RH 1998:43
Skyddstillsyn har på talan av endast den dömde ansetts kunna, utan hinder av innehållet i 51 kap. 25 § 1 st. RB, ändras till villkorlig dom jämte dagsböter.
Sandvikens tingsrätt (1997-11-20, lagmannen Hans Jerkert samt nämndemännen Anita Beskov, Göran Lifh och Margareta Wigren) dömde P-E.S. för stöld, försök till tillgrepp av fortskaffningsmedel, olaga intrång, olovlig körning och brott mot lagen om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål samt bestämde påföljden till skyddstillsyn.
I påföljdsdelen anförde tingsrätten följande. P-E.S. förekommer inte i kriminalregistret, men han dömdes i november 1996 till böter för skadegörelse. Det olaga intrånget och brottet mot knivlagen begicks medan han stod under åtal för stölden och han var enligt egen uppgift kraftigt berusad vid brottstillfället. Med hänsyn till bl.a. dessa omständigheter bedömer tingsrätten att det behövs övervakning för att förhindra fortsatt brottslighet från hans sida. P-E.S. skall därför dömas till skyddstillsyn.
P-E.S. överklagade domen och yrkade att åtalet för stöld och olovlig körning skulle ogillas samt påföljden bestämmas till villkorlig dom.
Åklagaren bestred ändring.
Hovrätten för Nedre Norrland (1998-01-23, hovrättslagmannen Barbro Hegrelius Jonson, hovrättsrådet Leif Similä, tf. hovrättsassessorn Ewa Korpi, referent, samt nämndemännen Rut Sandström och Rose-Marie Zätterqvist) ändrade tingsrättens dom på det sättet att åtalet för stöld och olovlig körning ogillades och påföljden bestämdes till villkorlig dom jämte 50 dagsböter å 30 kr.
Hovrätten anförde i påföljdsfrågan. Av utredningen i målet framgår att P-E.S. lever under ordnade sociala förållanden och inte har några missbruksproblem. Han förekommer inte tidigare i kriminalregistret. Han går sista året på gymnasiet och anser sig inte ha något behov av en övervakare. Under sådana omständigheter finns det inte anledning att anta att en skyddstillsyn är påkallad för att avhålla P-E.S. från fortsatt brottslighet. På grund av det anförda bör påföljden bestämmas till villkorlig dom. Den villkorliga domen bör förenas med böter eftersom det inte finns någon omständighet hänförlig till P-E.S:s förhållanden som talar emot ett bötesstraff. Inte heller kan förbudet i 51 kap. 25 § första stycket rättegångsbalken mot att, på talan av endast P-E.S, döma till svårare påföljd än den tingsrätten dömt till, anses utgöra hinder mot att den villkorliga domen förenas med ett måttligt bötesstraff.