RH 1995:25

Åklagaren yrkade vid Malmö tingsrätt ansvar å A.S. för brott mot 37 § 1 st. 1 p. och 38 § 1 st. 4 p.vapenlagen under följande påstående. A.S. har den 5 augusti 1993 i Malmö uppsåtligen innehaft följande vapen och ammunition utan att vara berättigad till det: a) ett gevär kaliber 22; b) en startrevolver kaliber 6 mm å vilken kamrarna borrats upp och å vilket försök gjort att borra upp pipan; c) en startrevolver kaliber 6 mm å vilken några av kamrarna borrats upp; d) ett funktionsdugligt egentillverkat hagelgevär vars effekt kan jämföras med ett avsågat hagelgevär; e) 84 stycken patroner av kaliber 22; f) 11 stycken patroner av olika kaliber; g) 276 patroner av kaliber 7,62 mm och h) en stycken hagelpatron.

Malmö tingsrätt (1994-08-22, rådmannen Marianne Abdon samt nämndemännen Yvonne Köhler-Olsson, Sonja Jernström och Jan-Olof Jakobsson) fann att A.S. skulle fällas till ansvar för brott mot vapenlagen enligt de av åklagaren angivna lagrummen och bestämde påföljden till två månaders fängelse.

Tingsrätten anförde i påföljdsdelen följande

A.S. förekommer under ett avsnitt i kriminalregistret. Han dömdes den 20 oktober 1992 av denna tingsrätt för häleri till villkorlig dom. A.S. har om sina personliga förhållanden upplyst att han saknar anställning och har ett narkotikamissbruk som nästan helt upphört. Normalpåföljden för den brottslighet A.S. gjort sig skyldig till är fängelse. Vad som upplysts om hans sociala och personliga förhållanden innefattar inte sådana särskilda skäl att annan påföljd kan komma i fråga.

Åklagaren yrkade att hovrätten skulle skärpa straffet.

A.S. bestred ändring.

Hovrätten över Skåne och Blekinge( 1995-02-20, hovrättslagmannen Olle Ekstedt, hovrättsrådet Lennart Frii, referent, samt nämndemännen Birgitta Carlberg och Gunni Persson) bestämde påföljden till sex månaders fängelse.

Hovrätten anförde följande.

Enligt tingsrättens i denna del inte överklagade dom har A.S. befunnits skyldig till brott mot vapenlagen. Som tingsrätten funnit skall påföljden bestämmas till fängelse. Målet gäller i hovrätten straffets längd.

Brottet avser innehav av ett hemmagjort hagelgevär och tre andra vapen samt en förhållandevis stor mängd ammunition, däribland 84 patroner av kaliber 22 och 276 patroner av kaliber 7,62. Samtliga vapen och all ammunition har påträffats i A.S:s bostad. Medan hagelgeväret förvarats i ett ovanskåp i hallen har övriga vapen gömts i eller under en soffa i vardagsrummet. Av de uppgifter som i hovrätten lämnats av sakkunniga vittnet Ingemar Axberg framgår bl.a. att det aktuella hagelgeväret har samma verkan som ett avsågat hagelgevär och att vapnet är enkelt att avfyra. Åklagaren har upplyst att ammunitionen av kaliber 22 är avsedd för t.ex. salongsgevär och ammunitionen av kaliber 7,62 för det militära vapnet AK4.

Hovrätten gör följande bedömning.

Den nuvarande utformningen av 37 § vapenlagen tillkom vid halvårsskiftet 1993. Den straffskala för uppsåtligt olaga vapeninnehav som gällde dessförinnan infördes år 1971. Då höjdes maximistraffet för brott av normalgraden från ett till två års fängelse. Enligt vad som uttalades i lagstiftningsärendet var skärpningen ett uttryck för uppfattningen att olaga vapeninnehav av vapen eller sprängämnen är ett allvarligt brott. I lagstiftningsärendet uttalade departementschefen vidare bl.a. följande. "Det finns anledning att räkna med att de nya reglerna skall kunna få en ökad effekt i samhällets ansträngningar att förebygga och bekämpa våldsbrott av det allvarliga slag vi nyligen upplevt. Men jag vill också framhålla att en skärpning av straffen för olaga vapeninnehav och sprängämnen även syftar till att söka förhindra användningen av sådana hjälpmedel vid brottslig verksamhet över huvud taget". (Prop 1971:109 s. 10).

Vid 1993 års reform delades brottet olaga vapeninnehav in i tre grader genom att straffbestämmelserna kompletterades med en skala för grovt brott omfattande fängelse i 6 mån - 4 år. Straffet för normalgraden sänktes till fängelse i högst ett år. I lagstiftningsärendet angavs sammanfattningsvis att syftet med den nya lagstiftningen var att skärpa straffet för olaga vapeninnehav. Sänkningen av maximum för normalgraden utgjorde enligt vad som sålunda uttalades endast ett led i strävandena att i förekommande fall minska överlappningen mellan straffskalorna för olika grader av samma brott (prop 1992/93:141 s.1). I lagstiftningsärendet framhölls bl.a. följande: "Det finns otvivelaktigt ett samband mellan förekomsten av illegala vapen och våldsbrottslighet. Användningen av skjutvapen vid våldsbrott har ökat under de senaste 15-20 åren. Det är omvittnat från inte minst handeln att risken för väpnade rån upplevs som ett större och mer pressande problem för personalen. En arbetsgrupp i Brottsförebyggande rådet har också i en rapport (BRÅ-PM 1992:3) Våld i butik, post och bank redovisat att såväl vapenstölder som insmuggling av vapen ökat starkt. Det är då fråga om livsfarliga vapen som gärningsmännen manipulerat på ett eller annat sätt". (Prop 1992/93:141 s. 52).

Som framgår av det föregående har bruket av skjutvapen vid våldsbrott ökat under de senaste åren. Vidare kan konstateras att det nu aktuella vapen- och ammunitionsförrådet har funnits lättillgängligt i en bostad. Det specialkonstruerade hagelgeväret har inte något lagligt användningsområde och den stora mängden ammunition av kaliber 7,62 har varit avsedd för det militära vapnet AK4. Det vapnet är synnerligen farligt om brottslingar kan utnyttja det bland medborgare i samhället.

Vid nu angivna förhållanden har gärningen ett straffvärde som betydligt överstiger det av tingsrätten utmätta straffet. Sådan i 29 kap. 5 § brottsbalken omnämnd omständighet som utöver brottets straffvärde skall beaktas vid straffmätningen föreligger inte. Fängelsestraffets längd för brottet som är av normalgraden skall bestämmas till sex månader.

T.f. hovrättsassessorn Cecilia Ljung var skiljaktig i fråga om straffmätningen och anförde:

Det specialkonstruerade hagelgeväret har inte något lagligt användningsområde men kan med hänsyn den relativt primitiva konstruktionen inte helt jämställas med ett avsågat hagelgevär. Brottet är därför, då inte heller omständigheterna i övrigt medför det, inte att anse som grovt utan som ett brott av normalgraden. Gärningens straffvärde uppgår till fyra månaders fängelse. Då skäl att frångå straffvärdet saknas bestämmer jag fängelsestraffets längd till fyra månader.

Målnummer B 929/94