RH 1996:52

Innehav av handikappanpassad bil, värd 44 000 kr, har inte ansetts utgöra hinder mot skuldsanering.

E.O. ansökte hos kronofogdemyndigheten i Malmöhus län om att han skulle beviljas skuldsanering.

Kronofogdemyndigheten i Malmöhus län (1995-10-27, Margareta Jönsson) avslog E.O:s ansökan jämlikt 12 § skuldsaneringslagen.

Kronofogdemyndigheten, som fann att E.O.. uppfyllde det kvalificerade insolvensrekvisitet, anförde som skäl bl.a. följande. Gäldenären uppger i sin ansökan om skuldsanering att han uppbär två tredjedels sjukpension samt att han arbetar som tolk övrig tid. Han uppger sin totala inkomst till ca 7 719 kr per månad. Gäldenären har en skuldbörda uppgående till 712 471 kr. Han är ägare till en Ford Scorpio 2,91 GL av 1988 års modell. Han har uppgivit att bilen har ett värde om 44 000 kr. Nettoskuldbördan uppgår således till 668 471 kr. Gäldenären har uppgett att bilen är handikapputrustad och att han behöver denna p.g.a. att han lider av sviterna från polio. Bilen är utrustad med servostyrning, elektriska fönsterhissar samt med automatväxel. Bilen har vid ett tidigare tillfälle utmätts av kronofogdemyndigheten eftersom bilen ansågs ha ett för högt värde. Malmö tingsrätt beslöt att häva utmätningen eftersom gäldenären fortfarande var yrkesverksam i inte obetydlig omfattning och för att han behövde bilen i sitt arbete. Gäldenären uppgav att han under 1993 tjänade 4 600 kr på sin tolkverksamhet. Under 1994 har gäldenären uppburit lön med 1 544 kr avseende tolkuppdrag. Detta innebär att han har haft ännu mindre inkomst från tolkuppdragen än under 1993. Tingsrättens bedömning att gäldenären var i behov av bil på grund av att han är yrkesverksam i inte obetydlig omfattning kan därför inte längre vara aktuell. På grund av detta drar kronofogdemyndigheten den slutsatsen att värdet på bilen idag är för högt för att anses skäligt vid en skuldsanering eftersom gäldenären ej längre kan anses vara yrkesverksam i betydlig omfattning.

E.O. överklagade beslutet.

Malmö tingsrätt, avd 6:2 (1995-11-20, rådmannen Bengt Månsson) fastställde kronofogdemyndighetens beslut.

E.O. överklagade tingsrättens beslut och yrkade att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och återförvisa målet till kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.

Hovrätten över Skåne och Blekinge (1996-04-26, hovrättslagmannen Lars- Göran Engström, adjungerande ledamoten rådmannen Marianne Abdon samt tf. hovrättsassessorn Susanne Björkman Ragnarson, referent) undanröjde tingsrättens beslut och återförvisade målet till kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning. I beslutet anförde hovrätten följande.

År 1986 råkade E.O. ut för en olycka, vilket ledde till att sviterna efter en tidigare polio förvärrades avsevärt. Han beviljades sjukbidrag fram till år 1989. Mellan 1989 och 1993 erhöll han halv sjukpension, för att från och med den 1 juni 1993 beviljas 2/3 sjukpension.

E.O. har uppgett att han tar tolkuppdrag i Skånes alla domstolar. Under sista kvartalet 1993 erhöll han ersättning för sina tolkuppdrag med 4 600 kr, under 1994 med 1 544 kr och under 1995, fram till och med den 23 november med 4 845 kr. Under så gott som hela 1994 var han sjukskriven och kunde inte ta så många uppdrag. Under 1996 uppskattar han sin ersättning till ca 7 000 kr. Han har nu även erbjudits att ta ytterligare tolkuppdrag från Statens Invandrarverk.

E.O. beviljades år 1989 bidrag med 85 000 kr från försäkringskassan för att införskaffa en handikappanpassad bil. I beslutet anges bl.a. att en begagnad bil måste vara av sådan kvalitet att den kan antas ha en livslängd om minst sju år. Dessutom erhöll E.O. anpassningsbidrag om 16 400 kr för att bilen skulle förses med automatväxellåda och elfönsterhissar. Den bil som han då köpte blev utmätt, men efter beslut av hovrätten över Skåne och Blekinge den 30 augusti 1991 (Ö 893-91) fick E.O. av försäljningssumman för bilen förbehålla sig 60 000 kr till förvärv av en ny bil. E.O:s nuvarande bil, en Ford Scorpio av 1988 års modell, utmättes av kronofogdemyndigheten den 26 augusti 1994. Malmö tingsrätt fann dock den 24 oktober 1994 (Ä 1039-94) att E.O. var yrkesverksam i inte obetydlig utsträckning och hade behov av bilen i samband med sina tolkuppdrag samt att bilens värde inte var högre än att den kunde undantagas från utmätning med hänsyn till E.O:s handikapp samt med beaktande av de bidrag som hade utgått från försäkringskassan. E.O. har uppgett att bilen har ett värde på 44 000 kr.

Hovrätten gör följande bedömning.

Vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja en person skuldsanering skall bl.a. beaktas de ansträngningar som gäldenären har gjort för att komma till rätta med sina problem. Normalt lär detta innebära ett krav på att gäldenären har realiserat det mesta av sin avyttringsbara egendom innan frågan om skuldsanering kan aktualiseras.

Den bil som E.O. äger är handikappanpassad. Inköpet av den har finansierats av försäkringskassan och värdet av bilen framstår inte som särskilt högt. E.O. använder bilen för att kunna fullgöra de tolkuppdrag som han i begränsad omfattning erhåller. E.O. måste också antas vara i behov av bilen för att uträtta ärenden och röra sig i samhället på ungefär samma sätt som icke handikappade personer. Med hänsyn till det anförda finner hovrätten att E.O:s innehav av bil inte utgör hinder mot att han beviljas skuldsanering (jfr NJA 1994 s. 429).

Det ankommer på kronofogdemyndigheten att pröva om förutsättningar för skuldsanering i övrigt är uppfyllda. Till följd härav skall målet återförvisas till kronofogdemyndigheten för fortsatt behandling.

Målnummer Ö 1880/95