RÅ 2010:29

C.A.B. överklagade hos Länsrätten i Stockholms län en skrivelse av Datainspektionen den 27 augusti 2007, vari Datainspektion meddelade C.A.B. att dennes klagomål rörande en felaktighet på en webbsida inte föranledde någon åtgärd från myndigheten. - Länsrätten konstaterade i beslut den 28 september 2007 att den skrivelse som C.A.B. överklagat inte var något överklagbart beslut och avvisade C.A.B:s överklagande.

Kammarrätten i Stockholm

C.A.B. överklagade länsrättens beslut och anförde bl.a. följande. Länsrättens beslut strider mot EU-direktiv 95/46/EG som bl.a. stadgar att EU-medborgare har en oavvislig rätt att få utebliven rättelse av felaktigheter inom databehandling behandlad av domstol.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2008-01-03, Jansson, Wijkman, referent, Arnljots) yttrade: Enligt 51 § personuppgiftslagen (1998:204), PUL, får tillsynsmyndighetens beslut enligt PUL om annat än föreskrifter överklagas till allmän förvaltningsdomstol. - I prop. 2005/06:173 finns uttalat att enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer är utgångspunkten vad gäller överklagande av myndighetsbeslut enligt PUL att beslut som direkt berör den enskilde skall kunna överklagas och att andra beslut, som kan betecknas som interna eller administrativa, inte bör få överklagas. - Datainspektionen har gjort en prövning av C.A.B:s klagomål angående publiceringen av ett bolagsstämmoprotokoll med en påstådd felaktig uppgift på Handelsbankens webb och därvid funnit att behandlingen av personuppgifterna inte innebär en sådan kränkning som strider mot bestämmelserna i PUL. Datainspektionens ställningstagande berör direkt C.A.B. och bör därför vara överklagbart. Länsrätten har således haft att pröva C.A.B:s överklagande i sak. Målet skall därför återförvisas till länsrätten för erforderlig handläggning. - Kammarrätten undanröjer länsrättens beslut och återförvisar målet till länsrätten för erforderlig handläggning.

Datainspektionen överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva denna och fastställa länsrättens beslut att avvisa C.A.B:s överklagande. Till stöd för sin talan anförde inspektionen bl.a. följande. Kammarrättens dom ger uttryck för uppfattningen att en anmälare under vissa omständigheter har rätt att kräva att Datainspektionen ska vidta åtgärder med anledning av hans anmälan. En sådan uppfattning strider både mot den praxis som har utvecklats om besluts överklagbarhet och mot doktrinen på området. För överklagbarhet har i praxis krävts att ett beslut kan beräknas få och även fått påtagliga faktiska verkningar (RÅ 1996 ref. 43) eller varit ägnat att uppfattas som bindande med följd att det ändå kunde få verkan enligt sitt innehåll (RÅ 2004 ref. 8). Däremot har ett beredningsbeslut inte ansetts överklagbart när det saknat mer påtagliga direkta rättsverkningar mot parter eller andra (RÅ 1996 ref. 3). Det aktuella beslutet saknar de egenskaper som enligt praxis krävs för överklagbarhet. Beslutet innehåller en bedömning enligt PUL av de faktiska omständigheter som anmälaren påtalat. Denna bedömning utgör skälet till att inte vidta någon åtgärd i ärendet. Beslutet är inte verkställbart och har endast skickats till anmälaren. Datainspektionen är oförhindrad att vid ett senare tillfälle vidta åtgärder med anledning av anmälan. Datainspektionen är således inte bunden av beslutet eller den bedömning som utgör skälet till beslutet. I sammanhanget bör även noteras att kammarrätten har vidgat innebörden av ett förarbetsuttalande som rör överklagande enligt 52 § PUL av registerförande myndigheters beslut om rättelse etc. till att även omfatta Datainspektionens beslut i egenskap av tillsynsmyndighet enligt 51 §. Motivuttalanden till 52 § kan inte läggas till grund för en tolkning av 51 § på det sätt som kammarrätten gör.

C.A.B. bestred bifall till överklagandet och anförde att Regeringsrätten inte borde begränsa sin prövning till frågan om det var ett överklagbart beslut utan skulle pröva målet i sak. Vidare yrkade C.A.B. att förhandsavgörande från EU-domstolen skulle inhämtas och att muntlig förhandling skulle hållas i målet.

Regeringsrätten (2010-03-04, Billum, Almgren, Hamberg, Jermsten, Stenman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 51 § PUL får tillsynsmyndighetens beslut enligt lagen om annat än föreskrifter överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Av 2 § personuppgiftsförordningen (1998:1191) framgår att Datainspektionen är tillsynsmyndighet enligt PUL.

Enligt 22 § förvaltningslagen (1986:223) får ett beslut överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Förvaltningslagen ger emellertid, bortsett från vissa beslut som meddelas under handläggning, inget svar på frågan om ett beslut kan överklagas. Rätten att överklaga regleras i stället i viss mån genom bestämmelser i specialförfattningar och myndighetsinstruktioner.

Även om det i en författning anges att ett beslut enligt författningen eller ett beslut av en viss myndighet kan överklagas, ska detta inte uppfattas så att alla sådana beslut är överklagbara. Överklagbarheten är nämligen begränsad till följd av allmänna principer som har utbildats i praxis (jfr RÅ 2007 ref. 7 och där angivna rättsfall). En myndighets faktiska handlande eller underlåtenhet att handla kan exempelvis inte överklagas. En annan förutsättning för överklagande är att beslutet har någon inte alltför obetydlig verkan för parter eller andra. Normalt saknas också möjlighet att klaga över motiveringen till ett beslut (prop. 1997/98:101 s. 50 f.).

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. C.A.B. inkom till Datainspektionen med ett klagomål angående publiceringen av ett bolagsstämmoprotokoll med en påstådd felaktig uppgift på Handelsbankens webbsida. Han anförde att den felaktiga uppgiften var kränkande och begärde därför hjälp med att få uppgiften ändrad eller borttagen. I en skrivelse till C.A.B. meddelade Datainspektionen att inspektionen bedömde att den aktuella behandlingen av personuppgifter inte innebär en sådan kränkning som strider mot bestämmelserna i PUL, att man därför inte avsåg att vidta någon åtgärd med anledning av klagomålet och att ärendet härmed avslutades.

Det överklagade beslutet är fattat av Datainspektionen i dess egenskap av tillsynsmyndighet och innebär att inspektionen beslutat att inte vidta någon åtgärd med anledning av en anmälan. Regeringsrätten har tidigare funnit att ett beslut att avskriva ett tillsynsärende inte är av beskaffenhet att kunna bli föremål för en överprövning hos förvaltningsdomstol (RÅ 1996 not. 190). Enligt Regeringsrättens mening saknas skäl att göra någon annan bedömning beträffande Datainspektionens beslut i förevarande mål. Eftersom inspektionens beslut inte är överklagbart har länsrätten rätteligen avvisat C.A.B:s överklagande.

Vid denna utgång föranleder yrkandena om inhämtande av förhandsavgörande från EU-domstolen och muntlig förhandling inga vidare åtgärder.