RH 1996:28
Olaga hot bedömt som grovt brott.
Åklagaren yrkade ansvar å polske medborgaren W.P., född 1959, för grovt olaga hot enligt 4 kap. 5 § brottsbalken under följande påstående. W.P. har den 3 januari 1996 omkring kl. 20.30 på Somaliska Kulturklubben, Smålandsgatan 15 i Malmö, hotat A.M. på sätt som varit ägnat att väcka allvarlig fruktan hos A.M. för hans eget och hans kamraters liv och säkerhet. Hotet bestod i att W.P. riktat en pistol mot A.M:s huvud efter att ha gjort mantelrörelse och uttala att han hade i uppdrag av maffian att döda tre negrer och att A.M. endast hade fem minuter kvar att leva. Hotet fortgick flera minuter tills A.M. lyckades distrahera W.P. och slå pistolen ur handen på honom. På grund av hotets art och långa varaktighet är brottet att anse som grovt.
W.P. förnekade gärningen.
A.M. och W.P. hördes i målet. Pistolen förevisades, varvid åklagaren upplyste att det var fråga om en attrapp och att den således var obrukbar.
Malmö tingsrätt (1996-01-22, chefsrådmannen Göran Staafgård samt nämndemännen Berit Schersteen, Solveig Jarl och Gert Rosen) dömde W.P. för olaga hot, grovt brott, till fängelse sex månader.
Beträffande pistolen antecknade tingsrätten att den var kraftig, att det inte var möjligt att utan närmare undersökning upptäcka att det var en attrapp, att det gick att göra mantelrörelse med den och att den var försedd med ett löstagbart magasin. Tingsrätten fann vid en samlad bedömning av den utredning som förebringats att tilltro skulle sättas till vad A.M. uppgett samt att genom vad denne berättat gärningen var styrkt.
Tingsrätten uttalade vidare: Det hot som W.P. uttalat mot A.M. och dennes landsmän och som innefattat att W.P. riktat en pistol mot A.M:s huvud har varit så allvarligt att brottet skall bedömas som grovt.
I påföljdsfrågan anförde tingsrätten: Det brott W.P. befunnits skyldig till är av sådan art och är så straffvärt att annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga.
W.P. överklagade och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet eller, i andra hand, bedöma det olaga hotet som inte grovt brott och sätta ned straffet.
Åklagaren bestred ändring.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (1996-03-14, hovrättslagmannen Lars Göran Abelson, hovrättsrådet Agneta Ohlsson, referent, t.f. hovrättsassessorn Göran Lundahl samt nämndemännen Curt Carping och Åke Sundkvist) fastställde tingsrättens domslut.
I hovrätten hördes A.M. och W.P. på nytt och förevisades också pistolen.
Hovrätten delade till fullo tingsrättens bedömning i skuldfrågan och fann på de skäl tingsrätten angett styrkt att W.P. gjort sig skyldig till olaga hot i enlighet med åklagarens gärningspåstående.
Hovrätten uttalade vidare: Vad gäller frågan om det olaga hotet skall bedömas som grovt brott eller ej gör hovrätten följande bedömning. W.P. har hotat A.M. genom att - efter ha gjort en mantelrörelse - hålla en pistol ungefär en halv meter från dennes huvud och därvid uttala att han hade maffians uppdrag att döda tre negrer. W.P. har därefter, sedan han stoppat pistolen i jackfickan, bett A.M. att följa med ut i serveringslokalen och välja ut tre lämpliga personer, varvid W.P. uttalat att han, om A.M. sade något på somaliska eller något annat språk som W.P. inte förstod, skulle skjuta A.M. såsom den förste. Sedan båda gått ut i köket igen, har W.P. på nytt tagit upp pistolen och på kort avstånd siktat med den mot A.M. i brösthöjd och uttalat att denne hade bara fem minuter kvar att leva. Pistolen har i efterhand visserligen visat sig vara en attrapp. Hovrätten har emellertid kunnat konstatera att den är mycket naturtrogen och därför ger intryck av att vara en riktig pistol. W.P. var vid tillfället spritpåverkad, något som A.M. lade märke till. Hotet har således varit av mycket allvarlig natur. Det har också haft lång varaktighet; enligt A.M. tog det ungefär 20 minuter från det att pistolen togs fram till dess att han lyckades avväpna W.P.. Hotet har vidare ägt rum inne på en privat klubblokal där A.M. hade rätt att känna sig skyddad och där W.P. inte hade någon som helst anledning att befinna sig. Brottet har utgjort ett allvarligt angrepp på A.M:s integritet, och det har framkommit att han fortfarande har mardrömmar till följd av händelsen och känner obehag när han ute på stan möter okända vita män. Vid en samlad bedömning med hänsyn till det anförda finner hovrätten, i likhet med tingsrätten, att det olaga hotet bör bedömas som grovt brott.
Liksom tingsrätten finner hovrätten att påföljden med hänsyn till brottets art bör bestämmas till fängelse. Minimistraffet för olaga hot, grovt brott, är fängelse sex månader. Några särskilda skäl att döma till lindrigare straff än minimistraffet föreligger inte.