RÅ 2010 not 122

Fråga om underhållsstöd och eftergift av underhållsstöd för ett barn med boende enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Not 122. Överklagande av Försäkringskassan i mål ang. underhållsstöd. - Försäkringskassan beslutade att A skulle betala tillbaka 33 244 kr av underhållsstöd som betalats ut för tiden september 2002 - maj 2006 (med undantag för jul- och sommarlovsmånaderna) avseende hennes son som varit placerad på ett hem utanför hemortskommunen. - A överklagade beslutet. - Länsrätten i Stockholms län (2008-04-29, ordf. Bergquist) avslog överklagandet och anförde: I målet är ostridigt att sonen vårdas inom socialtjänsten sedan den 12 augusti 2002. De dagar han har vistats i hemmet har ferievårdbidrag utgått. Han är därför inte berättigad underhållsstöd. Utbetalt underhållsstöd har således lämnats felaktigt till A som därmed är återbetalningsskyldig. Särskilda skäl saknas för eftergift av återbetalningskravet. Vad A anfört och vad som i övrigt framkommit i målet föranleder inte annan bedömning. Överklagandet ska därmed avslås. - A överklagade länsrättens dom. - Kammarrätten i Stockholm (2009-05-08, Bondestam, Ullman, Sivlér) upphävde länsrättens dom och Försäkringskassans beslut. Kammarrätten anförde, efter att ha återgett innehållet i 11 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd, USL, 8 § förordningen (1996:1036) om underhållsstöd 4 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:18) om underhållsstöd samt uttalanden om föreskrifter om verkställighet av lag i prop. 1973:90 (s. 211), följande. Av ordalydelsen i 11 § USL framgår att underhållsstöd inte lämnas då barnet under hel kalendermånad vårdas utom hemmet under vissa förutsättningar. I begreppet ”vårdas” ligger att någon i personens närhet måste bistå med viss hjälp och stöd. Vården i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten kan därmed svårligen fullgöras när ett barn vistas hemma hos sina föräldrar. Då det i 4 § föreskrifter om underhållsstöd stadgas att vården skall anses pågå en hel månad även om barnet är hemma under helgerna tillförs därför, enligt kammarrättens mening, något väsentligt nytt som grundar ett ekonomiskt åläggande för A. Bestämmelsen går således utöver vad som kan anses som verkställighetsföreskrift och denna skall därför inte tillämpas vid prövningen av huruvida A skall anses vara återbetalningsskyldig för utbetalt underhållsstöd. - Av utredningen framgår att A:s son har varit placerad på ett hem för vård och omsorg inom socialtjänsten fr.o.m. den 12 augusti 2002. A har dock uppgett att han under den i målet aktuella tiden har vistats hemma hos henne minst sju dagar per månad. Denna uppgift har inte ifrågasatts av Försäkringskassan. Då sonen således inte kan anses ha vårdats hela kalendermånader på hem för vård och omsorg inom socialtjänsten är inte 11 § USL tillämplig. Underhållsstöd har således inte felaktigt utbetalats till henne under perioden september 2002 - maj 2006 och hon är därmed inte återbetalningsskyldig för det utbetalda underhållsstödet. Överklagandet skall följaktligen bifallas. - Försäkringskassan överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva kammarrättens dom och fastställa länsrättens dom. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. A:s son är sedan år 2002 placerad i (annan kommun) med stöd av 9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Det är därför 11 § 2 USL som är tillämplig. Boendeformerna familjehem och bostad med särskild service för barn och ungdomar är frivilligt valda och ska i förhållande till barnets hem vara en kompletterande varaktig uppväxtmiljö. Det är ofta fråga om att tillgodose komplicerade omvårdnadsbehov. Vidare framgår att insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom är till för de barn som behöver bo utanför föräldrahemmet, men ändå få möjlighet att regelbundet hålla kontakt med sina anhöriga. I insatsen ingår omvårdnad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Insatsen ska vara ett kompletterande stöd till barnens och ungdomarnas föräldrahem eller familjehem, vilket innebär att de ska ha varaktig anknytning till någon familjemiljö utanför elevhemmet. Hur kontakterna utformas måste avgöras av barnet eller hans eller hennes närstående. Den som är placerad enligt 9 § 8 LSS får anses bo på institutionen. Besök i föräldrahemmet under placeringen bör mot bakgrund av ovanstående inte medföra att bestämmelsen i 11 § USL inte är illämplig. Att beakta i detta sammanhang är att kommunen betalar dygnskostnaden för barnets placering till dess att placeringen upphör. Underhållsstöd har lämnats felaktigt. A är återbetalningsskyldig med 33 244 kr. Skäl för eftergift har inte kommit fram. - A bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Hon ansökte om underhållsstöd 1992. Hennes som visade först fyra-fem år senare symtom på funktionshinder. En utredning ledde till bedömningen att han omfattas av LSS och hon beviljades vårdbidrag. När svårigheterna blev för stora fick han år 2002 plats på hemmet. Vid denna tidpunkt meddelade hon Försäkringskassan alla detaljer kring vårdplatsen för att samtidigt avsäga sig vårdbidraget. Det är felaktigt att hon inte har gett Försäkringskassan tillräcklig information. Vidare borde Försäkringskassan ha förstått att det rörde sig om ett vårdhem inom LSS-omsorgen eftersom hennes son omfattades av LSS sedan tidigare. Hon har betalat till stadsdelsförvaltningen för sonens placering på hemmet och hon ansvarar för alla hans utgifter. Hon förstod inte att det skulle kunna vara så att han inte hade rätt till underhållsstöd. - Regeringsrätten (2010-12-10, Almgren, Hamberg, Lundin, Brickman, Saldén Enérus) : Skälen för Regeringsrättens avgörande. - Aktuella bestämmelser . Enligt 3 § USL har ett barn rätt till underhållsstöd om föräldrarna inte bor tillsammans. Det krävs vidare bl.a. att barnet varaktigt bor hos endast en av föräldrarna (boföräldern) och är folkbokfört hos den föräldern. Enligt 11 § USL lämnas emellertid inte underhållsstöd för sådan kalendermånad då barnet under hela månaden 1. på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och logi, 2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS, eller 3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten. - I 4 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:18) om underhållsstöd finns regler som, enligt rubriken närmast före paragrafen, gäller barn som vårdas på det allmännas bekostnad. Om barnet får sådan vård som åsyftas i 11 § USL ska vården anses pågå en hel månad även om barnet är hemma under helgerna. Om barnet vistas hemma under jul- och sommarferier utges däremot underhållsstöd för de månader vistelsen pågår. - I LSS finns föreskrifter om insatser för särskilt stöd och särskild service. En sådan insats är boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet (9 § 8 LSS). - Om underhållsstöd har lämnats felaktigt ska Försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till. Om det finns särskilda skäl får dock Försäkringskassan efterge kravet helt eller delvis (20 § USL). - Den som underhållsstöd betalas ut till är skyldig att anmäla sådant förhållande som kan påverka rätten till och storleken av stödet. Anmälan ska göras till Försäkringskassan så snart den som stödet betalas ut till får veta att förhållandena har ändrats eller kommer att ändras (18 § USL). - Enligt 2 § förordningen om underhållsstöd ska, i de fall som anges i 11 § USL, den nämnd som ansvarar för vården eller den som ansvarar för inrättningen genast underrätta Försäkringskassan när ett barn skrivs in eller ut. - Borde underhållsstöd ha lämnats? Underinstanserna har utgått från att A:s son vårdas inom socialtjänsten. Försäkringskassan har i överklagandet till Regeringsrätten anfört att A:s son inte gör det utan bor på hemmet med stöd av 9 § 8 LSS. Enligt Försäkringskassan är därför 11 § 2 USL tillämplig och inte 11 § 3 USL som kammarrätten har tillämpat. Även A har uppgett att sonen är placerad med stöd av LSS och det framgår också av stadsdelsförvaltningens underrättelse till Försäkringskassan den 21 juni 2006. - Frågan om underhållsstöd borde ha lämnats ska således prövas med tillämpning av 11 § 2 USL. Vad som ska bedömas är alltså om A:s son ska anses ha bott på hemmet under hela kalendermånader trots han har vistats hemma hos henne under veckohelger. - Insatsen boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet är utformad så att barnet bor i den bostad som insatsen avser under längre perioder. Kortare vistelser på annat håll - t.ex. hos boföräldern under veckoslut - innebär inte att insatsen har upphört. Underhållsstöd borde således inte ha lämnats för de månader som Försäkringskassans återkrav avser. - Denna bedömning innebär att frågan om underhållsstöd borde ha lämnats får sin lösning genom en direkt tillämpning av USL och att det således inte finns anledning att tillämpa 4 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1996:18) om underhållsstöd, vilka i denna del inte tillför något utöver vad som framgår redan av USL. - Finns det förutsättningar för eftergift? Den fråga som härefter ska prövas är om det finns särskilda skäl för eftergift av återkravet. - Av utredningen i målet framgår att A kontaktade Försäkringskassan i anslutning till beslutet om insats enligt LSS år 2002. Hon informerades om reglerna om vårdbidrag för barn i hennes sons situation och Försäkringskassan fattade beslut om s.k. ferievårdbidrag. Frågan om rätten till underhållsstöd togs inte upp. Stadsdelsförvaltningen kontaktade Försäkringskassan om placeringen enligt LSS först i maj 2006. Hemmet gjorde en anmälan till Försäkringskassan i oktober 2002. Hemmet använde sig av en blankett som har fastställts av Försäkringskassan men hade gjort markering i en ruta för vårdbidrag, inte i den för underhållsstöd. - Vid en sammanvägd bedömning av omständigheterna i målet finner Regeringsrätten att eftergift bör beviljas. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten upphäver underinstansernas avgöranden och efterger återkravet. (mål nr 4498-09, fd 2010-11-17, Berglund)