RH 2000:78
Tingsrätt har meddelat tredskodom i mål om betalningsföreläggande. Svaranden, som klagat över domvilla, har ansetts ha haft giltig ursäkt att inte i ansökan om återvinning åberopa vad som lagts till grund för sådan klagan.
Sedan ASG Sweden Aktiebolag (ASG) ansökt om betalningsföreläggande mot L.B. delgavs hon ett föreläggande att yttra sig. Hon bestred ansökningen och hänvisade därvid till ingivna kvitton på betalda fakturor. Målet överlämnades på ASG:s begäran till tingsrätten, som förelade L.B. att yttra sig inom viss tid. Tingsrättens föreläggande innehöll inte upplysning om att tredskodom skulle kunna komma att meddelas för det fall att något yttrande inte inkom. L.B. hörde inte av sig. Stockholms tingsrätt (2000-07-11, rådmannen Roland Wahlfrid) meddelade tredskodom mot L.B. Tredskodomen skickades till L.B. på en av henne uppgiven adress men återkom därifrån med postens anteckning om att adressaten var okänd. Tingsrätten skickade då tredskodomen till en tidigare uppgiven adress. Tredskodomen vann laga kraft en månad efter det att den hade meddelats.
L.B. klagade hos Svea hovrätt över domvilla och ansökte i andra hand om återställande av försutten tid, samt anförde följande. Genom sin hänvisning till kvitton på betalda fakturor fick hon anses ha angett en grund för sitt bestridande av ansökningen om betalningsföreläggande, varför tingsrätten saknat förutsättningar att meddela tredskodom mot henne. Hon fick inte del av tredskodomen förrän fristen för ansökan om återvinning löpt ut. Hon hade avflyttat från en tidigare adress och själv ombesörjt att posten fortsättningsvis skulle komma till den nya adressen genom att anmäla adressändring direkt till de myndigheter m.m. - däribland Stockholms tingsrätt - från vilka hon väntade sig viktigare försändelser. På lägenhetsdörren på den nya adressen satte hon upp en skylt med sitt namn. Trots dessa åtgärder returnerade posten försändelsen från Stockholms tingsrätt med anteckningen att adressaten var okänd. Tredskodomen skickades därefter till hennes tidigare adress. De boende där återkom dock till sin bostad efter en semesterresa först när fristen för återvinning av tredskodomen löpt ut. Hon har gjort vad som kunde förväntas av henne för att försäkra sig om att få sin post.
Svea hovrätt (2000-11-16, hovrättsråden Per Olding, referent, och Barbro Röst Andréasson samt tf. hovrättsassessorn Pontus Söderström) undanröjde tredskodomen och återförvisade målet till tingsrätten för fortsatt behandling samt anförde följande.
L.B. får anses ha angett en grund för sitt bestridande av ansökningen om betalningsföreläggande som kan antas vara av betydelse vid prövning av saken. Trots detta - och utan att förelägga henne att yttra sig över ansökningen vid äventyr av tredskodom - har tingsrätten, då L.B. inte avhördes, meddelat tredskodom. Tingsrättens förfarande utgör ett sådant grovt rättegångsfel som avses i 59 kap. 1 § första stycket 4 rättegångsbalken. Klagan över domvilla som grundas på sådant fel skall enligt andra stycket samma paragraf avvisas, om klaganden inte gör sannolikt att han har varit förhindrad att åberopa omständigheten i rättegången eller annars haft giltig ursäkt att inte göra det.
Ett rättegångsfel som detta bör i första hand avhjälpas vid tingsrätten genom att svaranden ansöker om återvinning. Den som varit medveten om felet, och haft möjlighet att få rättelse efter ansökan om återvinning men underlåtit detta, kan således inte få avgörandet undanröjt efter klagan över domvilla om han inte kan visa att han haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet (jfr rättsfallet RH 1999:126).
L.B. har anfört att hon inte fick del av tredskodomen förrän fristen för ansökan om återvinning löpt ut. Detta berodde enligt henne på att när tingsrätten först skickade tredskodomen till en av henne angiven adress återkom försändelsen med postens anteckning om att adressaten var okänd. Tingsrätten expedierade därefter tredskodomen till hennes tidigare adress, men där blev den liggande tills de som bodde där återkom från semester.
Eftersom föreläggandet från tingsrätten inte innehöll någon upplysning om att tredskodom skulle kunna komma att meddelas, har L.B. inte haft anledning att vidta några särskilda åtgärder för att säkerställa att post till henne skulle nå fram. Hon har, enligt vad som framgår av tingsrättens akt, meddelat sin nya adress till tingsrätten och enligt egna obestridda uppgifter tillsett att det på den nya adressen framgått att hon vistades där. Därigenom får hon anses ha gjort vad som kunnat krävas av henne för att hon skulle få del av försändelser från tingsrätten. Hon kan därför inte lastas för att posten inte nått fram till den av henne uppgivna adressen.
Enligt 44 kap. 9 § första stycket rättegångsbalken gäller för ansökan om återvinning av tredskodom att en sådan ansökan skall göras senast en månad från den dag då tredskodomen meddelades. För undvikande av rättsförlust måste krävas att tredskodomen sänds till svaranden på en adress där denne kan förväntas få del av den. Att tingsrätten utan kontakt med L.B. skickat tredskodomen till en adress från vilken hon uppgett sig ha avflyttat framstår mot denna bakgrund som olämpligt, och har fått till följd att L.B. betagits möjligheten att i rätt tid ansöka om återvinning. Med hänsyn härtill får L.B. anses ha haft giltig ursäkt för att inte i en ansökan om återvinning åberopa vad som nu läggs till grund för hennes klagan över domvilla. L.B. klagan över domvilla skall därför bifallas.