RÅ 2010:58

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut hos kammarrätten och anförde bl.a. följande. Uppgiften ska användas i syfte att möjliggöra vidtagandet av rättsliga åtgärder i ett fordringsärende där barnet är gäldenär. Åtgärderna kan innefatta kontakt med barnets vårdnadshavare. Enligt 6 kap.föräldrabalken (FB) har vårdnadshavare ett legalt vårdnadsansvar för den omyndige eller underårige. I den skyldigheten ligger ett ekonomiskt ansvar såväl som ett tillsynsansvar. Reglerna i FB är uppbyggda kring det förhållandet att vårdnadshavaren ska få kännedom om det som rör den underårige så att det åliggandet kan uppfyllas. En vårdnadshavare eller förmyndare har vidare ett ansvar enligt FB för den underåriges skuldsättning. Den som är ansvarig vårdnadshavare kan inte uppleva en påtaglig nackdel av att få del av upplysningar som är till hjälp i utövandet av ansvaret som vårdnadshavare.

Skatteverket vidhöll sitt beslut.

Bolaget överklagade kammarrättens dom hos Regeringsrätten och anförde bl.a. följande. Kammarrättens uppfattning tycks vara att såväl en vårdnadshavare som en skuldsatt underårig kan utsättas för risk för intrång i den personliga integriteten om uppgifter om vårdnadshavaren lämnas ut när den underårige är skuldsatt. Det saknas motivering till varför integritetsintrång skulle kunna uppkomma men det får antas att det är obehagskänslor och/eller risken för framtida rättsliga åtgärder i fordringsärendet som anses motivera sekretessen. Det är möjligt att en vårdnadshavare kan tycka att det är obehagligt att få kännedom om den underåriges skulder men denne kan inte anses lida men av att få klarhet i förhållanden som hon eller han bär det yttersta ansvaret för. Om inte vårdnadshavaren bereds möjlighet att utöva sitt ansvar för den underårige löper denne risk att vid uppnådd myndighetsålder drabbas av en betalningsanmärkning med åtföljande problem.

Regeringsrätten (2010-06-22, Almgren, Kindlund, Knutsson, Jermsten, Stenman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 22 kap. 1 § OSL gäller sekretess bl.a. i verksamhet som avser folkbokföringen för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Svea Inkasso AB har begärt ut uppgifter från folkbokföringen om en vårdnadshavares namn och adress. Folkbokföringsuppgifter är normalt offentliga. Det måste föreligga någon särskild anledning för att sådana uppgifter ska få hemlighållas. Av förarbetena (prop. 1979/80:2 del A s. 210-211) framgår att en sådan särskild anledning kan vara att omständigheterna tyder på att ett utlämnande av normalt harmlösa uppgifter kan leda till aktioner eller trakasserier som kan uppfattas som hotande eller påtagligt obehagliga eller om man kan befara personförföljelse. Att adressuppgifter begärs ut för indrivningsändamål kan enligt vad som framhölls i prop. 1981/82:186 (s. 54) knappast anses utgöra särskild anledning att hemlighålla dem.

Frågan i målet är om det av särskild anledning kan antas att vårdnadshavaren eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.

Uttrycket men har getts en mycket vid innebörd och åsyftar i första hand sådana skador som att någon blir utsatt för andras missaktning om hans personliga förhållanden blir kända. Utgångspunkten för en bedömning av om men föreligger måste vara den berörda personens egen upplevelse men bedömningen kan korrigeras på grundval av gängse värderingar i samhället (prop. 1979/80:2 del A s. 83).

Svea Inkasso AB har uppgett att de begärda uppgifterna ska användas för att upplysa vårdnadshavaren om barnets skuld samt att den aktuella skulden kommer att lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning.

Folkbokföringsuppgifter är normalt sett harmlösa. Den exemplifiering som görs i förarbetena av sådana undantagsfall som kan föranleda sekretess avser trakasserier och personförföljelser. Någon sådan situation kan endast undantagsvis antas förekomma i relationen vårdnadshavare/barn. Enligt Regeringsrättens mening innebär den omständigheten att vårdnadshavaren får vetskap om att barnet är skuldsatt och föremål för indrivningsåtgärder inte att det därigenom finns särskild anledning att anta att vårdnadshavaren eller någon närstående till denne lider men om de begärda uppgifterna röjs. Regeringsrätten finner därför att bestämmelsen i 22 kap. 1 § OSL inte hindrar att uppgifterna lämnas ut.