RH 1996:66
Dödsbo, för vilket advokat förordnats som boutredningsman, har ansetts sakna behov av biträde enligt rättshjälpslagen. Inte heller har behov av andra förmåner enligt rättshjälpslagen ansetts föreligga.
Dödsboet efter J.S., företrätt av advokaten B.S. som boutredningsman, ansökte vid tingsrätten om allmän rättshjälp och begärde att B.S. skulle förordnas till rättshjälpsbiträde. Målet vid tingsrätten rörde talan om skadestånd m.m. mot den tidigare förordnade boutredningsmannen och mot advokatbyrån där denne var verksam.
Stockholms tingsrätt (1995-10-13, rådmannen Håkan Larsson) avslog ansökningen om rättshjälp och anförde som skäl härför följande:
Dödsbo får enligt 7 § rättshjälpslagen beviljas allmän rättshjälp om boet behöver sådant bistånd och det med hänsyn till boets behållning och delägarnas ekonomiska förhållanden är skäligt.
Det föreslagna rättshjälpsbiträdet är förordnat som boutredningsman i dödsboet efter J.S.. Hon njuter jämlikt 19 kap. 19 § ärvdabalken betalning för sitt uppdrag primärt från dödsboet, sekundärt från samtliga dödsbodelägare personligen eftersom hon förordnats på deras ansökan. Tingsrätten finner inte att dödsboet har behov av allmän rättshjälp.
Dödsboet överklagade tingsrättens beslut och yrkade att ansökningen skulle beviljas.
Domstolsverket bestred ändring.
Svea hovrätt (1995-12-19, hovrättsråden Birgitta Widebäck och Arno Lampa samt tf. hovrättsassessorn Karin Frick, referent) lämnade överklagandet utan bifall och anförde:
Hovrätten anser att dödsboet genom advokaten B.S. i egenskap av boutredningsman kan ta tillvara sin rätt i den rättsliga angelägenheten och att behov av biträde därför inte föreligger. Såvitt framkommit föreligger inte heller behov av andra förmåner enligt rättshjälpslagen.