RÅ 2010 not 7

Not 7. Ansökan av A.H. om prövning av statsråds beslut om fortsatt förvar enligt utlänningslagen (2005:716). - A.H., som är medborgare i Afghanistan, kom till Sverige i september 2003. Han gifte sig och två barn föddes i äktenskapet. I mars 2006 fick han permanent uppehållstillstånd på grund av anknytningen till hustru och barn. Han dömdes den 25 juli 2008 för grov kvinnofridskränkning och våldtäkt av sin dåvarande hustru till fängelse två år. Vidare utvisades han ur riket och förbjöds att återvända hit före den 19 maj 2013. - Den 23 februari 2009 vände han sig till Europadomstolen med klagomål mot utvisningsbeslutet. Den 9 juli 2009 ansökte han hos regeringen om upphävande av beslutet. Den 24 juli 2009 begärde Europadomstolen att verkställigheten skulle inhiberas. Statsrådet Tolgfors beslutade den 5 augusti 2009 att inhibera utvisningsbeslutet enligt 12 kap.11 och 12 §§utlänningslagen för tiden till dess annat bestämdes eller regeringen avgjorde ärendet. Samtidigt beslutades att A.H. skulle tas i förvar enligt 10 kap. 1 § andra stycket 3 och tredje stycket utlänningslagen i samband med att han frigavs villkorligt från fängelsestraffet. Som grund för beslutet om förvar angavs att det på grund av hans personliga förhållanden och omständigheterna i övrigt fanns anledning att anta att han annars skulle komma att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige. I enlighet med det beslutet togs A.H. i förvar den 11 augusti 2009. - Justitieministern har därefter prövat frågan om förvar den 9 oktober och den 9 december 2009. Regeringsrätten har prövat den vid två tillfällen, den 19 augusti och den 29 oktober och då förklarat att förvarsbeslutet ska bestå. - A.H. överklagade justitieministerns beslut den 9 december 2009 att A.H. skulle kvarbli i förvar. Han yrkade i första hand att förvarsbeslutet skulle upphävas och att han omedelbart skulle försättas på fri fot. I andra hand yrkade han att uppsikt skulle anses vara en tillräcklig åtgärd. Han anförde bl.a. följande. Han har fast bostad och fast arbete. Han har därför möjlighet att försörja sig själv och sina barn. Han har inte för avsikt att hålla sig undan eller bedriva någon form av brottslig verksamhet. Verkställighetsbeslutet har inhiberats i avvaktan på regeringens prövning av ingiven nådeansökan. Något datum för utresa är således inte bestämt. På grund av utvecklingen i Afghanistan är det, för det fall att nåd inte beviljas, omöjligt att veta när en avvisning ska kunna ske. Han lider svårt av att vara i förvar och har nu varit frihetsberövad under avsevärd tid trots att han avtjänat det utdömda straffet. Det är inte förenligt med proportionalitetsprincipen att hålla honom i förvar. Han är beredd att regelbundet anmäla sig till polismyndigheten och detta måste anses vara en tillräcklig åtgärd. - Regeringsrätten (2010-01-28, Heckscher, Eliason, Lundin) : Skälen för Regeringsrättens avgörande . Förutsättningarna för att ta en utlänning som har fyllt 18 år i förvar anges i 10 kap. 1 § utlänningslagen. En utlänning får tas i förvar bl.a. när det är fråga om att verkställa ett beslut om utvisning (andra stycket 3). Ett beslut om förvar enligt denna punkt får meddelas endast om det på grund av utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter finns anledning att anta att utlänningen annars kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige (tredje stycket). Som huvudregel gäller att en utlänning om ett beslut om utvisning har meddelats inte får hållas kvar i förvar mer än två månader. Den tidsgränsen får överskridas endast om det finns synnerliga skäl för en längre tid (10 kap. 4 § andra stycket). Ett beslut om förvar ska upphävas omedelbart om det inte längre finns skäl för beslutet (10 kap. 9 § fjärde stycket). Utlänningslagen ska tillämpas så att en utlännings frihet inte begränsas mer än vad som är nödvändigt i varje enskilt fall (1 kap. 8 §). - I stället för att tas i förvar kan en utlänning enligt 10 kap. 6 § utlänningslagen ställas under uppsikt. Ett beslut om uppsikt innebär enligt 10 kap. 8 § att utlänningen på vissa tider är skyldig att anmäla sig hos polismyndigheten i orten eller hos Migrationsverket. - Av praxis (RÅ 1994 ref. 36) och äldre förarbeten (prop. 1981/82:146 s. 37) framgår att ett antagande om att en utlänning kommer att hålla sig undan eller bedriva brottslig verksamhet i Sverige måste föregås av en förutsättningslös prövning i det enskilda fallet. - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Regeringsrätten har tidigare funnit att det föreligger grund för förvar enligt 10 kap. 1 § utlänningslagen. Det har inte kommit fram något som utgör skäl att nu inta en annan ståndpunkt i denna fråga. - För att A.H. ska hållas i fortsatt förvar krävs det vidare enligt 10 kap. 4 § andra stycket utlänningslagen att det finns synnerliga skäl. Prövningen i denna del ska grundas på en helhetsbedömning (RÅ 2007 not. 106). Bland de omständigheter som ska beaktas är hur stor risken är för att han håller sig undan och för att han fortsätter sin brottslighet. Av intresse i det sammanhanget är under vilka personliga förhållanden han lever. Vidare ska beaktas hur länge han har varit berövad friheten och hur långt frihetsberövande det kan bli fråga om. Det finns här anledning att särskilt framhålla att Regeringsrättens erfarenhet är att det brukar ta mer än ett år innan Europadomstolen fattar beslut i ärenden av det slag som A.H. har aktualiserat där. - Vid en sammantagen bedömning av förhållandena i detta mål finner Regeringsrätten att ett fortsatt frihetsberövande inte står i rimlig proportion till intresset av att underlätta verkställigheten av en kommande utvisning eller till intresset av att förhindra att A.H. begår nya brott. Det finns därmed inte längre synnerliga skäl för att hålla honom i förvar utan det är tillräckligt att han ställs under uppsikt. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten upphäver förvarsbeslutet och beslutar att A.H. omedelbart ska försättas på fri fot. - Regeringsrätten beslutar att A.H. ska stå under uppsikt enligt 10 kap. 6 § utlänningslagen. Det ankommer på Polismyndigheten i Östergötlands län att besluta om anmälningsskyldighet för A.H. - Beslutet om uppsikt ska prövas på nytt inom sex månader från Regeringsrättens beslut. Om ny prövning inte sker inom denna tid upphör beslutet att gälla. - Regeringsråden Sandström och Ståhl var av skiljaktig mening och anförde: Vid tidpunkten för justitieministerns beslut den 9 december 2009 hade A.H. hållits i förvar i ca fyra månader. Regeringsrätten har i åtskilliga tidigare fall godtagit väsentligt längre förvarstider (se t.ex. RÅ 2005 not. 133 där den förvarstagne, liksom i det aktuella fallet, sedan länge hade ett ärende anhängigt hos Europadomstolen). Vid en sammantagen bedömning av förhållandena i målet finner vi att förvarsbeslutet ska bestå. (mål nr 7933-09, fd I 2010-01-19, Axelsson)