RÅ 2010 not 92

Ansökan av B.P. om rättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan

Not 92. Ansökan av B.P. om rättsprövning av ett beslut om antagande av detaljplan. - Byggnadsnämnden i Hässleholms kommun beslutade den 14 augusti 2007 att anta detaljplan för Lursjöns camping och badplats i Hästveda. Syftet med planen är att detaljplanelägga befintlig badplats och campingplats för att säkra dessa samt att pröva en utvidgning av campingområdet. Sedan beslutet överklagats avslog Länsstyrelsen i Skåne län i beslut den 29 november 2007 överklagandena. B.P. och J.R. överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att beslutet att anta detaljplanen skulle upphävas. I en gemensam skrivelse anförde de bl.a. följande. Bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och till behovet av skydd mot olyckshändelser. Som grannar besväras de redan nu av sanitära olägenheter från campingplatsen. Utökningen av campingplatsen kommer att accentuera dessa problem. Detaljplanen bör anpassas med ett skyddsavstånd om 100 meter fram till deras fastigheter. De befarar också att asfaltoljor från hårdgjorda ytor kommer att öka belastningen på Lursjön. En miljökonsekvensbeskrivning bör utföras. Utbyggnaden kommer att ske på andra sidan av en tillfartsväg. Trafiksäkerheten kommer att försämras i övergången mellan den gamla och nya delen av campingen. De framförde även kritik mot länsstyrelsens bedömningar. - Regeringen (Miljödepartementet, 2009-02-05) avslog överklagandena med följande motivering. Regeringen har i förevarande ärende endast att pröva aktuell detaljplan. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att antingen fastställa eller upphäva beslutet i dess helhet. Regeringen kan inte pröva en annan planutformning än den som kommunen antagit. - Vad gäller hälsoskydd och säkerhet konstaterar regeringen att länsstyrelsen beslutat att inte pröva kommunens antagandebeslut enligt bestämmelserna i 12 kap. PBL, vilket innebär att länsstyrelsen funnit att exploateringen enligt detaljplanen går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet. Regeringen finner inte skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande i det avseendet. - Vid ärendets prövning i övrigt finner regeringen att de olägenheter som detaljplanen kan medföra för B.P. och J.R. inte kan vara så betydande att detaljplanen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört om vald trafiklösning eller andra allmänna intressen utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklagande ska upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad de klagande anfört om länsstyrelsens bedömningar eller deras invändningar i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. - B.P. ansökte om rättsprövning och yrkade att regeringens beslut skulle upphävas. Om detaljplanen kvarstod yrkade han att det skulle utgå skadestånd från fastigheten Tottarp 1:32 med det belopp som bl.a. hans fastighet minskar i värde samt att en frizon från all campingverksamhet om 100 meter ska införas i anslutning till och inom campingplatsen i riktning mot fastigheten Påarp 1:16. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Regeringens beslut strider mot 5 kap. 2 § PBL då den utbyggda campingplatsen uppenbart kommer att leda till sänkta fastighetsvärden. Det strider också mot 5 kap. 7 § PBL då en utökad campingplats kommer att försämra livsmiljön för boende i intilliggande fastigheter på grund av musik nattetid och sanitära olägenheter. Vidare strider beslutet mot 12 kap. 1 § PBL då den utökade campingplatsen kommer att medföra trafiksäkerhetsproblem. Slutligen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas eftersom det inte kan uteslutas att campingutbyggnaden kan påverka miljön negativt. - Regeringsrätten (2010-10-18, Billum, Eliason, Kindlund, Jermsten, Stenman) : Skälen för Regeringsrättens avgörande . Det ankommer inte på Regeringsrätten att pröva yrkandena om skadestånd och om införande av frizon. Dessa yrkanden ska därför avvisas. - - - Vid utformningen av en detaljplan ska enligt 5 kap. 2 § första stycket PBL skälig hänsyn tas till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Enligt 5 kap. 7 § 11 PBL får i detaljplanen bestämmas om skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen och, om det finns särskilda skäl, högsta tillåtna värden för störningar genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat liknande som omfattas av 9 kap.miljöbalken. I 5 kap. 18 § PBL regleras i vilka fall en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. Av 12 kap. 1 § PBL framgår att länsstyrelsen ska pröva en kommuns beslut att anta en detaljplan bl.a. om en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor. - De i målet tillämpliga bestämmelserna i plan- och bygglagen är allmänt hållna och ger myndigheterna ett förhållandevis stort utrymme för bedömningar. Det har i målet inte kommit fram att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det handlingsutrymme som föreligger i planärenden eller att det vid handläggningen förekommit något fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Det framgår inte heller klart av omständigheterna i målet att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut ska därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande . Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut ska stå fast. - Regeringsrätten avvisar yrkandena om skadestånd och införande av frizon. - (mål nr 1435-09, fd II 2010-09-08, Lundberg)