RH 1999:50

T.S. ansökte hos Haparanda tingsrätt om stämning å T.P. med yrkande om ensam vårdnad om deras tre barn. Föräldrarna hade gemensam vårdnad. T.P. yrkade att käromålet enligt stämningsansökan beträffande två av barnen skulle avvisas, eftersom dessa barn vid talans väckande hade hemvist på annan ort.

Haparanda tingsrätt (1998-08-03, rådmannen Per-Håkan Hansson) avvisade stämningsansökan beträffande de två barn som avsågs med foruminvändningen och fortsatte handläggningen av vårdnadsmålet såvitt avsåg det tredje barnet.

T.S. överklagade avvisningsbeslutet och yrkade i första hand att hovrätten skulle undanröja det och återförvisa målet i den delen till tingsrätten. Han yrkade i andra hand att hovrätten skulle överlämna målet till Västerås tingsrätt.

T.P. bestred ändring.

Hovrätten för Övre Norrland (1999-02-22, hovrättslagmannen Stig Lindström, hovrättsrådet Susanne Möller, referent, och tf. hovrättsassessorn Victoria Bäckström) undanröjde avvisningsbeslutet och visade målet åter till tingsrätten.

I skälen anförde hovrätten följande.

Vårdnadsyrkandet i T.S:s stämningsansökan avsåg barnen H. M. och S. om vilka parterna har gemensam vårdnad. Såsom tingsrätten konstaterat hade, då talan väcktes, M. och S. hemvist i Västerås medan H. hade hemvist i Kalix kommun.

Enligt 6 kap. 17 § 1 st. föräldrabalken i dess lydelse efter den 1 juli 1995, skall frågor om vårdnad eller umgänge tas upp av rätten i den ort där barnet har sitt hemvist.

Forumfrågan har tidigare reglerats på följande sätt. Före lagändringen år 1977, som även innebar att föräldrar kunde ha gemensam vårdnad, skulle frågor om vårdnad eller umgänge tas upp rätten i den ort där den som hade vårdnaden om barnet hade sitt hemvist (20 kap. 9 § 1 st. föräldrabalken (FB) i dess lydelse före den 1 januari 1977). Efter denna ändring men före 1983 skulle frågorna tas upp där vårdnadshavare hade sitt hemvist (6 kap. 12 § 1 st. FB i dess lydelse före den 1 juli 1983). Efter 1983 men före 1 juli 1995 skulle slutligen frågorna tas upp av rätten i den ort där vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavarna hade sitt hemvist (6 kap 17 § 1 st. FB i dess lydelse före den 1 juli 1995).

Det kan vidare anmärkas att äktenskapsmål, i vilka rätten enligt 14 kap. 5 § 1 st. äktenskapsbalken (ÄB) får pröva frågor om vårdnad och umgänge, tas upp av tingsrätten i den ort där kvinnan eller mannen har sitt hemvist enligt huvudregeln i 14 kap. 3 § ÄB.

Mot bakgrund av vad som ovan redovisats angående tidigare lagstiftning framgår att i de fall talan väckts beträffande flera barn med samma vårdnadshavare, det före lagändringen den 1 juli 1995 aldrig tidigare varit fråga om att en vid en domstol samtidigt väckt talan om vårdnaden om dessa barn skulle komma att på grund av foruminvändning kunna handläggas vid skilda domstolar.

Genom lagändringen den 1 juli 1995 kom emellertid 6 kap. 17 § FB att efter ordalagen innebära att om talan om vårdnad omfattar flera barn med skilda hemvist och foruminvändning sker beträffande något barn, talan om vårdnad om de olika barnen kommer att handläggas vid skilda domstolar trots att fråga är om barn med samma vårdnadshavare där talan väckts samtidigt vid samma domstol.

Det kan konstateras att det av 10 kap. 17 § rättegångsbalken jämförd med 10 kap. 18 § samma balk framgår att domstolen i vårdnadsmål inte självmant skall pröva sin behörighet. I stället krävs det invändning från en part om att domstolen är fel forum. Om det inte görs någon sådan invändning skall tvisten anses väckt vid rätt forum och i nu förevarande mål hade, om foruminvändning inte framställts, handläggningen av vårdnadsfrågan beträffande samtliga barn under alla förhållanden kunnat fortsätta vid Haparanda tingsrätt. En sådan handläggning torde inte ha medfört några större praktiska svårigheter för annan än den part som inte var bosatt på den ort där talan väcktes. Det har även före lagändringen varit vanligt att syskon i en vårdnadstvist varit bosatta på skilda håll eller, efter det att talan väckts vid domstol på viss ort, flyttat till annan ort. Eventuella vårdnadsutredningar m.m. har då företagits med hjälp av de sociala myndigheterna på den plats barnet befinner sig.

Av förarbetena till den nuvarande lydelsen av 6 kap. 17 § 1 st. FB (prop. 1993/94:251 s. 169) framgår att ändringen av forum till att avse barnets hemvist i stället för vårdnadshavarnas, endast var föranledd av uppfattningen att även forumregeln borde spegla den grundläggande inställningen i familjerättslig lagstiftning att utgå från barnets behov. Samtidigt anfördes att det från praktiska synpunkter inte spelade så stor roll om lagen utgick från vårdnadshavarens eller barnets hemvist då den tingsrätt, de sociala myndigheter och andra som berörs av en vårdnadstvist i regel befinner sig på den ort där barnet finns redan vid en tillämpning av de då gällande reglerna.

Vid tillämpning av reglerna i 6 kap. FB skall hänsynen till barnets bästa komma i främsta rummet. Enligt hovrättens uppfattning kan den verkan, som enligt vad ovan redovisats uppkommit genom lagändringen, inte anses vara förenlig med barnets bästa. Med hänsyn till det starka samband som råder mellan olika frågor i mål om vårdnaden om flera barn med samma vårdnadshavare, bör också fördelarna med en gemensam handläggning klart överväga de nackdelar som kan uppstå. Förarbetena till lagändringen ger inte heller någon antydan om att nämnda verkan varit åsyftad och det är knappast tänkbart att en ändring av denna principiellt betydelsefulla innebörd skulle ha genomförts utan att det på något sätt kommit till uttryck i lagmotiven.

Mot bakgrund av det anförda kan det inte anses att lagrummets ordalydelse omfattar den nu aktuella talan. Det får i stället anses föreligga en allmän princip - i enlighet med vad som fortfarande gäller i äktenskapsmål - att en samtidigt väckt talan om vårdnad beträffande flera barn med samma vårdnadshavare kan avgöras vid en och samma domstol oavsett att något eller några barn har hemvist på annat håll.

I detta fall är Haparanda tingsrätt enligt 6 kap. 17 § 1 st. FB behörig att ta upp målet såvitt avser vårdnaden om H. eftersom han har hemvist i Kalix kommun. På grund av vad som ovan redovisats föreligger enligt hovrättens uppfattning inte något hinder att även ta upp målet såvitt avser vårdnaden om M. och S. Tingsrättens beslut att avvisa stämningsansökan såvitt avser dem bör därför undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt behandling.

Målnummer Ö 427/98