RÅ 2010 not 42

Not 42. Överklagande av X AB (bolaget) av ett förhandsbesked ang. mervärdesskatt. - Av bolagets ansökan om förhandsbesked framgick bl.a. följande. Bolaget ingår i den s.k. Y-gruppen i vilken Y är moderbolag. Gruppen är en av de ledande aktörerna inom området för s.k. private equity - alternativa investeringar - i Norden och förvaltar nordiska fonder. Fonderna har en bolagsrättslig struktur och är såvitt avser den svenska marknaden organisatoriskt utformade som kommanditbolag. Bolaget, Y och ett antal investerare har bildat ett kommanditbolag (KB) i vilket X AB är komplementär och investerarna och Y är kommanditdelägare. Av kommanditbolagsavtalet framgår att bolaget mot ersättning i form av en ”management fee” ska ansvara för förvaltning, drift och administration av KB på sätt närmare anges i avtalet. Bolag som ingår i Y-gruppen från respektive nordiskt land kan tillhandahålla bolaget de tjänster som erfordras vid dess förvaltning av KB. Den operationella och organisatoriska strukturen av KB innebär att KB förvärvar tjänster från bolaget. - X AB ställde två frågor. 1. Anses bolagets tillhandahållande av en förvaltningstjänst till KB utgöra en sådan tjänst bestående i förvaltning av en särskild investeringsfond vilken undantas från mervärdesskatt enligt 3 kap. 9 § ML? 2. Anses bolaget förvärva en sådan tjänst avseende förvaltning av en särskild investeringsfond från utländska näringsidkare som undantas från mervärdesskatteplikt enligt 3 kap. 9 § ML? - Skatterättsnämnden (2009-11-23, Svanberg, ordf., Ohlson, Harmsen Hogendoorn, Odéen, Peterson, Rabe, Wingren) : Förhandsbesked . De med frågorna avsedda tjänsterna utgör inte tjänster avseende förvaltning av sådan särskild investeringsfond som omfattas av undantag från skatteplikt enligt 3 kap. 9 § tredje stycket 2 ML. - Skatterättsnämnden gjorde följande bedömning. - Såvitt framgår av handlingarna uppfyller KB inte villkoren för att betraktas som en investeringsfond - värdepappers- eller specialfond - enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, LIF. T.ex. synes KB inte uppfylla reglerna i LIF avseende placeringsbestämmelser och risknivå. Detta innebär också att bolaget inte står under sådan tillsyn av Finansinspektionen som anges i LIF. - Fråga uppkommer emellertid om bestämmelsen i mervärdesskattedirektivet om undantag från skatteplikt för förvaltning av särskilda investeringsfonder såsom dessa definieras av medlemsstaterna och EG-domstolens tolkning av bestämmelsens innebörd kan medföra en annan bedömning. - Nämnden konstaterade följande efter att översiktligt ha redogjort för relevanta delar av EG-domstolens domar i mål C-169/04 Abbey National och C-365/05 JP Morgan. Vid tillämpningen av den aktuella undantagsbestämmelsen är syftet med bestämmelsen av central betydelse. Detta syfte är särskilt att underlätta för små investerare att placera pengar i värdepapper via investeringsföretag. Bestämmelsen ska säkerställa den skattemässiga neutraliteten när det gäller valet mellan direkta placeringar i värdepapper och investeringar via företag för kollektiva investeringar. Om en fond utgör ett företag för kollektiva investeringar, som gör det möjligt för investerare att placera pengar i värdepapper och den fonden konkurrerar med fonder som är undantagna från skatteplikt, ska den således omfattas av undantaget från skatteplikt. Även om en fond av något skäl inte utgör ett sådant företag för kollektiva investeringar som avses i UCITS-direktivet kan den likväl omfattas av undantaget under förutsättning att den till sin karaktär och inriktning är av jämförbart slag som de fonder som omfattas av nyssnämnda direktiv. - Av handlingarna i ärendet framgår att KB ska vara verksamt inom området private equity med syfte att skapa kapitaltillväxt och realisera kapitalvinster. Det huvudsakliga syftet med KB och den verksamhet som det ska bedriva kan mot den bakgrunden inte, vilket var fallet med den verksamhet som bedrevs av det brittiska investmentbolag som tillhandahölls tjänster enligt domen i JP Morgan, anses vara att bereda privata investerare möjlighet att investera i stora värdepappersportföljer och på så sätt minska aktiemarknadsrisken. Härtill kommer, när det gäller den nu aktuella bedömningen, att likheter även föreligger mellan en sådan fond som KB utgör och s.k. entreprenörsfonder. Bl.a. är investeringar i KB i princip bundna under tio år och investeraren har inte samma möjlighet att komma ur investeringen som en investerare i fonder normalt har (jfr SOU 2002:56 s. 468). - Med hänsyn till det ovan anförda och till de övriga skillnader i form av bestämmelser för placeringsinriktning, risknivå och tillsyn som föreligger mellan KB och dess verksamhet å ena sidan och ett företag för kollektiva investeringar vars verksamhet regleras av LIF å andra sidan, kan inte heller den mervärdesskatterättsliga principen om skatteneutralitet medföra att båda företagen ska behandlas på samma sätt i mervärdesskattehänseende. Mot bakgrund av dessa förhållanden och med hänsyn till de uttalanden som EG-domstolen gjort i de ovan nämnda domarna kan enligt nämndens bedömning KB inte vara att hänföra till en sådan fond för kollektiva investeringar som avses i artikel 135.1 g i mervärdesskattedirektivet. - X AB överklagade och yrkade att förhandsbesked skulle lämnas med innebörd att de aktuella tjänsterna omfattas av undantaget från skatteplikt i 3 kap. 9 § tredje stycket 2 ML. Bolaget anförde bl.a. följande. Skatterättsnämnden åberopar att det finns skillnader i placeringsinriktning, risknivå och tillsyn mellan fonden och en investeringsfond och lägger detta till grund för att fonden inte är jämförbar med en särskild investeringsfond. Av EU-domstolens dom i JP Morgan framgår tydligt att en tillämpning av mervärdesskattedirektivets undantag inte medger att olika behandling sker mellan öppna och slutna fonder, mellan fonder bildade på kontraktsrättslig eller bolagsrättslig grund eller om fonden har extern eller egen förvaltning. De skillnader mellan fonden och en investeringsfond som Skatterättsnämnden påtalar är inte av sådan karaktär att de motiverar ett undantag från de grundläggande syftena med mervärdesskattesystemet, nämligen principerna om konkurrensneutralitet och skatteneutralitet. Bolaget åberopade även EU-domstolens dom i mål C-309/06, Marks & Spencer, avseende principen om skatteneutralitet. - Skatteverket yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas. - Regeringsrätten (2010-05-06, Almgren, Kindlund, Hamberg, Knutsson, Stenman) : Skälen för Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. (mål nr 7842-09, fd II 2010-04-21, Wahren)