Domstols behörighet

Beskrivning saknas!

Rättsfall105

NJA 2002 s. 300: Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om prövning av domstols behörighet.
NJA 1989 s. 143: Sedan skiljemannaförfarande ägt rum i Sverige mellan utländska parter utan anknytning hit, uppkommer fråga om svensk domsrätt i mål angående dels klander av skiljedomen enligt 21 § lagen (1929:145) om skiljemän, dels talan om ogiltighet av skiljedomen enligt 20 § samma lag.
NJA 1998 s. 656: Fråga om allmän domstols behörighet att pröva tvist om återbetalning av avgifter för kommunal barnomsorg (I) respektive tvist om avgifter enligt lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting (II).
RH 2012:64: Svensk domstol är inte behörig att pröva en talan om personlig betalningsskyldighet för styrelseledamot enligt aktiebolagslagen mot en person med hemvist i Tyskland.
NJA 1983 s. 680: En person har väckt talan om fastställelse att viss kommun är skyldig att bereda henne plats på kommunalt barndaghem och inte ägt rätt att på sätt som skett avstänga henne från sådan plats. Talan har - oavsett att käranden gör gällande att rättsförhållandet mellan henne och kommunen grundar sig på ett avtal som är att bedöma enligt civilrättsliga regler - ansetts rätteligen inte kunna upptagas till prövning av allmän domstol.
RH 2000:27: Tingsrätt har dömt en nämndeman för tjänstefel. Tingsrätten har ansetts inte ha varit behörig att som första domstol ta upp målet till prövning.
NJA 1999 s. 745: En talan mot facklig organisation med yrkande om skadestånd under påstående att ren förmögenhetsskada tillfogats tredje man genom otillbörligt handlande i samband med en facklig blockad har ansetts inte avse en arbetstvist enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
NJA 2016 s. 933: Behörighetsfördelning mellan förvaltningsdomstol och allmän domstol rörande prövning av frågor om preskription av skattefordringar.
NJA 1993 s. 231: Om föreskriven ansökningsavgift inte erlagts, skall domstol avvisa stämningsansökan utan att dessförinnan pröva sin behörighet.
NJA 1995 s. 770: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt vid prövning av gemensam ansökan om att vårdnad om barn skall vara gemensam.
NJA 2009 s. 873: Högsta domstolen är inte behörig att som första instans pröva en talan om skadestånd som uteslutande avser ideell skada på grund av långsam handläggning av ett tvistemål, fastän målet har varit anhängigt i hovrätt och Högsta domstolen.
NJA 1999 s. 660: Det förhållandet att en kärande till stöd för TR:ns behörighet enligt Luganokonventionen endast åberopat viss omständighet som inte medfört sådan behörighet har inte ansetts utgöra något hinder för TR:n att betrakta sig som behörig på grundval av annan omständighet som framgått av det tillgängliga materialet.
NJA 2006 s. 354: Ett bolag med säte i USA innehar ett europeiskt patent med giltighet i Sverige. Patentet har ansetts grunda svensk domsrätt i mål angående negativ fastställelsetalan om patentets skyddsomfång. Det förhållandet att svaranden väckt talan angående patentintrång med yrkande om vitesförbud och intrångsersättning har inte ansetts böra föranleda att fastställelsetalan avvisas på grund av bristande fastställelseintresse.
NJA 1982 s. 410: Tvist om ersättning för gatukostnader enligt byggnadslagen har ansetts skola prövas av fastighetsdomstol utan hinder av att talan i saken grundats på avtal.
NJA 1998 s. 361: Fråga i mål om återvinning i konkurs om svensk domstols behörighet grundad på svaranden tillkommande fordran som bevakats i konkursen. 10 kap 3 § RB.
NJA 1983 s. 359: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domstols behörighet att upptaga mål om överflyttande av vårdnaden om barn.
RH 1993:132: I mål mellan två bolag, ett finskt och ett norskt, om förpliktelser enligt ett ingånget avtal invändes att talan skall avvisas på grund av att svensk domstol saknar behörighet att avgöra tvisten. Denna påstods avse hävning av varumärkesregistrering i utlandet. Rättegångshinder har ansetts ej föreligga.
RH 1997:96: En fastställelsetalan grundad på ett med stöd av 28 § skuldebrevslagen kvittningsvis åberopat skadeståndsanspråk - bestående i att den ursprunglige fordringsägaren i strid med ingånget muntligt avtal underlåtit att fullgöra ett åtagande att "tillse" betalning på visst sätt - är av sådan avtalsrättslig natur att artikel 5.1 Luganokonventionen är tillämplig.
NJA 2005 s. 652: Fråga huruvida sådant samband mellan käromål föreligger att svensk domstol med tillämpning av artikel 6.1 i Bryssel I-förordningen är behörig att pröva käromål mot svarande med hemvist i annan medlemsstat inom EG.
NJA 1988 s. 552: Länsbostadsnämnd beslöt att återkräva vissa räntebidrag, som nämnden funnit felaktigt ha utbetalats till tagare av statligt bostadslån, samt förordnade att återkravsbeloppen helt eller delvis skulle avräknas på låntagaren senare tillkommande räntebidrag. Hinder har inte ansetts föreligga att en av låntagaren vid allmän domstol väckt fastställelsetalan rörande återbetalningsskyldigheten prövades av domstolen.
NJA 2001 s. 572: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domstols behörighet att uppta mål om överflyttande av vårdnaden om barn.
NJA 1988 s. 134: Sedan avtal här i landet träffats om underhåll till barn, har svensk domstol ansetts behörig att upptaga en av den underhållsskyldige - som har hemvist här - väckt talan om jämkning av avtalet, trots att den underhållsberättigade numera har hemvist utomlands.
RH 2006:37: En arbetslöshetskassa har väckt talan mot en av sina medlemmar om betalning på grund av ett lagakraftvunnet beslut om återkrav. Allmän domstol, i vilken kravet drivits som tvistemål, har ansetts skyldig att göra en fullständig prövning av arbetslöshetskassans krav.
RH 2010:23: Artiklarna 5.1 och 5.3 i Bryssel I-förordningen angående forum vid avtalstvist och skadeståndstvist har ansetts kunna åberopas vid negativ fastställelsetalan. Ingen av bestämmelserna har emellertid ansetts tillämplig i det enskilda fallet angående vare sig fullgörelseanspråk enligt ett befraktningsavtal eller skadeståndsanspråk mot avtalsmotparts huvudman i ett påstått bulvanliknande förhållande.
NJA 2012 s. 183: När en svarande invänder att kärandens talan omfattas av ett skiljeavtal ska i överensstämmelse med påståendedoktrinen domstolen vid prövningen av sin behörighet utgå från de rättsfakta som käranden åberopar till grund för sin talan.
NJA 1987 s. 198: Ett aktiebolag väckte talan mot staten och yrkade bl a att TR:n med stöd av 11 kap 14 § regeringsformen skulle förklara, att staten var förpliktad att återbetala viss skatt som bolaget erlagt. Som grund åberopades att lagstiftningen om skatterna stred mot främst 2 kap 18 § regeringsformen. - Allmän domstol har inte ansetts behörig att pröva frågan om en skattelags grundlagsenlighet när tvister om skatten skall avgöras av förvaltningsdomstol.
NJA 2013 s. 22: Ett svenskt konkursbo har väckt återvinningstalan mot ett norskt bolag. Svensk domsrätt har ansetts föreligga trots att det saknats stöd i forumreglerna i 10 kap. rättegångsbalken.
NJA 1989 s. 36: Fråga om svensk domstols behörighet beträffande genkäromål när huvudkäromålet har avskrivits på grund av återkallelse och huvudkäranden inte har annat forum i Sverige än som följer av huvudkäromålet. 10 kap 14 § 2 st och 15 § RB.
NJA 2007 s. 787: Sedan parter med hemvist i Danmark ingått avtal om köp av fastighet i Sverige har tvist uppkommit mellan dem angående avdrag på köpeskilligen på grund av fel i fastigheten. Vid prövning enligt Brysselkonventionen har svensk domstol ansetts behörig att pröva tvisten. Avgörandet av behörighetsfrågan har grundats på omständigheter som framgått av i målet tillgängligt material men som inte åberopats av någon part.
RH 2000:84: Då gärningsbeskrivningen innefattat påstående om att gärningen planerats här i riket, har svensk domstol ansetts behörig att pröva åtalet trots att frågan om ansvar för gärningen prövats genom lagakraftägande dom, meddelad i främmande stat där gärningen fullbordats.
NJA 1988 s. 15: Det ankommer inte på allmän domstol att överpröva regeringens beslut om verkställighet av riksdagens anslagsbeslut.
NJA 2014 s. 103: När en ansökan om resning i vissa delar tar sikte på frågor som slutligt har avgjorts av tingsrätten och i andra delar på frågor som slutligt har avgjorts av hovrätten samt frågorna har ett sådant direkt faktiskt och rättsligt samband att en uppdelning framstår som opraktisk och olämplig, så har dels ansökningen i dess helhet prövats av Högsta domstolen, dels vid bifall förordnats att målet i dess helhet ska tas upp på nytt av tingsrätten.
NJA 2010 s. 54: Så länge en domstol i ett tvistemål inte har tagit ställning till sin behörighet är en annan domstol förhindrad att ta upp en talan avseende samma fråga oberoende av vilken domstol som har den sakliga behörigheten.
NJA 1994 s. 657: Tvist om rätt till ekonomiskt stöd enligt förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m m och förordningen (1989:896) om vissa bidrag till jordbruksföretag har ansetts gälla sådana civila rättigheter som avses i artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Med hänsyn till tvistefrågans art har emellertid allmän domstol inte ansetts behörig att pröva tvisten.
NJA 2009 s. 519: En talan om återbetalning av medel, vilka av misstag förts över till annan än den avsedde mottagaren, har inte ansetts vara en talan som avser skadestånd utanför avtalsförhållanden enligt den särskilda regeln om domstols behörighet i artikel 5.3 i 1988 års Luganokonvention.
MÖD 2011:32: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser avseende mark- och miljödomstols behörighet ----- Mark- och miljödomstol har ansetts behörig att pröva mål om tilläggsavgift vid olovligt byggande i fall där ärendet inletts i byggnadsnämnden före den 2 maj 2011 men talan inte väckts vid allmän förvaltningsdomstol före sagda dag.
NJA 1983 s. 241: Allmän domstol har ansetts behörig att pröva underhållsskyldigs talan mot försäkringskassa om fastställelse av storleken av fordran som kassan förvärvat mot honom enligt 15 § lagen (1964:143) om bidragsförskott samt om jämkning av förfallna bidragsbelopp som den underhållsskyldige har att utge till kassan (I). Den rätt mot underhållsskyldig som försäkringskassa förvärvat enligt 15 § lagen om bidragsförskott påverkas ej av att bidragsskyldigheten nedsatts genom dom i mål, i vilket talan väckts efter tidpunkten för kassans förvärv och i vilket kassan ej varit part (II), eller genom avtal mellan den underhållsskyldige och den underhållsberättigade, som träffats efter sagda tidpunkt (III).
RH 2003:29: Fråga om svensk domstol är behörig att pröva åtal för brott begångna i Finland av finsk medborgare med hemvist i Finland och som inte heller fanns i Sverige när åtal väcktes. Hovrätten fann att svensk domsrätt över gärningar begångna i Finland under dessa omständigheter endast förelåg i de fall brottet har ett straffminimum som inte understiger fyra års fängelse.
NJA 1987 s. 600: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domstols behörighet att upptaga mål om överflyttande av vårdnaden om barn.
RH 2007:23: Allmän domstol (tingsrätt) avvisade talan om skadestånd då den fann att talan skulle prövas av fastighetsdomstol. Hovrätten, som konstaterade att analog tillämpning av vissa bestämmelser i plan- och bygglagen hade åberopats till grund för talan men att något uttryckligt yrkande grundat på ersättningsreglerna i denna lag inte hade framställts, fann emellertid att allmän domstol (tingsrätt) var behörig att pröva saken, varför målet återförvisades till tingsrätten.
NJA 1994 s. 302: Internationella rättsförhållanden. Två makar är medborgare i Bangladesh. Hustrun har vid svensk domstol ansökt om äktenskapsskillnad. Mannen saknar hemvist i Sverige Med hänsyn till att hustrun varit bosatt här i drygt två år och till vad som i övrigt upplysts om hennes förhållanden har hon ansetts ha hemvist i Sverige och domstolen till följd härav vara behörig att uppta hennes talan till prövning. 3 kap 2 § 3 och 7 kap 2 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
NJA 2005 s. 586: Käranden åberopar uppfyllelseorten för en avtalsförpliktelse som grund för domstols behörighet att uppta hans talan enligt art. 5.1 i konventionen den 27 september 1968 om behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (Brysselkonventionen). Domstolen har vid prövningen av sin behörighet ansetts böra godta de omständigheter som käranden åberopar till stöd för sitt påstående om att avtal föreligger, om det inte redan av vad käranden har anfört eller av andra skäl är uppenbart att påståendet saknar grund. Tillika fråga om inhämtande av förhandsavgörande från EG-domstolen.
NJA 1999 s. 673: Ett svenskt aktiebolag har stämt ett nederländskt bolag med yrkande att bolaget skall fullfölja ett avtal om köp av aktierna i ett annat nederländskt bolag. Fråga om svensk domstols behörighet enligt bestämmelsen i artikel 5.1 i Luganokonventionen.
NJA 2006 s. 410: Statens energimyndighet har inte ansetts exklusivt behörig att pröva frågor om nättariffers skälighet. 10 kap. 17 § första stycket rättegångsbalken.
NJA 2001 s. 511: Vinnande häst i en travtävling har diskvalificerats på grund av dopning. Fråga huruvida ägarens talan om utbetalning av prissumman kan prövas materiellt av domstol och, i så fall, under vilka förutsättningar den kan bifallas.
NJA 1990 s. 687: Beslut om uteslutning ur idrottsförening har ansetts i princip inte kunna prövas av domstol på materiell grund.
RH 2010:56: Allmän domstol har inte ansetts behörig att pröva tvist om betalningsskyldighet för en tillsynsavgift som beslutats av en kommunal miljö- och hälsoskyddsnämnd.
NJA 1983 s. 508: Sedan TR i mål, som handlagts enligt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden, förklarat sig ej vara behörig att uppta målet samt part fört talan mot beslutet och tillika i andra hand hemställt om hänvisning till behörig domstol (10 kap 20 § RB), har HovR:n vägrat prövningstillstånd men ej yttrat sig i hänvisningsfrågan. Det har ansetts att HovR:n haft att i samma sammansättning som vid tillståndsprövningen uppta hänvisningsfrågan till behandling. Enär det befunnits kunna ske utan olägenhet, har HD utan återförvisning meddelat hänvisning.
NJA 1988 s. 105: Särskilda skäl har ansetts ej föreligga för svensk domsrätt i mål där talan om hävande av faderskap väckts av mannen mot barn som är finsk medborgare och besatt i Finland.
NJA 2008 s. 560: Fråga om omfattningen av allmän domstols prövning i mål om återbetalning av arbetslöshetsersättning.
RH 1998:81: Svensk domstol har ansetts behörig att pröva mål om vårdnad oaktat barnet och vårdnadshavaren saknat anknytning till Sverige.
NJA 2001 s. 22: Sedan Jordbruksverket beslutat att en jordbrukare skulle återbetala uppburet omställningsstöd, överklagade jordbrukaren trots förbud häremot i förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd beslutet till förvaltningsdomstol. Jordbruksverket ansökte om betalningsföreläggande och för nu fullgörelsetalan vid allmän domstol. Hinder mot prövning av Jordbruksverkets fullgörelsetalan har ansetts föreligga så länge ett överklagande, som kan leda till en exekutionstitel, är anhängigt vid förvaltningsdomstol.
RH 2001:81: En ändring i de förhållanden som ursprungligen har konstituerat svensk domstols behörighet enligt Luganokonventionen innebär inte att behörigheten senare går förlorad. Även fråga om innebörden av begreppet sakligt samband i art. 6.1 Luganokonventionen.
RH 1993:76: Asylsökande makar har inte ansetts stadigvarande bosatta här. Svensk domstol har därför inte varit behörig att pröva deras ansökan om äktenskapsskillnad.
MÖD 2012:59: Regresstalan om ersättning för efterbehandlingskostnader m.m. ----- Efter köp av en fastighet på vilken bedrivits industriell verksamhet sedan början av 1900-talet har en större petroleumförekomst upptäckts i marken. En byggnad (f.d. textilfabrik) har rivits av köparen i syfte att exploatera marken för bostadsändamål. Efter sanering av fastigheten har köparen väckt talan och regressvis yrkat ersättning för dessa kostnader av säljaren. Säljaren har i genstämning yrkat fastställelse av att bolaget på grund av en friskrivningsklausul inte är skyldigt att betala ersättning för efterbehandlingskostnaderna. Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att mark- och miljödomstol är behörig att pröva de köprättsliga invändningarna. I målet har bevisning åberopats om oljeförekomstens ålder och frågor om bevisbörda m.m. har aktualiserats. Båda parter har betraktats som verksamhetsutövare som bidragit till föroreningen. Vid fördelningen av det solidariska ansvaret har bolaget som utfört saneringen bedömts skyldig att stå för den andel av kostnaden som belöper på bolagets verksamhetstid (3 år jämfört med 15 år).
NJA 1982 s. 315: Sjörättsmål? Innebörden av begreppet "förhållande som avses i denna lag" i 336 § sjölagen.
NJA 1992 s. 424: Fastighetsdomstol har ansetts inte behörig att till prövning uppta invändning om kvittning för fordran rörande vilken tvist skall upptas av allmän domstol. - Det har ålegat domstolen liksom HovR:n och HD att självmant pröva fastighetsdomstolens behörighet.
RH 2012:75: Enligt 9 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) ska talan mot bidragstagaren om återbetalning av oriktigt utbetalt ekonomiskt bistånd väckas av socialnämnden i förvaltningsrätten. Regeln i 10 kap. 17 § första stycket 1 rättegångsbalken har inte ansetts hindra att kommunen mot bidragstagaren i stället i allmän domstol för en på brott grundad skadeståndstalan som avser ersättning för det oriktigt utbetalade ekonomiska stödet.
RH 1999:53: Även om Luganokonventionen ger svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande kan svensk rätt om förening av mål (kumulation) lägga hinder i vägen för en sådan handläggning när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.
RH 2012:74: Kommuns talan mot bidragstagare enligt 9 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) ledde till att förvaltningsrätten ålade bidragstagaren att återbetala av kommunen utbetalt ekonomiskt bistånd enligt samma lag. Av kommunen senare väckt talan mot bidragstagaren om återbetalning av samma bistånd har avvisats, även till den del den gällt vid förvaltningsrätten inte yrkad dröjsmålsränta.
RH 2007:41: Tvist där ena maken gjorde gällande att hon vilseletts att underteckna ett äktenskapsförord har bedömts utgöra tvist om makars förmögenhetsförhållanden. Frågan om svensk domstols behörighet har därför bedömts enligt lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.
RH 1997:111: Beslut fattat av ett organ inom Svenska Travsportens Centralförbund avseende påföljd för travtränare, som befunnits ha överträtt bestämmelse i Tävlingsreglemente för Svensk Travsport, har ansetts kunna prövas av allmän domstol på materiell grund.
NJA 1981 s. 386: Att utlänning i Sverige har sådan honom tillhörig egendom som är avsedd för hans personliga bruk under en tillfällig vistelse här har inte ansetts grunda behörighet enligt 10 kap 3 § RB för svensk domstol att ta upp tvist om betalningsskyldighet för honom.
NJA 1995 s. 118: Fråga om tillämpning av 10 kap 10 § 3 st RB vid prövning av ansökan om förening av mål enligt 14 kap 7 a § RB.
NJA 2013 s. 31: Återvinningstalan avseende ett avtal om överlåtelse av svenska och utländska patent och patentansökningar har av en borgenär i en svensk konkurs väckts mot ett bolag med säte i Saint Kitts och Nevis. Svensk domsrätt har ansetts föreligga.
NJA 2001 s. 800: Behörig företrädare för ett utländskt bolag lämnade vid besök i Stockholm ett skriftligt anbud till ett svenskt bolag. När anbudet accepterades av det svenska bolaget hade företrädaren för det utländska bolaget lämnat Sverige. Fråga vid tillämpning av 10 kap 4 § rättegångsbalken om avtalet ingåtts här i landet.
NJA 1997 s. 415: En borgensförbindelse utgör ett avtal i den mening som avses i artikel 5 punkt 1 i Luganokonventionen.
NJA 1994 s. 442: Behörighet för allmän domstol eller administrativ myndighet att pröva frågor om kommunala elavgifter.
RH 2010:38: Åtal för bruk av narkotika i Danmark har ogillats, eftersom gärningen inte är straffbelagd enligt dansk lag.
RH 1993:14: I mål om betalningsföreläggande har svaranden hos kronofogdemyndigheten avgivit motiverat bestridande. Sedan målet överlämnats till tingsrätt uppkommer fråga om - och i så fall i vad mån - tingsrätten enligt 10 kap. 18 § rättegångsbalken skall pröva sin behörighet.
NJA 1991 s. 449: För talan i stämningsmål enligt 13 kap 14 § 1 VL (1983:291) har ansetts gälla kravet att den grundas på att erforderligt vattenrättsligt tillstånd saknas eller på att vattenanläggning uppförts i strid mot en bestämmelse i ett vattenrättsligt tillstånd.
RH 1993:105: Fråga om svensk domstols behörighet att pröva frågor om vårdnad, umgänge och underhåll i äktenskapsmål med internationell anknytning.
NJA 2008 s. 1135: Svensk domstol har ansetts behörig att utan åtalsförordnande döma över i Sverige bedriven internetbaserad läkemedelshandel och medhjälp därtill även i de delar som i brottet ingående gärningar företagits utom riket. Läkemedelshandeln har ansetts utgöra brott enligt svensk lag trots att den har riktats mot enbart konsumenter utom Sverige.
NJA 1993 s. 119: Tillämpning av 10 kap 20 § 1 st RB.
RH 1993:2: Sedan tingsrätten i sak avgjort ärende avseende namnbyte för i utlandet bosatt svensk medborgare, har hovrätten - med tillämpning av hemvistprincipen - funnit att svensk domsrätt inte förelåg och därför avvisat ansökningen om namnbyte.
NJA 1994 s. 81: Frågor om svensk domstols behörighet och om tillämpliga forum- och handläggningsregler avseende en tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare om rätt till i utlandet sökt patent för arbetstagarens uppfinning.
NJA 1983 s. 177: Fullföljdsförbudet i 54 kap 7 § RB är inte tillämpligt i fall där HovR ogillat invändning om att svensk domstol överhuvud ej är behörig att uppta målet. Sedan HovR meddelat visst beslut med tillkännagivande att talan mot beslutet inte fick föras, anförde part besvär över beslutet. Besvärsinlagan inkom till HovR:n först efter det att fyra veckor förflutit från dagen för HovR:ns beslut. Härom underrättades partens ombud genom HovR:ns försorg. Ombudet framställde likväl önskemål om att inlagan skulle översändas till HD, och detta önskemål efterkom HovR:n som även översände akten i målet. Vid angivna förhållanden ansågs besvärsinlagans översändande till HD inte böra tilläggas betydelsen att talan skulle anses ha fullföljts i föreskriven ordning. HD, som fann att parten ägt föra talan mot beslutet, förordnade därför att handlingarna skulle återsändas till HovR:n för prövning som avses i 56 kap 3 § RB.
NJA 2012 s. 483: Svensk domsrätt har ansetts föreligga när en svensk som är bosatt i Stockholm och bedriver sin verksamhet där har väckt skadeståndstalan mot ett norskt bolag avseende ekonomisk skada och ideell skada för olovligt tillgängliggörande av ett fotografi på internet. Även fråga om partssuccession.
NJA 2012 s. 498: Bestämmelserna om prövning av tvister i 7 kap. 10 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation har ansetts innebära att tillsynsmyndigheten har att bestämma ett avtals innehåll, i den mån operatörer inte kommer överens när avtal ska slutas och en part hänskjuter tvisten till myndigheten, medan det ankommer på allmän domstol att pröva tvister om avtalens tolkning och tillämpning.
NJA 2009 s. 862: Tingsrätt har inte ansetts behörig att pröva talan om skadestånd som förs av svenska ägare till fastigheter i dåvarande Tyska Demokratiska Republiken mot svenska staten, när talan grundats på att staten genom en överenskommelse med Tyska Demokratiska Republiken till följd av fel eller försummelse har berövat fastighetsägarna deras rättighet att göra gällande förmögenhetsrättsliga anspråk på fastigheterna.
RH 2009:80: Skadeståndstalan enligt 2 kap. 18 § regeringsformen väcktes mot staten genom Justitiekanslern för rådighetsinskränkning genom fiskeförordning. Stockholms tingsrätt överlämnade målet till miljödomstol som avvisade stämningsansökan med motiveringen att ingripandet av det allmänna inte grundade sig på miljöbalken och därför var miljödomstol inte behörig att pröva talan. Miljööverdomstolen fastställde avvisningsbeslutet och hänvisade målet till allmän domstol, Stockholms tingsrätt.
NJA 2002 s. 288: Presstödsnämnden har i visst fall beslutat att presstöd skulle utgå. Sedan åtal väckts mot tidningens ställföreträdare för bedrägeribrott begångna vid ansökningar om utbetalning av stödet har nämndens ordförande hörts som företrädare för målsäganden i brottmålet. Nämnden har därefter på grund av domen i brottmålet beslutat att återkalla det tidigare beslutet om presstöd samt att avslå tidningens begäran om utbetalning av återstående stöd. Fråga bl.a. om Presstödsnämndens ställning som domstol enligt artikel 6 i Europakonventionen samt om allmän domstols behörighet.
NJA 2012 s. 179: När en tingsrätt har avvisat en talan därför att tingsrätten inte är rätt forum och en part har överklagat det beslutet med yrkande att hovrätten ska hänvisa målet till den tingsrätt som är behörig, ska tillstånd till målets prövning i hovrätten meddelas (ändringsdispens).
NJA 2001 s. 386: En kärande har vid svensk domstol väckt talan mot dels ett svenskt bolag, dels två bolag med säte i Finland. Talan mot de finska bolagen har avvisats då det med tillämpning av artikel 6.1 i Luganokonventionen inte ansetts föreligga ett sådant samband mellan käromålen att en gemensam handläggning är påkallad för att undvika att oförenliga domar meddelas.
NJA 1987 s. 780: Allmän försäkringskassa begärde med stöd av 12 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension resp 20 kap 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring vissa uppgifter om namngivna personer från en bank (I) och ett försäkringsbolag (II). Då banken och försäkringsbolaget vägrade att lämna de begärda uppgifterna ansökte försäkringskassan hos TR om handräckning enligt handräckningslagen (1981:847) för att få ut uppgifterna. Ansökningarna har avvisats, eftersom allmän domstol ansetts sakna behörighet att pröva en sådan talan.
RH 2000:89: Artikel 6.1 i Brysselkonventionen om gemensamt forum för flera svarande har ansetts ge svensk domstol behörighet att i en rättegång handlägga mål mot flera svarande även när talan mot svarandena inte väckts samtidigt.
NJA 1993 s. 65: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svenskdomsrätt i mål angående vårdnad om barn. Frågan om svensk domsrätt har ansetts skola prövas ex officio.
NJA 1983 s. 573: Ett barn som i likhet med sina föräldrar är brittisk medborgare men som har hemvist i Sverige för vid svensk domstol talan om underhåll mot sin i Storbritannien bosatte fader. Svensk domsrätt har ansetts föreligga och svensk lag har ansetts tillämplig. I avsaknad av utredning om faderns personliga och ekonomiska förhållanden har bidragsskyldighet ansetts inte kunna åläggas.
RH 2007:67: Bryssel I-förordningens bestämmelser om domstols behörighet vid konsumenttvister har ansetts tillämpliga på en tvist med anledning av ett avtal om utbildning. En före detta student har därför haft rätt att väcka talan mot en engelsk utbildningsanstalt vid sitt hemvistforum, och tingsrättens beslut att avvisa dennes talan har undanröjts. Det har inte funnits vara möjligt att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen i målet.
NJA 2000 s. 3: Bestämmelsen i 17 kap 9 § sjölagen om s k partikulärdispasch har inte ansetts utgöra hinder mot att en försäkringstagare med stöd av Luganokonventionen väcker fullgörelsetalan mot försäkringsgivaren vid domstolen i den ort där försäkringstagaren har sin hemvist.
RH 1996:86: Svensk domstols behörighet att handlägga en tvist där 10 kap. 3 § rättegångsbalken åberopats till stöd för rättens behörighet har avgjorts med tillämpning uteslutande av Luganokonventionens behörighetsregler. Tillika fråga om svarandena haft sitt hemvist i Sverige.
RH 1996:84: Svensk domstol har inte ansetts behörig att pröva en talan mot en utländsk medborgare med hemvist utomlands om underhållsbidrag till ett barn som är folkbokfört i Sverige men utländsk medborgare och bosatt stadigvarande utomlands.
NJA 1990 s. 631: Den som har infriat ett borgensåtagande för en arrendators skyldig. heter mot jordägaren kräver arrendatorn på det utgivna beloppet. Tvisten har inte ansetts utgöra en arrendetvist som skall tas upp av fastighetsdomstol. 8 kap 32 § JB.
NJA 1993 s. 653: Fråga om fastighetsdomstols kompetens i tvist om skyldighet att betala ersättning för gatukostnad.
NJA 1986 s. 119: I tvist inför tysk domstol om utomobligatoriskt skadestånd för skada som vållats i Tyskland har svaranden, ett svenskt aktiebolag, ingått i svaromål. Bolaget har ej uttryckligen förklarat sig godta den tyska domstolens behörighet och det har ej heller anförts något förhållande på bolagets sida som skulle kunna jämställas med sådan förklaring. Den dom som i tvisten meddelats av den tyska domstolen har ansetts ej kunna erkännas här i riket.
RH 1996:70: Fråga om svensk domstols behörighet att i äktenskapsmål med internationell anknytning pröva frågor om vårdnad, umgänge, rätt att bo kvar i den gemensamma bostaden och underhåll. Tillika fråga om litispendens.
NJA 1983 s. 546: Fråga om allmän domstols behörighet att uppta mål vari yrkats förpliktande för statens vägverk att med avseende på allmän väg företa åtgärder till förebyggande av skada på fastighet som gränsar till vägen.
NJA 1995 s. 241: Internationella rättsförhållanden. Fråga om svensk domsrätt i mål angående vårdnad om barn.
RH 2005:66: Svensk domstols behörighet, tillämplig lag m.m. i fråga om äktenskapskontrakt avseende brudpenning (mahr) enligt iransk rätt.
NJA 1990 s. 602: Det förhållandet att frågor om prisreglering enligt 2 § 7 mom lagen (1902:71 s 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, skall prövas av administrativ myndighet har inte ansetts hindra att allmän domstol prövar fråga om återbetalning av avgifter som erlagts till leverantör av elektrisk ström.
NJA 1996 s. 202: Allmän domstol har ansetts behörig att pröva fordran som avser krav på återbetalning av utbetalat omställningsstöd enligt förordningen (1990:941) om inkomst-, omställnings- och anläggningsstöd till jordbrukare m m.
RH 2006:69: Hovrätten har funnit en tingsrätt behörig att pröva en talan om skadestånd i en del som grundade sig på att det förekommit brister i en allmän va-anläggning. Avgörande för hovrättens ställningstagande har varit en uppgift från käranden om att talan i denna del gällde skador orsakade av brister i va-anläggningen utanför va-förhållandet och därför skulle prövas enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler och inte enligt 29 § lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar.
RH 2010:85: En vårdnadshavare, som påståtts olovligen ha bortfört ett barn från annat EU-land, har bosatt sig i Sverige tillsammans med barnet. Svensk domstol har ansetts ha behörighet att pröva en talan om bl.a. vårdnad avseende barnet, eftersom någon talan om återlämnande inte väckts och ett år passerat efter det att motparten fått kännedom om barnets bosättning i Sverige.
RH 1999:92: Allmän domstol har ansetts kunna pröva, i formellt men inte i materiellt hänseende, beslut av en ideell förening att frånta en medlem hans auktorisation som tävlingsdomare.
RH 2010:90: Tillämpning av artikel 17 i 1988 års Luganokonvention (jfr artikel 23 i nuvarande 2007 års Luganokonvention) vid partsbyte.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator