RH 1996:84
Svensk domstol har inte ansetts behörig att pröva en talan mot en utländsk medborgare med hemvist utomlands om underhållsbidrag till ett barn som är folkbokfört i Sverige men utländsk medborgare och bosatt stadigvarande utomlands.
M.K. är född den 20 maj 1978 och polsk medborgare. Han är barn till R.K. och Z.P.. R.K. är polsk medborgare och bosatt i Tyskland. Z.P. är svensk medborgare och bosatt i Stockholm.
M.K. väckte i januari 1996 vid Stockholms tingsrätt talan mot R.K. om underhållsbidrag.
R.K. invände att käromålet skulle avvisas på grund av att svensk domstol inte var behörig att uppta målet till prövning och anförde vidare: M.K. är permanent bosatt i Kolo, Polen. Den faktiska tillsynen över honom i fråga om fostran och uppehälle har utövats av hans morföräldrar, som bor i Kolo. Z.P. har inte fostrat sonen och inte bidragit till hans försörjning. M.K. går på gymnasiet i Kolo och besöker endast sporadiskt sin mor i Sverige i samband ferier och helger.
M.K. anförde: Z.P. har den rättsliga vårdnaden om honom. Det föreligger en presumtion för att den som är vårdnadshavare också utövar den faktiska vården. Detta behöver inte innebära att vårdnadshavaren bor tillsammans med barnet. Om barnet bor utomlands på grund av studier, kan vårdnadshavaren ändå anses ta vård om barnet. M.K. har ingen särskild vårdnadshavare i Polen. Han har stark anknytning till Sverige och vistas här alla lov och stora helger. Z.P. har åtnjutit bidragsförskott för honom. Han är skriven i Sverige och Z.P. har ansökt om svenskt medborgarskap för honom. Han vistas inte varaktigt i Polen utan avser att återvända till Sverige när han avslutat sin utbildning.
Stockholms tingsrätt (1996-07-31, rådmannen Ulla Bergendal) avvisade M.K:s talan.
Tingsrätten anförde som skäl:
Frågan om svensk domstol är behörig att uppta målet skall avgöras enligt svensk rätt. En annan sak är att annat lands lag må vara tillämplig i den nationella fråga målet rör.
I underhållsmål med internationell anknytning anses svarandens hemvist i Sverige grunda behörighet för svensk domstol. I rättspraxis anses barn med hemvist i Sverige kunna väcka talan om underhåll vid svensk domstol mot underhållsskyldig som har hemvist i annat land. Frågor om underhåll kan också upptas i mål om faderskap eller vårdnad som prövas här i landet. Vidare har underhållsskyldig med hemvist i Sverige ansetts kunna föra talan i Sverige mot underhållsberättigat barn med hemvist utomlands, om talan avser jämkning av underhållsbidrag som utdömts av svensk domstol (NJA 1988 s. 138).
R.K. har inte hemvist i Sverige. Talan om underhållsbidrag förs självständigt i målet och avser inte jämkning av tidigare fastställd underhållsskyldighet. Avgörande för frågan om svensk domstol kan pröva föreliggande tvist är därför bedömningen av M.K:s hemvist.
M.K. studerar i Polen men är folkbokförd i Sverige hos modern, som tidigare var hans vårdnadshavare. Att ett barn i regel får antas vistas tillsammans med den legala vårdnadshavaren utgör inte tillräcklig grund för att i ett enskilt fall, där detta bestrids, anse barnet ha samma hemvist som vårdnadshavaren. Folkbokföringen är inte heller i sig tillräcklig för att konstituera hemvist (Michael Bogdan: Svensk internationell privat- och processrätt, 4 uppl, s. 135). Annat har inte framkommit än att M.K. sedan avsevärd tid bor stadigvarande större delen av året hos sina morföräldrar i Polen. Det är inte visat att förhållandena kommer att ändras inom överskådlig tid. Enligt tingsrättens mening får M.K. anses ha hemvist i Polen. Svensk domstol är därför inte behörig att uppta målet till prövning.
M.K. överklagade beslutet och yrkade att R.K:s avvisningsyrkande skulle lämnas utan bifall.
Svea hovrätt (1996-09-13, hovrättslagmannen Rolf Holmquist, hovrättsrådet Ingemar Rexed och f.d. hovrättsrådet Ove Matton, referent) lämnade M.K:s överklagande utan bifall.