RÅ 2010:13
Ett regeringsbeslut om detaljplan för en park har inte ansetts beröra boende, fastighetsägare och företag utanför planområdet på ett sådant sätt att de har rätt till rättsprövning av beslutet.
Kommunfullmäktige i Stockholms kommun antog den 15 juni 2009 detaljplan för Nobelparken m.m. (Östermalm 1:20 m.m.) i stadsdelen Östermalm i Stockholm.
Länsstyrelsen i Stockholms län
P-O.L. m.fl. överklagade kommunens beslut hos Länsstyrelsen i Stockholms län. De yrkade att länsstyrelsen skulle upphäva kommunens beslut om att anta detaljplanen. De yrkade även muntlig förhandling och att syn skulle genomföras på fastigheten Östermalm 1:20.
Länsstyrelsen i Stockholms län beslöt den 24 juli 2009 att avvisa överklagandet från en av de klagande samt att avslå övriga överklaganden efter prövning i sak.
regeringen
P-O.L. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut hos regeringen.
Regeringen (Miljödepartementet, 2009-10-15) yttrade: - - - Regeringen har i detta ärende endast att pröva den av kommunfullmäktige den 15 juni 2009 antagna detaljplanen mot bakgrund av bestämmelserna i plan- och bygglagen (1987:10), PBL. Vid denna prövning har regeringen enligt 13 kap. 8 § PBL att antingen fastställa eller upphäva planbeslutet i dess helhet. Frågor som rör den närmare utformningen av tillåtna åtgärder prövas i samband med genomförandet av planen. Inte heller frågor som rör tidigare handläggning, ägarförhållanden till mark inom planområdet, ansökan om byggnadsminne eller statligt byggnadsminne prövas i ett detaljplaneärende. - - - Området för den aktuella detaljplanen ligger i Nobelparken som ingår i området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården som är en nationalstadspark. I detta område får enligt bestämmelserna i 4 kap. 7 § andra stycket miljöbalken ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. - För området gäller en stadsplan (numera detaljplan) från 1911. I den utgör hela området, utom byggrätten på berget, allmän platsmark. Gamla skogsinstitutets byggnader i planområdet saknar byggrätt. Syftet med den nu antagna detaljplanen är att ge möjlighet att använda Gamla skogsinstitutet som ambassadkansli eller kontor samt att ta bort den gällande planens byggrätt på berget i Nobelparken. Av planhandlingarna framgår att kring Gamla skogsinstitutet och dess gårdsplan kommer ett inre skydd i form av staket att uppföras. Ett yttre skydd i form av murar, pollare och naturstensblock kommer att som en buffertzon placeras längre från byggnaden. Området mellan inre och yttre skydd kommer att vara tillgängligt för allmänheten. Vidare ska träden i Nobelparken bevaras och det krävs marklov för att fälla friska träd. Gamla skogsinstitutet med dess f.d. förrådsbyggnader är statligt byggnadsminne och planområdet utgör en värdefull miljö enligt 3 kap. 12 § PBL. Planbestämmelser har därför införts som ger samliga byggnader m.m. kulturskydd. - Klagandena har som huvudsaklig grund för överklagandena åberopat att detaljplanen strider mot bestämmelserna om skydd för nationalstadspark i 4 kap. 7 § miljöbalken. Regeringen konstaterar att de åtgärder som avses genomföras inom nationalstadsparken med anledning av den överklagade detaljplanen kommer att ske inom ett område som redan i dag till viss del är påverkat av exploatering. Regeringen finner med hänsyn härtill och till den detaljerade regleringen i planbestämmelserna att ett genomförande av de planerade åtgärderna inte medför intrång i nationalstadsparkens parklandskap eller naturmiljö och inte heller innebär att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas i den mening som avses i 4 kap. 7 § miljöbalken. - Regeringen konstaterar att länsstyrelsen i beslut den 26 juni 2009 inte funnit skäl att pröva kommunens antagandebeslut enligt bestämmelserna i 12 kap. 1 § PBL. Det innebär att länsstyrelsen funnit att exploateringen enligt detaljplanen inte innebär att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken inte tillgodoses eller att en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor. Regeringen finner inte att vad klagandena anfört utgör skäl att frångå länsstyrelsens ställningstagande. Vad klagandena framfört om länsstyrelsens bedömningar eller om ärendets handläggning i övrigt hos länsstyrelsen utgör inte skäl att upphäva länsstyrelsens beslut. - När det gäller klagandenas invändningar i övrigt finner regeringen inte att de olägenheter som detaljplanen kan medföra för klagandena kan vara så betydande att planen av det skälet inte kan godtas. Vad klagandena anfört om valet av plats, förändrad naturmiljö, påverkan på områdets promenad- och rekreationsvärden, inskränkning av området för allmänheten eller säkerhetsaspekter och hotbild utgör inte skäl för att regeringen med anledning av deras överklaganden ska upphäva planbeslutet. Regeringen finner inte heller att vad klagandena anfört i övrigt utgör skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Regeringen avslår överklagandena.
P-O.L. ansökte hos Regeringsrätten om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att beslutet skulle upphävas. Han yrkade också att Regeringsrätten skulle förordna att beslutet tills vidare inte skulle gälla.
Ytterligare 46 sökande yrkade i en gemensam skrivelse att regeringens beslut skulle upphävas och att Regeringsrätten skulle besluta om inhibition av beslutet. De yrkade också att muntlig förhandling och syn skulle hållas i målet.
I beslut den 18 december 2009 förelade Regeringsrätten samtliga sökande att ge in en skriftlig redogörelse för på vilket sätt regeringens beslut avseende detaljplanen för Nobelparken i Stockholms kommun innefattade en prövning av deras civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen.
P-O.L. anförde i svar på föreläggandet bl.a. följande. Han har bott i området sedan 1977. Det har varit självklart för honom och hans familj att vistas i parken. Att han även i framtiden, tryggt och utan oro, ska kunna njuta av parken både från sin balkong och vid promenader i den anser han vara hans civila rättighet. Parkmiljön kommer att fördärvas med staket, murar och järnpollare om detaljplanen godkänns. Det finns en risk att avspärrningarna i parken blir vanliga och långvariga. Han anser sig vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inför Regeringsrätten i denna fråga.
Övriga sökande anförde följande. De ingår samtliga i den av länsstyrelsen godkända sakägargruppen. De är enskilda personer eller grupper av enskilda personer som visat sig berörda av detaljplanebeslutet och har därför rätt att ansöka om rättsprövning av detta (RÅ 2004 ref. 108). Deras talan har inte prövats av en opartisk domstol, särskilt med hänsyn till att regeringen har varit bunden av det hyresavtal av den 11 maj 2007 som Statens fastighetsverk på regeringens uppdrag har tecknat med staten Israel. De kommer att lida skada av den irreversibla miljöförstöring som exploateringsåtgärderna enligt detaljplanen innebär.
Fyra sökande, nämligen A.K., PPC Financial Group, K.S. och J.T. återkallade därefter sina ansökningar.
Regeringsrätten (2010-02-15, Heckscher, Eliason, Lundin, Brickman, Saldén Enérus) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Eftersom A.K., PPC Financial Group, K.S. och J.T. återkallat sina ansökningar om rättsprövning ska målet i dessa delar skrivas av.
Enligt 1 § lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av den enskildes civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen.
Regeringsrätten erinrar inledningsvis om att tillämpningsområdet för rättsprövningen i 2006 års rättsprövningslag är ett annat än enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Det är numera kopplat till begreppet civila rättigheter och skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Det förhållandet att länsstyrelsen och regeringen ansett att en enskild varit part i ett detaljplanärende har således ingen självständig betydelse vid avgörande av om den enskilde har rätt till rättsprövning av beslutet (se prop. 2005/06:56, s. 22).
Såväl P-O.L. som övriga sökande, med undantag för bostadsrättsföreningen Gardisten 5, Kungliga Motorbåt Klubben och HR Konsult JH AB bor enligt handlingarna i målet i hyreslägenheter eller bostadsrättslägenheter i fastigheter utanför planområdet. Det har inte kommit fram att de äger någon fastighet som påverkas av planen eller att de på någon annan grund är berörda av den annat än indirekt. De har därmed inte visat att regeringens beslut innefattar en prövning av deras civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Deras ansökningar om rättsprövning ska därför avvisas.
Bostadsrättsföreningen Gardisten 5 äger en fastighet. Denna är dock belägen på ett sådant avstånd från planområdet att föreningen i sin egenskap av fastighetsägare inte kan anses berörd av planen. Det har inte kommit fram att föreningen på annan grund är berörd av planen annat än indirekt. Bostadsrättsföreningen har därmed inte visat att regeringens beslut innefattar en prövning av dess civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Även föreningens ansökan ska därför avvisas.
Vad slutligen gäller Kungliga Motorbåt Klubben och HR Konsult JH AB får det antas att de driver näringsverksamhet i fastigheter utanför planområdet. Det har inte kommit fram att de äger någon fastighet som påverkas av planen eller att de på någon annan grund är berörda av planen annat än indirekt. De har därmed inte visat att regeringens beslut innefattar en prövning av deras civila rättigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6.1 i Europakonventionen. Även deras ansökningar ska avvisas.
Vid denna utgång finner Regeringsrätten att det är uppenbart obehövligt att hålla muntlig förhandling och syn, varför dessa yrkanden avslås. Yrkandena om inhibition föranleder ingen åtgärd.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår yrkandena om muntlig förhandling och syn.
Regeringsrätten avskriver målet i den del det rör ansökningar om rättsprövning från A.K., PPC Financial Group, K.S. och J.T.
Övriga ansökningar avvisas.