RH 1999:77
Bilagor till en stämningsansökan har ansetts omfattade av sekretess enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen (uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden). Förbehåll enligt 14 kap. 10 § sekretesslagen, innebärande förbud att utnyttja eller lämna vidare de sekretessbelagda uppgifterna, har dock ansetts inte kunna meddelas i samband med att stämningsansökan med bilagor delgavs svaranden.
Stiftelsen Kunskapsakademin Österlen (stiftelsen) ansökte om stämning mot bolagen Telia AB och IN good company AB (bolagen). Till stämningsansökningen bifogades ett antal bilagor, vilka preliminärt åberopades som bevisning i målet. Stiftelsen anförde att den skulle lida avsevärd skada om vissa av de ingivna bilagorna röjdes för utomstående och yrkade att dessa handlingar med stöd av 8 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100) skulle beläggas med sekretess samt att handlingarna endast skulle lämnas ut till bolagen med förbehåll som begränsade deras möjligheter att nyttja materialet.
Stockholms tingsrätt (1999-06-02, chefsrådmannen Berith Söderberg) beslutade om sekretess enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen på vissa till stämningsansökningen bifogade handlingar samt förordnade om förbehåll enligt 14 kap. 10 § första stycket 1 sekretesslagen, innebärande att bolagen inte skulle få lämna uppgifter i handlingarna vidare eller utnyttja dessa uppgifter i vidare mån än vad som var nödvändigt i målet.
Bolagen överklagade beslutet och yrkade att förordnandet om förbehåll skulle upphävas då handlingarna inte hade sådant innehåll att det fanns skäl att belägga dem med sekretess.
Stiftelsen bestred ändring.
Svea hovrätt (1999-07-22, hovrättslagmannen Göran Persson, referent, hovrättsrådet Gertrud Holmquist och tf. hovrättsassessorn Anders Lillienau) biföll med ändring av tingsrättens beslut bolagens yrkande och upphävde det uppställda förbehållet. I skälen för sitt beslut anförde hovrätten följande.
I 42 kap. 5 § andra stycket rättegångsbalken stadgas att om stämning utfärdas skall denna delges svaranden tillsammans med stämningsansökningen och därvid fogade handlingar. Detta är en uttrycklig regel om parts rätt till insyn, vilken innebär att bolagen med stöd av rättegångsbalken skall få del av de handlingar som stiftelsen åberopar utan hinder av sekretess. Att denna rätt till partsinsyn föreligger oberoende av om sekretess föreligger för vissa uppgifter i ett mål framgår av 14 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen. Denna regel innebär även att bestämmelserna i 14 kap. 5 § första stycket inte blir tillämpliga i fråga om en parts rätt enligt rättegångsbalken att ta del av uppgifter som åberopats som bevisning i målet. Härav följer i sin tur att sekretesslagens regelsystem över huvud taget inte kan åberopas mot parten i detta hänseende.
När en sekretessbelagd uppgift med stöd av 14 kap. 5 § sekretesslagen lämnas till en enskild, får myndigheten ställa upp förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Detta framgår av 14 kap. 10 § sekretesslagen. Av vad som nyss sagts om innebörden av bestämmelsen i 14 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen följer att det inte är möjligt att ställa upp ett sådant förbehåll i fråga om sådana omständigheter som en part har rätt att ta del av enligt rättegångsbalken. Vid delgivning enligt 42 kap. 5 § rättegångsbalken med svaranden av en stämningsansökning med därtill fogade handlingar kan således inte något förbehåll ställas upp (se JO 1995/96 s. 46 f. med där gjorda hänvisningar samt RH 1994:41).
På grund av det nu anförda skall det av tingsrätten beslutade förbehållet om inskränkningar i bolagens rätt att lämna uppgifterna i handlingarna vidare eller utnyttja uppgifter upphävas.