Internationella rättsförhållanden

Rättsfall50

NJA 1987 s. 815: Internationella rättsförhållanden. En dansk 1987:kvinna och en norsk man upprättade en ektepakt (äktenskapsförord) innan de ingick äktenskap. Efter äktenskapets upplösning uppkom tvist mellan dem rörande tolkningen av ektepakten. Parterna, vilka båda hade klar anknytning till Sverige, träffade överenskommelse om att svensk lag skulle läggas till grund för prövningen av tvisten. Mannen har inte ansetts ha åberopat tillräckliga skäl för att han först i HD skulle få återkalla sitt medgivande om tillämplig lag. Äktenskapsförord har ansetts kunna innefatta sådant förordnande om att avkastning skall vara enskild egendom som avses i 6 kap 8 § 2 st GB, trots att ordalagen i förordet inte uttryckligen hänförde sig till avkastningen.
RH 2000:89: Artikel 6.1 i Brysselkonventionen om gemensamt forum för flera svarande har ansetts ge svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande även när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.
RH 1996:70: Fråga om svensk domstols behörighet att i äktenskapsmål med internationell anknytning pröva frågor om vårdnad, umgänge, rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden och underhåll. Tillika fråga om litispendens.
NJA 2002 s. 300: Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om prövning av domstols behörighet.
NJA 1999 s. 16: Internationella rättsförhållanden. Fråga huruvida utländsk svarande i tvist rörande betalningsskyldighet har egendom i Sverige och tvisten därför kan tas upp vid svensk domstol.
NJA 1989 s. 36: Fråga om svensk domstols behörighet beträffande genkäromål när huvudkäromålet har avskrivits på grund av återkallelse och huvudkäranden inte har annat forum i Sverige än som följer av huvudkäromålet. 10 kap 14 § 2 st och 15 § RB.
NJA 1992 s. 823: Har i ett internationellt agenturförhållande agenten och hans huvudman inte träffat avtal om tillämplig lag, är agenturförhållandet normalt att bedöma enligt lagen i det land där agenten har sitt affärsställe, i vart fall om agenten utövar huvuddelen av sin verksamhet i det landet.
NJA 1989 s. 95: Internationella rättsförhållanden. Fråga huruvida viss handling, avseende en marockansk äktenskapsskillnad, är sådan att prövning av äktenskapsskillnadens giltighet i Sverige kan ske enligt 3 kap 8 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
NJA 1994 s. 302: Internationella rättsförhållanden. Två makar är medborgare i Bangladesh. Hustrun har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad. Mannen saknar hemvist i Sverige Med hänsyn till att hustrun varit bosatt här i drygt två år och till vad som i övrigt upplysts om hennes förhållanden har hon ansetts ha hemvist i Sverige och domstolen till följd härav vara behörig att uppta hennes talan till prövning. 3 kap 2 § 3 och 7 kap 2 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
RH 2003:29: Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland av finsk medborgare med hemvist i Finland och som inte heller fanns i Sverige när åtal väcktes. Hovrätten fann att svensk domsrätt över gärningar begångna i Finland under dessa omständigheter endast förelåg i de fall brottet har ett straffminimum som inte understiger fyra års fängelse.
NJA 1986 s. 615: Internationella rättsförhållanden. Fråga om val av tillämplig lag beträffande underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad.
NJA 2013 s. 31: Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och utländska patent och patentansökningar har av en borgenär i en svensk konkurs väckts mot ett bolag med säte i Saint Kitts och Nevis. Svensk domsrätt har ansetts föreligga.
RH 2004:21: Fråga i mål om remburs dels om ett med arabiska skrivtecken utfärdat dokument kunde anses rembursenligt när det inom den granskande svenska banken saknades kunskaper i arabiska, dels om det förelegat skadeståndsskyldighet för denna bank, som visserligen inte haft något uppdragsförhållande med den svenska säljaren av trävaror men som lämnat felaktig uppgift vid remburshandläggningen och vid lämnande av information.
RH 2010:31: Fråga om tillämplig lag vid bodelning mellan kvinna, född i Burma men vid äktenskapsskillnaden medborgare i Sverige, och svensk man då makarna under äktenskapet vistats och varit bosatta i flera olika stater. Hovrätten har funnit att makarna inte vid något tillfälle under äktenskapet haft hemvist i samma land. Under sådana omständigheter har frågan om tillämplig lag avgjorts med hänsyn till vilken stat makarna fick anses ha starkast anknytning. Vid en sammantagen bedömning har hovrätten funnit att svensk rätt ska anses tillämplig och därvid särskilt beaktat makarnas medborgarskap och folkbokföring.
NJA 1990 s. 726: Fråga om utländsk försäkringsgivare har regressrätt enligt 19 § 2 st andra meningen trafikskadelagen med avseende på ersättning för sjukvårdskostnad i anledning av trafikolycka i Sverige.
AD 2016 nr 55: Kollektivavtalsbrott. Ett irländskt byggbolag, som är bundet av byggavtalet, har betalat sina arbetstagare lön med fördelningstalet 0,88. Arbetstagarna hade varken yrkesbevis eller erkännandeintyg, vilket enligt byggavtalets ordalydelse är en förutsättning för att få lön enligt fördelningstalet 1,0. Arbetstagarna var inte medlemmar i Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Fråga om byggavtalet ska tolkas - eller jämkas - med beaktande av EU-rätten på så sätt att lön med fördelningstalet 1,0 ska betalas trots avsaknad av yrkesbevis och erkännandeintyg och om förbundet till följd av en sådan tolkning - eller jämkning - har rätt till allmänt skadestånd med en direkt eller analog tillämpning av medbestämmandelagen för det påstådda brottet mot byggavtalet.
NJA 2008 s. 660: Sedan en person med hemvist i USA och både svenskt och amerikanskt medborgarskap avlidit och efterlämnat egendom i båda länderna, sker boutredning i Sverige av den egendom som finns här. Det amerikanska dödsboet efter den avlidne, som gör anspråk på egendom som efterlämnats i USA, har ansetts ha behörighet att som part väcka talan vid svensk domstol, eftersom boet har rättskapacitet och kan uppträda som part enligt rättsordningen i USA. Fråga också om vem som kan företräda det amerikanska dödsboet.
RH 2008:35: Ett schweiziskt bolag har tecknat proprieborgen för ett svenskt aktiebolags förpliktelser gentemot en svensk bank. Svensk rätt har ansetts tillämplig på borgensåtagandet.
RH 1996:155: Förälders rätt till umgänge med barn bosatt i Ryssland har bedömts enligt rysk lag.
NJA 1984 s. 693: Internationella rättsförhållanden. En bil befinner sig utomlands när den blir föremål för en där giltig säkerhetsöverlåtelse. Sedan bilen förts till Sverige, har överlåtelsen med hänsyn till omständigheterna ansetts hindra utmätning här, trots att bilen kvarblivit i överlåtarens besittning.
NJA 2013 s. 22: Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt bolag. Svensk domsrätt har ansetts föreligga trots att det saknats stöd i forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken.
NJA 1995 s. 770: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt vid prövning av gemensam ansökan om att vårdnad om barn skall vara gemensam.
NJA 1989 s. 143: Sedan skiljemannaförfarande ägt rum i Sverige mellan utländska parter utan anknytning hit, uppkommer fråga om svensk domsrätt i mål angående dels klander av skiljedomen enligt 21 § lagen (1929:145) om skiljemän, dels talan om ogiltighet av skiljedomen enligt 20 § samma lag.
NJA 1983 s. 359: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domstols behörighet att upptaga mål om överflyttande av vårdnaden om barn.
AD 1997 nr 27: En arbetstagare väcker talan vid en tingsrätt mot ett utländskt bolag. Tingsrätten finner att svensk domstol inte är behörig att pröva tvisten och avvisar stämningsansökan. Arbetsdomstolen uttalar att det på detta stadium av målet saknas förutsättningar för att ta ställning till frågan om svensk domsrätt och återförvisar målet till tingsrätten för förnyad handläggning.
RH 2010:85: En vårdnadshavare, som påståtts olovligen ha bortfört ett barn från annat EU-land, har bosatt sig i Sverige tillsammans med barnet. Svensk domstol har ansetts ha behörighet att pröva en talan om bl.a. vårdnad avseende barnet, eftersom någon talan om återlämnande inte väckts och ett år passerat efter det att motparten fått kännedom om barnets bosättning i Sverige.
RH 1998:81: Svensk domstol har ansetts behörig att pröva mål om vårdnad oaktat barnet och vårdnadshavaren saknat anknytning till Sverige.
RH 1999:48: Frågan om ett mål skall anses anhängiggjort i en främmande stat har avgjorts enligt den främmande statens nationella processrätt.
NJA 1986 s. 729: Internationella rättsförhållanden. En svensk medborgare med hemvist utomlands har, med analog tillämpning av 10 kap 14 § RB, i visst fall ansetts skyldig på grund av sin anknytning till Sverige att jämte två svenska rättssubjekt svara vid svensk domstol.
NJA 1995 s. 238: Internationella rättsförhållanden. En utländsk medborgare, som saknar uppehållstillstånd i Sverige men vistats här som asylsökande i snart två år, har ansökt om äktenskapsskillnad vid svensk domstol. Fråga om utlänningen skall anses ha hemvist här i landet och svensk domstol därför är behörig att ta upp denna talan till prövning. 3 kap 2 § 3 och 7 kap 2 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
NJA 2004 s. 891: Internationella rättsförhållanden. I tvist rörande betalningsskyldighet har allmänt förmögenhetsforum inte ansetts tillämpligt på utländsk svarande som äger aktier i svenskt aktiebolag, vari aktiebrev inte utfärdats. 10 kap. 3 § första stycket första meningen RB.
NJA 2002 s. 390: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnaden om barn som olovligen förts till Sverige.
NJA 2001 s. 572: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domstols behörighet att uppta mål om överflyttande av vårdnaden om barn.
NJA 1995 s. 241: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnad om barn.
NJA 1999 s. 181: Internationella rättsförhållanden. Domstol i staten Madagaskar har förklarat en avliden svensk man vara fader till ett barn, varvid domen meddelats i mål mellan barnets moder och mannens fader. Fråga huruvida a) arvinge till mannen skall anses behörig att ansöka om förklaring att domen inte skall gälla i Sverige utan hinder av att arvingen inte varit part i den utländska rättegången, b) domen på en sådan ansökan kan förklaras vara gällande här i landet, c) den omständigheten att mannens fader inte beretts tillfälle att yttra sig i den madagaskiska rättegången utgör hinder för att domen förklaras gälla här i landet när denne själv ej gör invändning mot domen, och d) det kan anses vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen att erkänna domen eftersom arvingen inte beretts tillfälle att yttra sig i målet. 7 § 2 st 1, 9 § 1 st och 12 § lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor.
NJA 1999 s. 673: Ett svenskt aktiebolag har stämt ett nederländskt bolag med yrkande att bolaget skall fullfölja ett avtal om köp av aktierna i ett annat nederländskt bolag. Fråga om svensk domstols behörighet enligt bestämmelsen i artikel 5.1 i Luganokonventionen.
NJA 2007 s. 782: En ansökan om verkställighet av en tysk dom rörande laglottsanspråk har lämnats utan bifall. Det har ansetts att domen - trots skillnader mellan den tyska och den svenska laglottskonstruktionen - omfattas av bestämmelsen i 2 kap. 12 § lagen (1937:81) om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo om att en utländsk dom om arv gäller här i riket under villkor att domen ej avser egendom som här i riket var föremål för dödsbobehandling eller här skolat undergå bodelning eller skifte.
NJA 2006 s. 354: Ett bolag med säte i USA innehar ett europeiskt patent med giltighet i Sverige. Patentet har ansetts grunda svensk domsrätt i mål angående negativ fastställelsetalan om patentets skyddsomfång. Det förhållandet att svaranden väckt talan angående patentintrång med yrkande om vitesförbud och intrångsersättning har inte ansetts böra föranleda att fastställelsetalan avvisas på grund av bristande fastställelseintresse.
NJA 1990 s. 734: Fråga om tillämplig lag när utländsk försäkringsgivare för regresstalan på grund av skada som uppkommit genom trafikolycka i Sverige. Fråga också huruvida försäkringsgivaren har rätt att återkräva vad som utgivits i ersättning för inkomstförlust i anledning av trafikolyckan.
NJA 1993 s. 420: Internationella rättsförhållanden. Fråga om underhållsbidrag till barn med hemvist i Förbundsrepubliken Tyskland har bedömts enligt tysk rätt. Underhållsskyldighet mot vuxet barn har inte ansetts strida mot rättsordningen här i riket (ordre public).
NJA 1989 s. 199: Äktenskapsförord som slutits i Polen av svensk man och dennes polska hustru med iakttagande av formkraven i svensk men inte i polsk lag har ansetts giltigt i Sverige. I § 6 och 2 § 2 lagen (1912:69) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskaps rättsverkningar.
NJA 2016 s. 779: Svensk domsrätt har i mål om betalning på grund av en borgensförbindelse inte förelegat på den grunden att svaranden hade en kontofordran på 888 kr mot en bank här i landet. Men svensk domstol har ansetts behörig på grund av tvistens anknytning till Sverige.
RH 2000:84: Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i riket, har svensk domstol ansetts behörig att pröva åtalet trots att frågan om ansvar för gärningen prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen fullbordats.
NJA 1997 s. 196: Svensk domstol har ansetts skola pröva en i äktenskapsmål väckt fråga om vårdnad om barn, trots att barnen förts till Sverige mot vårdnadshavares vilja.
NJA 1997 s. 154: Internationella rättsförhållanden. Regleringen i 3 kap 6 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap har ansetts innebära att svensk domstol har behörighet men inte skyldighet att i äktenskapsmål pröva frågor om vårdnad om och underhåll till barn. Huruvida frågorna skall prövas har ansetts få bero på omständigheterna i det enskilda fallet.
NJA 1999 s. 166: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål avseende vårdnaden om barn.
NJA 1992 s. 592: Sedan en svensk domstol förpliktat en man att utge underhållsbidrag till sina barn och barnen därefter hos en tysk domstol yrkat jämkning av underhållsbidragen på grund av ändrade förhållanden, har den tyska domstolen ålagt mannen att betala underhållsbidrag med högre belopp. Den tyska domen har ansetts verkställbar i Sverige enligt lagen (1976:108) om erkännande och verkställighet av utländskt avgörande angående underhållsskyldighet.
NJA 1993 s. 65: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svenskdomsrätt i mål angående vårdnad om barn. Frågan om svensk domsrätt har ansetts skola prövas ex officio.
RH 2007:67: Bryssel I-förordningens bestämmelser om domstols behörighet vid konsumenttvister har ansetts tillämpliga på en tvist med anledning av ett avtal om utbildning. En före detta student har därför haft rätt att väcka talan mot en engelsk utbildningsanstalt vid sitt hemvistforum, och tingsrättens beslut att avvisa dennes talan har undanröjts. Det har inte funnits vara möjligt att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen i målet.
RH 1996:84: Svensk domstol har inte ansetts behörig att pröva en talan mot en utländsk medborgare med hemvist utomlands om underhållsbidrag till ett barn som är folkbokfört i Sverige men utländsk medborgare och bosatt stadigvarande utomlands.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator