket har bedömt att det inte ligger inom gymnasieskolans uppdrag att tillhandahålla körkortsutbildning i andra fall än inom de program som leder till att en elev efter avslutad utbildning kan få arbete som yrkesförare.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (2007-05-25, ordförande Laakso Utvik) yttrade: Länsrätten gör följande bedömning. - Av förarbetena till skollagen framgår att det till skillnad från vad som gäller för fristående grundskolor inte behövs något formellt godkännande för att bedriva utbildning på gymnasienivå. Däremot ställs vissa krav på fristående gymnasieskolor som ansöker om offentligt stöd. Etableringen av utbildningen i fråga får inte innebära negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande kommuner. I de aktuella målen har ingen kommun visat att etablering av Cybergymnasiet i Sundbyberg, Huddinge eller Haninge skulle innebära några sådana negativa konsekvenser. - En fristående skola skall av Skolverket förklaras berättigad till sådant bidrag som avses i 9 kap. 8 a § skollagen om skolan lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program och motsvarar de krav som ställs i 9 kap. 8 § samma lag. - När det gäller frågan om rätt till bidrag finner länsrätten - mot bakgrund av vad parterna anfört i länsrätten samt vad som framkommit av handlingarna i målet - inte anledning att göra någon annan bedömning än den som Skolverket har gjort. Överklagandena skall därför avslås. - Länsrätten avslår överklagandena.

Kammarrätten i Stockholm

Bolaget överklagade länsrättens dom och yrkade att kammarrätten skulle bifalla ansökningarna. Bolaget anförde till stöd för sin talan i huvudsak följande. Kursen Trafikkunskap vid bolagets skolor är inte identisk med någon kurs inom det offentliga skolväsendet men uppfyller de krav som anges i Skolverkets föreskrifter 2000:142. Den del av kursen som ger kunskaper motsvarande körkort behörighet B utgör endast 40 poäng av kursens totala 150 poäng. Bolagets uppfattning är att kursen mycket väl fyller de krav på kunskapshöjd, kunskapsbredd och nytta både för den enskilda individen och för samhället som man kan ställa på en gymnasiekurs. Det bör noteras att om villkoren i de angivna föreskrifterna är uppfyllda ger det möjlighet för eleven att erhålla förarbevis (körkort) direkt av skolan utan kostnad för uppkörning, vilket är en stor skillnad mot utbildningarna i bolagets gymnasier. I de senare måste eleven alltid avlägga förarprov hos Vägverkets förarprövare och själv bekosta uppkörningen. Det innebär att bolaget inte erbjuder något körkort utan en omfattande trafikkurs där kunskap motsvarande kraven på körkort behörighet B ingår som en del av kursen. Om eleven därefter vill köra upp för Vägverket är det elevens ensak. Den aktuella kursen ges i andra av bolagets fristående gymnasieskolor. Samtliga dessa gymnasier har inspekterats av Skolverket. Vid tillsyn har inga anmärkningar mot eller ifrågasättande av kursen förekommit.

Skolverket bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. De fristående gymnasieskolorna är inte skyldiga att erbjuda eleverna individuellt val. Om de väljer att göra detta måste de dock följa de regler som gäller för de offentliga gymnasieskolorna. Det innebär att det individuella valet skall avse kurser som ingår i någon av de utbildningar som skolan anordnar. Detta följer av bestämmelsen i 9 kap. 8 § skollagen att utbildningen i de fristående gymnasieskolorna skall ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå svarar mot den offentliga gymnasieskolans utbildning. Enligt verkets bedömning ligger det inte inom gymnasieskolans uppdrag att tillhandahålla körkortsutbildningar. Körkort kan erhållas endast inom de program som leder till att en elev efter avslutad utbildning kan få arbete som yrkesförare. En fristående skola kan inte bedriva utbildningar som ligger utanför gymnasieskolans kunskapsuppdrag. Det är av central betydelse att alla elever kan erbjudas en fullvärdig gymnasieutbildning, inte minst ur ett likvärdighetsperspektiv. En förutsättning för att det individuella valet skall kunna tillgodoräknas i slutbetyget från gymnasieskolan är att kursen uppfyller kravet på art och nivå. Om en kurs som inte uppfyller detta krav får tillgodoräknas i avgångsbetyget innebär det att eleven inte erbjuds en fullständig gymnasieutbildning.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2008-05-09, Nordlund, Ekroth, referent, Angantyr) yttrade: Enligt Skolverkets bedömning ligger körkortsutbildning utanför gymnasieskolans kunskapsuppdrag, men kan erbjudas inom de program i gymnasieskolan som leder till att eleven efter avslutad utbildning kan få arbete som yrkesförare inom transportnäringen eller som anläggningsförare. De av bolaget tilltänkta utbildningarna i bolagets gymnasieskolor skulle innebära att 150 poäng, eller hälften av det sammanlagda poängtalet för det individuella valet, av utbildningarnas totala 2 500 poäng kan komma att utgöras av kursen Trafikkunskap om eleven väljer denna som sitt individuella val. - En fristående skola skall ge utbildning som ger kunskaper som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper som gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet skall förmedla på nationella eller specialutformade program. Det individuella valet omfattar 300 poäng för samtliga nationella och specialutformade program i den offentliga gymnasieskolan. Som individuellt val skall eleverna erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen. Fristående skolor har möjligheter att skapa egna kurser som kan ersätta de nationella kurserna (men inte kärnämnen). De egna kurserna kan överlappa nationella kurser eller svara mot ett behov som inte täcks av de nationella kurserna. - Fristående skolor regleras främst genom bestämmelserna i 9 kap.skollagen och 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Förordningen om fristående skolor innehåller färre bestämmelser om utbildningens innehåll än vad gymnasieförordningen (1992:394) gör och ger således de fristående skolorna en större valfrihet avseende erbjudandet av kurser som individuellt val. Det finns ett betydande utrymme för de fristående skolorna att finna egna lösningar inom gymnasial utbildning (jfr SOU 2008:27 s. 290 ff.). Avgörande för bedömningen om skolorna har rätt att förklaras berättigade till bidrag är vilka kunskaper och färdigheter utbildningen som helhet ger eleverna. - Av handlingarna framgår att kursen i trafikkunskap består av teorilektioner och körlektioner. Kursen har som mål att utveckla förståelse för den betydelse kommunikation och kommunikationsmedel har i samhället. Den skall också belysa olika kommunikationsmedels möjligheter och begränsningar, deras mikro- och makroekonomi samt deras miljömässiga belastning. Framför allt skall den belysa nya alternativ till traditionellt resande. Kursen skall ge den kunskap som behövs för körkort B och den skall hos eleven utveckla kunskap om samt förståelse för betydelsen av regler för god trafiksäkerhet och miljö. Den skall ge grundläggande kunskaper om trafiksäkerhetsmässiga och miljömässiga krav som ställs på motorfordon, kunskaper om fordonsvård och fordonsservice samt kunskap om hur fordonsunderhåll påverkar miljö, säkerhet, prestanda och ekonomi. Dessutom skall den ge kunskap om hur man skall handla på olycksplatser för att bidra till att minska de negativa följderna av en trafikolycka. - I Skolverkets föreskrifter om förarutbildning i gymnasieskolan ställs vissa krav på utbildningsanordnaren och kursinnehållet. Verket hävdar att föreskriften uttömmande reglerar förutsättningarna att bedriva förarutbildningen i skolan. Den inriktning som bolagets tänkta utbildning har är enligt kammarrättens mening sådan att kursen inte enbart har till syfte att ge eleverna möjlighet till övningskörning och de teoretiska kunskaper som krävs för körkort med behörighet B. Kursen har därutöver som mål att ge eleverna kunskaper och färdigheter som är viktiga för deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar som visar respekt för vår gemensamma miljö (jfr 1 kap. 2 § skollagen). De aktuella utbildningarna får därför - med beaktande av det utrymme som en fristående skola har att erbjuda och utforma en kurs inom det individuella valet - anses ge kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller specialutformade program. På grund härav och då bolaget även i övrigt uppfyller de krav som ställs i 9 kap. 8 § skollagen för att skolorna skall kunna förklaras berättigade till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningarna skall överklagandet bifallas. - Kammarrätten förklarar med ändring av länsrättens dom och Skolverkets beslut att Cybergymnasiet Sundbyberg, Cybergymnasiet Huddinge och Cybergymnasiet Haninge är berättigade till bidrag som avses i 9 kap. 8 a § skollagen i fråga om de aktuella utbildningarna.

Statens skolinspektion överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten med ändring av kammarrättens dom skulle fastställa länsrättens domslut. Inspektionen anförde bl.a. följande. Målet avser frågan om en fristående gymnasieskola har rätt att anordna körkortsutbildning inom ramen för en bidragsberättigad gymnasieutbildning som en del av elevens fria val. Inspektionen hävdar att detta inte är möjligt. - Fristående gymnasieskolor ska enligt 9 kap. 8 § skollagen anordna utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen motsvarar de kunskaper och färdigheter som den offentliga gymnasieskolan ska förmedla på nationella och specialutformade program. Detta betyder att de fristående skolorna har ett visst friutrymme att finna egna lösningar kring själva utförandet av utbildningen. Friheten gäller utbildningens utformning och pedagogiska genomförande. Kunskapsuppdraget i gymnasieskolan bestäms av programmål som fastställs av regeringen. Innehållet i de kurser som ingår i de nationella programmen har fastställts av Skolverket. Kursplanerna fastställs med utgångspunkt i programmålet och grundar sig på pedagogiska bedömningar som bygger på verkets erfarenhet och praxis inom området under medverkan av experter inom respektive ämnesområde. Bolaget har för var och en av de sökta utbildningarna utfäst sig att följa motsvarande nationella programs fastställda programmål samt 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, något som förstärker kravet på likvärdighet mellan de sökta utbildningarna och utbildningen i den offentliga gymnasieskolan. - Vid en gymnasieutbildning på ett nationellt program har en kommun frihet att inom ramen för det individuella valet erbjuda eleverna samtliga kurser som finns i kommunens kursutbud utan att beakta programmålet. Kravet är dock att kursen måste ligga på en nivå som motsvarar en kurs i gymnasieskolan. En fristående gymnasieskola som har avsatt utrymme för individuellt val i sina utbildningar kan på samma sätt erbjuda kurser vars mål och innehåll inte hänförs till utbildningsmålet. Det betyder dock inte att det råder frihet att erbjuda eleverna kurser vars innehåll inte når upp till kravet på art och nivå. - Körkortsmoment avseende behörighet B återfinns i gymnasieutbildning endast som ett nödvändigt inslag för att uppnå behörighet som yrkesförare. Körkortsteori med eller utan körkortslektioner är inte en utbildning som ryms inom gymnasieskolan annat än i de utbildningar på fordonsprogrammet och motsvarande utbildningar som leder fram till behörighet som yrkes- eller anläggningsförare. Den aktuella kursen har därför inte ett kunskapsinnehåll som anknyter till gymnasieskolans kunskapsuppdrag. Om sådana kurser som målen avser skulle få tillgodoräknas i slutbetyget innebär detta att eleven inte erbjuds en fullständig gymnasieutbildning. Skulle kammarrättens dom stå fast innebär det att eleverna i praktiken endast skulle få en utbildning som omfattar 2 350 av föreskrivna 2 500 gymnasiepoäng. - Den elev som avslutar sin utbildning vid en fristående skola ska vara behörig för studier vid högskola eller universitet. Eleven ska med sina betyg kunna konkurrera på lika villkor med den som gått en gymnasieutbildning inom det offentliga skolväsendet. Det är i och för sig värdefullt för den enskilde att ha körkort. Det innebär dock inte att körkortsutbildning av vare sig teoretisk eller praktisk natur ska anordnas vid kommunala eller fristående gymnasieskolor annat än i särskilt angivna fall. Den aktuella kursen ligger således utanför gymnasieskolans uppdrag. En fristående gymnasieskola kan däremot erbjuda eleverna en frivillig körkortsutbildning så länge den läggs utanför den ordinarie undervisningen och i kurser som inte ger poäng i slutbetyget. - Inspektionen delar inte kammarrättens bedömning av innehållet i den kurs i trafikkunskap som målen avser. Kammarrätten har tagit särskild hänsyn till bolagets påstående att utbildningen har ett innehåll utöver rena körkortskunskaper. Vid en jämförelse mellan kursmålen i Vägverkets föreskrifter om kursplan för behörighet B och bolagets kursplan framgår att dessa inslag endast utgör sådana kunskaper som normalt återfinns inom en vanlig körkortsteoretisk utbildning vid trafikskolor.

Bolaget ansåg att kammarrättens dom skulle fastställas och anförde bl.a. följande. - Inspektionen intar en mycket restriktiv hållning till tolkningen av regleringen av fristående skolor och vill begränsa fristående skolors friutrymme till lösningar kring själva utförandet av utbildningen. Inspektionen synes mena att en fristående skola i stort sett är bunden till att använda sig av de kurser som ges inom det offentliga skolväsendet. Detta är en oacceptabel tolkning av det friutrymme lagstiftaren har tillerkänt fristående skolor och som dessutom saknar stöd i förarbetena till lagstiftningen. - Skolverket har vid tidigare ansökningar om tillstånd för att bedriva fristående gymnasieskolor godkänt den aktuella kursen utan anmärkning. Detta innebär att kursen är aktiv och bedrivs vid fyra gymnasier med ca 2 600 elever. Dessa gymnasier har även haft tillsyn av Skolverket utan någon erinran mot kursen. - Trafikkunskapskursen är en mycket bredare och djupare kurs än enbart en kurs för kunskaper motsvarande körkort behörighet B. Kunskapsdelen motsvarande körkort B omfattar ca 40 av totalt 150 poäng. För att få körkort måste eleven själv bekosta och avlägga kunskaps- och körprov för Vägverkets inspektörer. Kursen Trafikkunskap är en övergripande kurs över betydelsen av kommunikationer och transporter. Den belyser ämnet ur många synvinklar; historiskt, ekonomiskt, globalisering, miljö, säkerhet, olyckor m.m. Den begränsar sig inte till personbilstransporter utan belyser även andra alternativ. Kursen överskrider med råge de krav som ”art och nivå” ställer på en gymnasiekurs. En god kunskap inom kommunikations- och transportområdet tillsammans med goda kunskaper inom trafiksäkerhetsområdet är av stor betydelse för både samhället och individen. Detta innebär att även de elever som väljer trafikkunskapskursen väl erhåller gymnasiekunskaper motsvarande 2 500 poäng.

Regeringsrätten (2009-11-20, Billum, Nordborg, Hamberg, Jermsten, Stenman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Utbildningen i gymnasieskolan utgörs bl.a. av utbildning på nationella program. Inom de nationella programmen kan finnas utbildningar med olika inriktningar (5 kap. 3 § skollagen). Omfattningen av studierna på nationella program betecknas med gymnasiepoäng. Utbildningen inom varje ämne sker i form av en eller flera kurser. För varje kurs ska det anges hur många gymnasiepoäng den omfattar. De nationella programmen ska innehålla 2 500 gymnasiepoäng, varav 300 poäng utgör kurser inom det individuella valet (skollagen, bilaga 2).

Enligt 5 kap. 4 § skollagen ska de nationella programmen vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet.

Det krävs inte något formellt godkännande för att bedriva utbildning på gymnasienivå. Detta eftersom utbildningen efter grundskolan är en frivillig skolform (prop. 1995/96:200 s. 27). Däremot ställer staten vissa krav på fristående gymnasieskolor som ansöker om offentligt stöd. Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla på nationella och specialutformade program, ska Statens skolinspektion enligt 9 kap. 8 § första stycket skollagen förklara skolan berättigad till bidrag under förutsättning att vissa ytterligare krav som inte är aktuella i målet är uppfyllda.

Enligt förarbetsuttalanden till det nämnda lagrummet har uttrycket ”väsentligen” valts för att visa att en fristående gymnasieskola inte helt behöver följa de regler som omgärdar de ifrågavarande programmen inom gymnasieskolans ram. Samtidigt framhålls att kravet ska ses som en markering av den vikt lagstiftaren fäster vid att utbildningen vid de fristående gymnasieskolorna är likvärdig med den som ges inom det offentliga skolväsendet (prop. 1995/96:200 s. 73).

Förutsättningarna för att ta körkort inom ramen för gymnasieskolan finns reglerade i Skolverkets föreskrifter om förarutbildning i gymnasieskola, fristående gymnasieskola och inom gymnasial vuxenutbildning (SKOLFS 2000:142). Av föreskrifterna framgår vilka kurser en elev i gymnasieskola, fristående gymnasieskola eller komvux måste genomgå för att inom ramen för utbildningen kunna få avlägga förarprov för traktorkorts- eller körkortsbehörighet.

Av handlingarna i målen framgår följande. Bolagets fristående gymnasieskolor erbjuder utbildningar på sex nationella program med huvudsakligen teoretisk inriktning där eleverna inom ramen för det individuella valet kan välja en kurs i trafikkunskap innefattande bl.a. körkortsutbildning behörighet B (personbil). Ingen av utbildningarna leder fram till behörighet som yrkes- eller anläggningsförare. Enligt bolagets informationsmaterial erbjuds eleverna fri körkortsutbildning i form av teoriundervisning samt 20 körlektioner med egna trafiklärare och övningsbilar men eleven får själv bekosta läromedel och uppkörning. Förutom att ge den kunskap som krävs för körkort behörighet B ska kursen bl.a. utveckla förståelse för den betydelse kommunikation och kommunikationsmedel har i samhället. Vidare ska kursen belysa olika kommunikationsmedels möjligheter och begränsningar, mikro- och makroekonomi, miljömässiga belastningar m.m. samt belysa nya alternativ till traditionellt resande. Likaså ska nationella och internationella regelsystem som gäller vid resor och uppehälle belysas.

Frågan i målen är om de aktuella utbildningarna uppfyller kraven i 9 kap. 8 § första stycket skollagen att till art och nivå väsentligen svara mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla på nationella program och om utbildningarna därmed är berättigade till offentligt stöd.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

De utbildningar som bolaget vill anordna och där fri körkortsutbildning ska kunna ingå som en del av det individuella valet motsvarar inte sådana nationella program där det ingår kurser som enligt Skolverkets föreskrifter gör det möjligt att ta körkort inom ramen för utbildningen, t.ex. program som kan leda fram till behörighet som yrkesförare. Det är naturligt att ett erbjudande om att kunna ta körkort inom ramen för gymnasieutbildningen måste te sig lockande även för elever på nationella program som har en annan inriktning, t.ex. program som är teoretiskt inriktade. De nationella programmen inom gymnasieskolan syftar emellertid enligt skollagen till att vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet. Frånsett sådana program som är förberedande för yrken där fordon framförs yrkesmässigt - vilket det alltså inte är fråga om här - låter sig körkortsutbildning enligt Regeringsrättens mening svårligen förena med de angivna syftena. Att körkortsutbildningen som i det nu aktuella fallet har lagts in i en kurs vars mål anges vara vidare än själva körkortsutbildningen ändrar inte den bedömningen.

De aktuella utbildningarna uppfyller därmed, enligt Regeringsrättens bedömning, inte kravet i 9 kap. 8 § skollagen att utbildningen till art och nivå väsentligen ska motsvara de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla på nationella program eller specialutformade program. Bolagets ansökan om rätt till bidrag ska därför avslås.