RH 1994:82

Skyddstillsyn förenad med föreskrift om särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård, ansågs ej kunna komma i fråga, som påföljd för grovt rattfylleri eftersom den uppgjorda planen ej bedömdes vara tillräckligt ingripande.

Åklagaren yrkade vid Örebro tingsrätt ansvar å J.S. jämlikt 4 a § 1 p. trafikbrottslagen för grovt rattfylleri med påstående att J.S. den 20 oktober 1993 kl. 01.05 fört personbil på E 20 i Örebro efter att ha förtärt alkoholhaltiga drycker i sådan mängd, att han under eller efter färden haft minst 0,77 milligram alkohol per liter i utandningsluften.

J.S. erkände gärningen.

Örebro tingsrätt (1994-03-16, lagmannen Lars Levin samt nämndemännen Sven Arvidsson, Folke Holmberg och Britt Malm) dömde J.S. jämlikt 4 a § trafikbrottslagen för grovt rattfylleri till fängelse en månad.

J.S., som vid tingsrätten förnekat att han hade alkoholproblem, vädjade mot domen och yrkade att hovrätten skulle bestämma påföljden till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, s.k. kontraktsvård.

Åklagaren bestred ändring.

Göta hovrätt (1994-06-14, hovrättslagmannen Lars Persson, hovrättsrådet Carl-Gustav Ohlson, t.f. hovrättsassessorn Ulf Grimsborn, referent, samt nämndemännen Britt-Marie Eriksson och Gunvor Redin) fastställde tingsrättens dom samt anförde i sina domskäl:

Ett grovt rattfylleri av den beskaffenhet J.S. gjort sig skyldig till skall föranleda fängelse, om inte särskilda skäl talar för en icke frihetsberövande påföljd. Vad som närmast kommer i fråga är skyddstillsyn med särskild behandlingsplan ("kontraktsvård"). J.S., som yrkat sådan påföljd, har förklarat sig villig att underkasta sig vård och behandling enligt en av Frivårdsmyndigheten i Örebro uppgjord plan.

Även om påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan sålunda inte är utesluten vid fall av grovt rattfylleri av förevarande slag, måste behandlingen enligt hovrättens mening utgöra ett icke obetydligt ingripande i vårdtagarens tillvaro. Den för J.S. uppgjorda planen framstår dock som föga ingripande och brister i konkretion. Sålunda anges exempelvis under rubriken "Behandlingsinnehåll" att J.S. skall underkasta sig den nykterhetsvårdande behandling som frivårdsmyndigheten i samråd med socialtjänsten bestämmer, att stödsamtal skall äga rum samt att J.S. skall delta i en informations- och samtalsgrupp kring alkoholfrågor. Under rubriken "Drogfrihet-kontroll" anges att J.S. skall lämna leverprov i den omfattning läkare finner erforderlig för kontroll av nykterhet. Vidare anges i vårdplanen att målsättningen är drogfrihet.

Den behandlingsplan som J.S. förklarat sig villig att följa skiljer sig i realiteten inte på något påtagligt sätt från en vanlig skyddstillsyn med föreskrift om att den dömde är skyldig att underkasta sig den behandling som frivårdsmyndigheten bestämmer. En sådan föreskrift kan meddelas utan stöd av bestämmelserna om behandlingsplan. Vid nu angivna förhållanden föreligger inte särskilda skäl att ådöma skyddstillsyn i stället för fängelse. Ej heller vad som framkommit i övrigt i målet ger anledning att bestämma påföljden till annat än fängelse.

Målnummer B 420/94