RÅ 2010:7

Länsrätten i Stockholms län

Försäkringskassan beslutade den 21 december 2004 att avslå K.H:s ansökan om familjebidrag i form av bostadsbidrag med stöd av 7 kap. och 11 kap. förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, FFT samt 9 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter om familjebidrag, RFFS 1995:10. Vid omprövning den 7 februari 2005 fann kassan inte skäl att ändra beslutet. Därvid anförde kassan bl.a. följande. Bostadskostnaden har beräknats till 1 592 kr per månad. Vid beräkning av bidraget har hänsyn tagits till annan inkomst i form av genomsnittligt studiemedel med 6 272 kr per månad. Detta skall räknas av genom att hela beloppet minus 500 kr dras från det högsta bidrag han är berättigad till. K.H. har studiemedel enligt 3 kap.studiestödslagen (1999:1395). Den enda form av studiestöd som inte skall avräknas är studiebidrag för gymnasiestudier enligt 2 § studiestödslagen. Vid beräkningen av bostadsbidraget blir sålunda avdraget högre än hans bostadskostnad. K.H. har därmed inte rätt till något bostadsbidrag.

K.H. överklagade omprövningsbeslutet hos länsrätten och yrkade att han skulle beviljas bostadsbidrag fr.o.m. juni 2004, att endast de av honom uppburna studiebidragen om 1 779 kr per månad skulle upptas som inkomst vid avräkning enligt 7 kap. 13 § FFT, att hans studielån inte skulle upptas som sådan inkomst samt att målet skulle återförvisas till Försäkringskassan för beräkning av hans bostadsbidrag. Han anförde vidare bl.a. följande. I FFT anges ej vad som avses med "annan inkomst", men det förefaller orimligt att studielån utgör en sådan. Hans situation är ganska unik då det är sex ungdomar som genomgår en specialutbildning för försvaret samtidigt som de studerar. I föreskrifterna har man antagligen endast beaktat dem som slutar skolan samma år som de rycker in i lumpen. Man bör jämföra med reglerna om vanligt bostadsbidrag där det anges att vanliga inkomster skall ökas med studiemedel i form av studiebidrag, medan studielån inte påverkar inkomstberäkningen. Det finns ingen anledning att göra någon annan bedömning när det gäller bostadsbidrag för totalförsvarspliktiga.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (2007-02-20, ordförande Åslundh-Nilsson) yttrade, efter att ha redogjort för tillämpliga bestämmelser: Frågan i målet är om den ersättning i form av studielån som K.H. får under tjänstgöringstiden utgör en sådan annan inkomst som avses i 7 kap. 13 § första stycket 3 FFT, vilken skall avräknas från familjebidraget i form av bostadsbidrag i den del som överstiger 500 kr per månad. Av 9 § RFFS 1995:10 framgår att vissa typer av inkomster inte skall avräknas från familjebidraget. Inkomst i form av studielån har dock inte undantagits från avräkning genom den aktuella bestämmelsen. Det finns inte heller stöd i FFT för att ersättning i form av studielån inte skall avräknas från bostadsbidraget. Länsrätten finner mot denna bakgrund att den ersättning i form av studielån som K.H. får under tjänstgöringstiden får anses utgöra en sådan annan inkomst som skall avräknas från hans familjebidrag i enlighet med 7 kap. 13 § första stycket 3 FFT. Det finns inte i övrigt skäl att ändra Försäkringskassans beslut. Vad K.H. har anfört föranleder ingen annan bedömning. Överklagandet skall således avslås. - Länsrätten avslår överklagandet.

K.H. fullföljde sin talan hos kammarrätten och anförde i huvudsak följande. Frågan i målet gäller en tolkning av begreppet "annan inkomst". Riksförsäkringsverkets (RFV) föreskrifter kan inte vara uttömmande. Det förhållandet att RFV väljer att undanta vissa ersättningar från begreppet "annan inkomst" innebär inte att alla andra ersättningar, exempelvis underhållsstöd, med automatik blir annan inkomst. Orsaken till att inkomst i form av studiemedel inte har undantagits från avräkning genom den aktuella bestämmelsen är naturligtvis att RFV ansett att studiemedel inte är att betrakta som inkomst. Det saknas då skäl att ta upp studiemedel bland undantagen. Det studiemedel han uppbär är en form av lån. Det ligger långt ifrån vanligt språkbruk att kalla detta för inkomst. Den del av studiemedlen som utgör studiebidrag skall däremot avräknas. I lagen (1993:737) om bostadsbidrag anges att vanliga inkomster skall utökas med studiebidrag och att studielån inte påverkar inkomstberäkningen. Försäkringskassans vägledning har ingen formell status.

Försäkringskassan bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Inkomst i form av studiemedel har inte undantagits från avräkning genom den aktuella bestämmelsen. I Vägledning 2002:14 version 2, s. 48 f. anges att till kategorin annan inkomst hör studiemedel.

Kammarrätten i Stockholm (2008-01-16, Wijkman, Cedermark, referent samt nämndemännen Båvner och Strid) yttrade: Av 7 kap. 14 § jämförd med 13 § första stycket 3 FFT framgår att vid bestämmande av vissa värnpliktsförmåner skall den bidragsberättigades inkomst av arbete, sjukpenning eller annan inkomst räknas av på visst sätt. Varken i förordningen eller i de föreskrifter som utfärdats till ledning för tillämpningen av denna (RFFS 1995:10) finns någon definition av vad som avses med "annan inkomst". Däremot anges i nämnda föreskrifter vissa inkomster som inte skall räknas av vid bestämmande av bostadsbidrag, exempelvis barnbidrag, studiehjälp i form av studiebidrag enligt 2 kap.studiestödslagen och ekonomiskt bistånd. - Enligt kammarrättens mening saknas stöd för att betrakta den del av studiemedlen som utgör ett lån som "inkomst av arbete, sjukpenning eller annan inkomst" enligt FFT. Denna slutsats stöds av det faktum att lånedelen av studiemedel inte påverkar storleken av vanligt bostadsbidrag (jfr 4 § tredje stycket 2 lagen om bostadsbidrag). Kammarrätten finner därför, trots att Försäkringskassan i Vägledning 2002:14 angett att studiemedel skall avräknas, att lånedelen av K.H:s studiemedel inte skall räknas av vid bestämmandet av hans värnpliktsförmån. Däremot anser kammarrätten att bidragsdelen av studiemedlen kan anses utgöra sådan "annan inkomst" som enligt förordningen skall räknas av. Överklagandet skall därför bifallas på detta sätt. - Kammarrätten bifaller överklagandet och förordnar, med ändring av länsrättens dom och Försäkringskassans beslut, att lånedelen av K.H:s studiemedel inte skall avräknas vid beviljandet av värnpliktsförmån i form av bostadsbidrag.

Kammarrättsrådet Ringvall var skiljaktig och anförde. Jag gör samma bedömning som länsrätten och ändrar därför inte den överklagade domen. I övrigt är jag ense med majoriteten

Försäkringskassan överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva domen i vad lånedelen av K.H:s studiemedel inte skulle avräknas vid beviljande av förmån till totalförsvarspliktiga i form av bostadsbidrag. Försäkringskassan anförde bl.a. följande. Lånedelen av K.H:s studiemedel är att anse som sådan annan inkomst enligt i 7 kap. 13 § första stycket 3 sista meningen FFT som ska avräknas vid beviljande av bostadsbidrag enligt förordningen. Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, handikappersättning, studiebidrag enligt 2 kap.studiestödslagen och ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) utgör enligt RFFS 1995:10 om familjebidrag sådan inkomst som inte avräknas från familjebidraget. Inte heller avräknas ersättningar som utges till den bidragsberättigade med anledning av tjänstgöringen. Med studiehjälp enligt 2 kap.studiestödslagen avses studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och regleras i 3 kap.studiestödslagen. - Kammarrätten har till stöd för sin uppfattning hänvisat till att lånedelen av studiemedel inte påverkar storleken av bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag. Avsikten med bostadsbidrag enligt nu nämnda lag är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och rymliga bostäder. Den bostadsstandard som stödet ska säkra ska vara den som man på sikt vill nå för hela befolkningen och inte bara den standard som kortsiktigt klarar hushållens omedelbara behov (prop. 1992/93:174 s. 15). Familjebidrag till totalförsvarspliktiga har emellertid ett annat och mer begränsat syfte, nämligen att garantera ekonomisk och social trygghet åt den värnpliktige och åt dem av hans anhöriga som för sin försörjning är beroende av hans inkomster (prop. 1977/78:127 s. 14 f.). Med hänsyn härtill bör behovsprövningen skilja sig åt då det gäller bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag och bostadsbidrag enligt FFT. Det är rimligt att studielånet avräknas eftersom det är avsett att användas för försörjningen av hushållet.

K.H. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Försäkringskassan har med stöd av ett bemyndigande meddelat föreskrifter för verkställighet av förordningen. I 9 § föreskrifterna anges dels vilka bidrag som kan anses utgöra "annan inkomst", dels att dessa trots det inte ska avräknas från familjebidraget. I Försäkringskassans Vägledning 2002:14 anges att studiemedel hör till kategorin annan inkomst. Om Försäkringskassan anser att studiemedel är att anse som annan inkomst borde detta ha framgått av föreskrifterna. Det är inte rimligt att ett lån som har tagits för försörjningen ska räknas som inkomst. Lagstiftningen om bostadsbidrag är komplicerad. Begreppet annan inkomst bör därför ha samma innebörd i lagen om bostadsbidrag som i förordningen.

Regeringsrätten (2010-01-28, Billum, Almgren, Kindlund, Hamberg, Stenman) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 7 kap. 13 § FFT framgår bl.a. följande. Vid bestämmande av familjepenning samt bostadsbidrag ska från summan per månad av högsta beloppen för familjepenning och bostadsbidrag räknas av den beräknade inkomsten före skatt per månad som belöper på tjänstgöringstiden enligt vad som närmare föreskrivs i punkterna 1-3. Enligt punkt 3 ska den bidragsberättigades inkomst av arbete som han eller hon utför under fritid eller övningsuppehåll samt sjukpenning som träder i stället för sådan inkomst räknas av med hälften av den del som överstiger 2 000 kr eller, om inkomsten är högre än 8 000 kr, med tre åttondelar av inkomsten. Om den bidragsberättigade har någon annan inkomst avräknas den del av denna inkomst som överstiger 500 kr.

Enligt 9 § RFFS 1995:10 ska allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag, handikappersättning, studiebidrag enligt 2 kap.studiestödslagen och ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen inte avräknas från familjebidraget. Inte heller avräknas ersättningar som utges till den bidragsberättigade med anledning av tjänstgöringen.

Enligt 1 § studiestödslagen lämnar staten studiestöd i form av studiehjälp (2 kap.) och studiemedel (3 kap.). Studiemedel enligt 3 kap. består av studiebidrag och studielån.

Frågan i målet är om den del av studiemedel som avser återbetalningspliktigt studielån inryms i begreppet "annan inkomst" enligt 7 kap. 13 § första stycket 3 sista meningen FFT.

Regeringsrättens bedömning

De värnpliktigas förmåner reglerades tidigare i familjebidragslagen (1978:520) och därefter i familjebidragsförordningen (1991:1492). Sedan den 1 juli 1995 regleras förmånerna i FFT. I förarbetena till familjebidragslagen uttalades att syftet med förmånerna var att garantera ekonomisk och social trygghet åt den värnpliktige och åt dennes anhöriga som var beroende av den värnpliktiges inkomster för sin försörjning (prop. 1977/78:127 s. 14 f.). I familjebidragslagen fanns två former av behovsprövning; normerad behovsprövning (11 §) och fri behovsprövning (13 §). I specialmotiveringen till den fria behovsprövningen angavs att studerande makas möjligheter till studiemedel kan och bör beaktas (prop. 1977/78:127 s. 33). I familjebidragslagen definierades vidare inkomstbegreppet som skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen, bidragsförskott och icke skattepliktiga underhållsbidrag.

Någon motsvarighet till familjebidragslagens bestämmelse om fri behovsprövning finns inte i FFT. Det finns inte heller någon definition av begreppet inkomst. I 13 kap. 1 § 1 finns ett bemyndigande för Försäkringskassan att meddela ytterligare föreskrifter för verkställigheten av förordningen i fråga om bestämmande och utbetalning av familjebidrag. Försäkringskassans föregångare, Riksförsäkringsverket, har i föreskrifter om familjebidrag angett att bl.a. studiebidrag enligt 2 kap.studiestödslagen inte ska avräknas från familjebidraget. Vad som gäller för studiemedel enligt 3 kap.studiestödslagen regleras däremot inte.

Den del av studiemedel som utgör studielån enligt 3 kap.studiestödslagen är i och för sig ägnad att tillgodose låntagarens försörjning under studier. Eftersom det är ett lån är det dock förenat med villkor om återbetalningsskyldighet och inte heller skattepliktigt som inkomst. Det är inte möjligt att inordna lån under begreppet inkomst. Det saknas även i övrigt stöd i författning för att avräkna ett studielån från det bostadsbidrag som annars ska utgå enligt förordningen. Försäkringskassans överklagande ska därför avslås.