RH 1997:94
Mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt. Handlingarna utvisade att annan tingsrätt var behörig på grund av en tvingande forumregel. Skriftväxling påbörjades. Tingsrätten avvisade därefter käromålet med hänvisning till att det på grund av att skriftväxling påbörjats inte fanns laglig möjlighet att överlämna målet till behörig tingsrätt. Hovrätten har vid sin prövning ansett att sådant överlämnande hade kunnat ske så snart som misstaget upptäcktes. Mot den bakgrunden har hovrätten - med stöd av bestämmelsen i 10 kap. 20 § rättegångsbalken och efter yrkande av klaganden - hänvisat målet till behörig lägre rätt.
Stockholms Stads Parkerings Aktiebolag ansökte hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande å P.E., bosatt i Örebro. I ansökningen uppgav bolaget att P.E:s fordon varit uppställt i Stockholm i strid mot gällande parkeringsbestämmelser och att han därför var skyldig att erlägga föreskriven kontrollavgift. Sedan P.E. bestritt ansökningen begärde bolaget att målet skulle överlämnas till tingsrätt. Kronofogdemyndigheten överlämnade målet till Örebro tingsrätt. Tingsrätten inledde skriftväxling.
Örebro tingsrätt (1996-12-03, rådmannen Anders Ljung) avvisade bolagets talan och anförde: Jämlikt 10 kap. 10 § och 17 § punkten 4 rättegångsbalken skall tvist om parkering upptas på den ort där fastigheten är belägen. Stadgandet är obligatoriskt. Eftersom parkeringen påstås ha ägt rum på Rosendalsvägen, Stockholm, är således inte Örebro tingsrätt behörig att handlägga målet.
Enligt 61 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning skall en tingsrätt, som finner att det inte av handlingarna framgår att tingsrätten är behörig att handlägga målet, överlämna målet till en annan tingsrätt som kan vara behörig. Av förarbetena till nämnda lagrum framgår att bestämmelsen är tillämplig endast när tingsrätten emottar målet och att målet inte kan överlämnas i ett senare skede när skriftväxling och annan kommunikation med parterna påbörjats, varför de vanliga bestämmelserna om avvisning i rättegångsbalken då skall tillämpas.
I målet har skriftväxling påbörjats, varför Örebro tingsrätt inte kan flytta över målet till behörig tingsrätt med stöd av 61 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Den tvingande forumregeln i 10 kap. 10 § rättegångsbalken medför emellertid att Örebro tingsrätt är förhindrad att handlägga målet. Bolagets talan skall därför avvisas.
Bolaget överklagade beslutet och yrkade, under åberopande av att handläggningen vid tingsrätten inneburit rättegångsfel, att hovrätten skulle undanröja tingsrättens beslut och hänvisa målet till behörig tingsrätt.
P.E. avhördes inte.
Göta hovrätt (1997-10-17, hovrättspresidenten Lars Åhlén, hovrättsrådet Johan Stenberg och hovrättsassessorn Johan Sjöö, referent) hänvisade målet till Stockholms tingsrätt för fortsatt handläggning och uttalade i skälen följande: Av handlingarna i det mål som överlämnats till tingsrätten framgår att bolaget som grund för sitt betalningsanspråk mot P.E. åberopat att denne i strid mot gällande parkeringsbestämmelser haft sitt fordon uppställt på en fastighet i Stockholm. Enligt den tvingande forumregeln i 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall en sådan parkeringstvist upptas av domstolen på den ort där fastigheten är belägen. Tingsrätten har emellertid av förbiseende inte tillämpat denna tvingande forumregel utan inlett skriftväxling och i ett senare skede avvisat bolagets talan.
Om tingsrätten i samband med mottagandet av målet hade uppmärksammat sin bristande behörighet, skulle målet med stöd av 61 § lagen om betalningsföreläggande och handräckning ha överlämnats till Stockholms tingsrätt. Som ovan nämnts har så inte skett. Som stöd för åtgärden att senare avvisa bolagets talan har tingsrätten hänvisat till ett uttalande i förarbetena till nämnda lagstiftning (prop. 1989/90:85 s. 141-142), varav framgår att det i en situation som denna rekommenderas att de vanliga avvisningsreglerna tillämpas. Men det framgår också att skälet härför är att en svarande inte kan betagas möjligheten att göra en foruminvändning första gången han skall föra talan vid tingsrätten (34 kap. 2 § rättegångsbalken).
I en situation som den aktuella, nämligen att en tvingande forumregel av misstag inte har tillämpats, bör det enligt hovrättens mening inte föreligga något hinder mot att en tingsrätt så snart som misstaget upptäcks överlämnar målet till behörig domstol och detta trots att skriftväxling har inletts. Oavsett svarandens inställning i forumfrågan måste ju målet lämnas över till den behöriga domstolen och det bör av praktiska skäl ske snarast möjligt.
Enligt 10 kap. 20 § rättegångsbalken får högre rätt, som funnit att lägre rätt inte är behörig att ta upp ett mål som väcks där, på yrkande av part hänvisa målet till lägre rätt som är behörig. Bolaget har i samband med sitt överklagande begärt att hovrätten skall överlämna målet till Stockholms tingsrätt. Mot bakgrund av vad ovan sagts om angelägenheten av att ett mål i denna situation snarast möjligt överlämnas till behörig domstol saknas anledning att på grund av rättegångsfel undanröja avvisningsbeslutet och återförvisa målet till Örebro tingsrätt. Hovrätten hänvisar därför målet - med stöd av 10 kap. 20 § rättegångsbalken och i enlighet med bolagets yrkande - till Stockholms tingsrätt för fortsatt handläggning.
Hovrättspresidenten Lars Åhlén tillade för egen del följande: Om en tingsrätt i samband med mottagandet av ett mål från en kronofogdemyndighet uppmärksammar att man inte är behörig att handlägga målet, skall tingsrätten enligt 61 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning överlämna målet till en annan tingsrätt som kan vara behörig. I förarbetena till nämnda lagstiftning (se prop. 1989/90:85 s. 141-142) uttalas, att reglerna om överlämnande av mål till annan tingsrätt enbart är tillämpliga när tingsrätten mottar målet och att det i ett senare skede - när skriftväxling och annan kommunikation med parterna börjat - i stället är de vanliga reglerna om avvisning av talan som gäller. Anledningen till att reglerna om avvisning skall tillämpas sägs vara att en svarande inte kan betagas möjligheten att göra foruminvändning första gången han skall föra talan vid tingsrätten (34 kap. 2 § rättegångsbalken).
Om handläggningen i ett mål som överlämnas från kronofogdemyndighet inte ger vid handen att tingsrätten är obehörig, skall skriftväxling inledas (se RH 1993:14). Görs därvid foruminvändning och visar sig denna vara befogad, får tingsrätten som ovan sagts tillämpa de vanliga avvisningsreglerna. Avvisas sökandens talan får denne sedan vända sig till behörig tingsrätt. Om det däremot förhåller sig så att tingsrätten av förbiseende inleder skriftväxling trots att handlingarna i målet utvisar att tingsrättens behörighet kan ifrågasättas på grund av en uppgift om svarandens hemvist eller därför att en tvingande forumregel verkar vara tillämplig, kan praktiska olägenheter uppstå vid en tillämpning av avvisningsreglerna. Sökanden tvingas överklaga avvisningsbeslutet med yrkande om att det undanröjs på grund av rättegångsfel. Hovrätten får då vid sin prövning konstatera, vilket tingsrätten i och för sig redan gjort i sitt avvisningsbeslut, att det förekommit fel vid handläggningen och sedan undanröja beslutet och återförvisa målet till tingsrätten. Därefter kan tingsrätten överlämna målet till den domstol som anses behörig (se RH 1995:73).
Enligt min mening bör man, i vart fall om tingsrätten förbisett att en tvingande forumregel är tillämplig, kunna lösa frågan på ett enklare och mera praktiskt sätt. I den situationen har nämligen det skäl som anförts i det tidigare nämnda motivuttalandet - att svaranden har ett berättigat intresse att kunna göra foruminvändning - inte någon som helst bärkraft. Oavsett om någon foruminvändning görs skall målet handläggas av den domstol som enligt den tvingande forumregeln är behörig. Det förefaller därför vara en onödig omgång att med tillämpning av avvisningsreglerna låta målet vandra mellan instanserna för att slutligen konstatera att tingsrätten efter undanröjande och återförvisning fått befogenhet att överlämna målet till behörig domstol. Denna åtgärd bör således enligt min mening, även om skriftväxling inletts, kunna vidtas av tingsrätten så snart man uppmärksammar att felet begåtts. Och det skulle onekligen vara praktiskt att kunna tillämpa en liknande ordning i de fall då misstag skett på grund av en otydlig uppgift i handlingarna om svarandens hemvist. Om svaranden gör foruminvändning eller om tingsrätten kommer till insikt om sin bristande behörighet, bör dock sökandens inställning i frågan inhämtas. Men blir parterna överens om att målet rätteligen skall överlämnas till en annan domstol talar starka skäl för att tingsrätten skall gå dem till mötes och inte använda sig av avvisningsreglerna.