lagen.nu

RH 1995:63

Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning inte har ansetts omfatta åtal för s.k. näringshäleri har hovrätten inte kunnat pröva om en person begått detta brott, trots att åklagaren under huvudförhandlingen uppgett att åtalet avser denna form av häleri.

Åklagaren yrkade vid Uppsala tingsrätt ansvar å G.S. för grovt häleri enligt följande gärningsbeskrivning:

G.S. har under tiden den 4 februari 1994 till den 24 augusti 1994 till ett pris av 35 000 kr förvärvat högtalare, slutsteg, bilbandare med mera från okända personer trots att han insett att egendomen, som har ett värde av i vart fall 98 000 kr, varit frånhänd annan genom brott eller i vart fall haft skälig anledning att anta att så varit fallet. G.S. avsikt med köpet var att försälja egendomen i sin affär - - - i Stockholm i vilken han även haft angiven egendom utbjuden till försäljning den 24 augusti 1994. G.S. befattning med egendomen har varit ägnad att försvåra dess återställande till rättmätiga ägare.

Uppsala tingsrätt (1994-12-14, t.f. rådmannen Annika Folkeson samt nämndemännen Erik Rosenqvist, Lennart Larsson och Birgitta Schillen) dömde G.S. i enlighet med andrahandsyrkandet enligt 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken för häleri till fängelse.

G.S. överklagade domen och yrkade att åtalet skulle ogillas. Åklagaren bestred ändring.

Svea hovrätt (1995-05-18, hovrättslagmannen Rolf Holmquist, hovrättsrådet Birgitta Hahn och t.f. hovrättsassessorn Erik Lindberg, referent, samt nämndemännen Kerstin Eliasson och Valter Johansson) dömde G.S. enligt 9 kap. 7 § andra stycket andra punkten brottsbalken för häleriförseelse till dagsböter och anförde i domskälen följande:

Såsom åklagaren har utformat gärningsbeskrivningen har hon i första hand gjort gällande att G.S. skall fällas till ansvar för häleri enligt 9 kap. 6 § första stycket brottsbalken.

I andra hand har åklagaren påstått att G.S. "... haft skälig anledning att anta ..." . Åklagaren har under huvudförhandlingen i hovrätten uppgett att G.S. enligt andrahandsyrkandet skall fällas till ansvar för häleri enligt 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken, dvs. för s.k. näringshäleri.

Bestämmelsen om näringshäleri är utformad så att förvärvet eller mottagandet skall avse "något som skäligen kan antas vara frånhänt annan genom brott". Det är härvid frågan om ett objektivt brottsrekvisit som skall vara täckt av gärningsmannens uppsåt. Följaktligen är också häleri enligt 9 kap. 6 § andra stycket brottsbalken ett uppsåtligt brott.

Som andrahandsyrkandet nu är utformat har åklagaren emellertid i denna del endast påstått att G.S. varit oaktsam. Uttrycket ".... haft skälig anledning att anta ...." kan nämligen inte uppfattas på annat sätt än att det avser det subjektiva rekvisitet, vilket innebär att det är fråga om ett oaktsamhetsbrott.

Eftersom åklagarens gärningsbeskrivning således inte omfattar s.k. näringshäleri kan hovrätten endast pröva om G.S. har gjort sig skyldig till häleri enligt 9 kap. 6 § första stycket brottsbalken eller till häleriförseelse enligt 9 kap. 7 § andra stycket andra punkten brottsbalken.

Vid hovrättens prövning av målet i sak fann hovrätten att omständigheterna var sådana att G.S. skulle fällas till ansvar för häleriförseelse.

Målnummer B 188/95

Metadata

Domstol
Svea hovrätt
Avgörandedatum
1995-05-18
Målnummer
B188-95
Lagrum
9 kap. 6 § och 7 § brottsbalken
30 kap. 3 § rättegångsbalken
Rättsfall
NJA 1986 s. 374
Litteratur
Holmberg m.fl., Kommentar till Brottsbalken I, 6 uppl. 1995, s. 477 ff
Gullnäs m.fl., Rättegångsbalken 1 del 2, 30:3
prop. 1979/80:66 s. 132.
Sökord
Häleri
Gärningsbeskrivning
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation