lagen.nu

RH 2002:17

Fråga om tillämpning av 28 § skuldebrevslagen på kvittningsvis åberopad motfordran som uppkommit och förfallit till betalning först efter det att gäldenären underrättats om överlåtelsen av huvudfordran. Även fråga om tillämpning av 36 § avtalslagen på s.k. cut off-klausuler i avtal mellan näringsidkare.

Sitek Snickeri & Inredningsteknik AB (Sitek) fick i uppdrag från Jige Scandinavia AB (Jige) att under våren 1999 utföra inredningsarbeten på Hotel Crown Plaza Holiday Inn i Berlin. Sitek anlitade Sjöbloms Måleri (Sjöbloms) för de måleriarbeten som skulle utföras inom entreprenaden. Sjöbloms utförde arbeten och delfakturerade Sitek vid två tillfällen. För dessa fakturor har betalning erlagts. I september 1999 erhöll Sitek faktura nr 9918, med förfallodag den 10 oktober 1999. Fakturan hade skickats från Sjöbloms via Euro Finans & Juridiska Byrå AB (Euro Finans) som förvärvat fakturafordran. Till fakturan var en handling rubricerad "Rutinkontroll av faktura överlåten till Euro Finans & Juridiska Byrå AB" (rutinkontrollen) bifogad med följande lydelse.

"Härmed bekräftas att faktura nummer 9918 utställd av Sjöbloms Måleri, (personnummer, uteslutet här), på ett belopp inklusive moms om 93 103:- är riktig, att ingen tvist med avseende på fakturan föreligger, att vi inte har några motfordringar på Sjöbloms Måleri och att vi ovillkorligen kommer att betala fakturan på förfallodagen 991010 till Euro Finans & Juridiska Byrå AB.

Göteborg 99-09-13

Snickeri & Inredningsteknik i Göteborg AB, (registreringsnummer, uteslutet här)

T.S."

På handlingen finns även en anteckning gjord för hand:

"OK med A.C.K. vid kreditfakt. á 10 012:-"

Efter avdrag för kreditfakturan uppgick fakturabeloppet således till 83 091 kr. De arbeten som Sjöbloms utförde avsynades fortlöpande och slutbesiktning genomfördes den 13 oktober 1999, varvid vissa fel och brister i måleriarbetet konstaterades. Jige, Sitek och Sjöbloms gick igenom felen och bristerna och beslöt i samråd att en tysk entreprenör skulle anlitas för att utföra de målningsarbeten som inte godkändes. Sitek har haft kostnader och uteblivna intäkter om tillsammans 155 149 kr på grund av de felaktiga måleriarbetena.

Euro Finans yrkade vid tingsrätten att Sitek skulle förpliktas att till Euro Finans utge 83 091 kr jämte ränta.

Sitek bestred yrkandet.

Euro Finans anförde följande:

1. Sitek är skyldigt att erlägga betalning i enlighet med faktura nr 9918 vilken överlåtits till Euro Finans av Sjöbloms. Det vitsordas att Sitek har motfordringar som uppgår till åtminstone det omstämda beloppet men dessa kan inte göras gällande mot Euro Finans på grund av att kvittningshinder föreligger enligt 28 § skuldebrevslagen. Siteks åberopade motfordran har uppkommit efter det att Sitek fått kännedom om att huvudfordran (fakturan) överlåtits till Euro Finans. Motfordran förföll till betalning efter huvudfordran och efter det att Sitek underrättats om överlåtelsen av huvudfordran.

2. I förhållande till Euro Finans har Sitek genom avtal den 13 september 1999 skriftligen utfäst sig att ovillkorligen betala fakturabeloppet senast den 10 oktober 1999. Sitek skall förpliktas betala enligt avtalet sedan förfallodagen passerats. Siteks motfordringar kan inte göras gällande på grund av följande.

a. Kvittningshinder föreligger enligt 28 § skuldebrevslagen (se ovan).

b. Kvittningshinder föreligger på grund av avtalat kvittningsförbud. Parterna har den 13 september 1999 träffat ett avtal av vars ordalydelse följer att Sitek till Euro Finans ovillkorligen skall erlägga betalning med 83 091 kr senast den 10 oktober 1999.

Sitek genmälde följande:

Sitek har på grund av fel och brister i entreprenaden en motfordran som väl överstiger omstämt belopp. Det arbete som faktura nr 9918 avser blev i sin helhet underkänt. Fakturan var en delfaktura och vid undertecknandet av rutinkontrollen gick det inte att förutse att arbetet inte skulle bli godkänt. Fordrans kvalitet kan inte förbättras genom överlåtelse. En gäldenär äger rätt att mot fordrans förvärvare göra gällande samtliga de invändningar som gäldenären skulle haft rätt till gentemot den ursprunglige borgenären. Sitek har alltså rätt att gentemot Euro Finans göra gällande samtliga de invändningar som Sitek kan göra gentemot Sjöbloms. Köplagen kan tillämpas analogt och enligt 61 § har Sitek haft rätt att stoppa betalningen. Vidare har Sitek - till följd av Sjöbloms oförmåga att, trots begäran härom, avhjälpa fel och brister i den åtagna entreprenaden - ägt rätt till prisavdrag i form av nedsättning av Sjöbloms fordran gentemot Sitek. Med hänsyn till att kostnaderna för avhjälpande av fel och brister i entreprenaden överstiger Sjöbloms fordran, skall nedsättning ske till 0 kr.

Rutinkontrollen skall lämnas utan avseende eller jämkas till noll jämlikt 36 § avtalslagen. Sitek bekräftade genom undertecknandet att fakturan var korrekt samt att ingen tvist eller konstaterad motfordran förelåg vid undertecknandet. Med hänsyn till omständigheterna vid handlingens undertecknande skall rutinkontrollen lämnas utan avseende. Vid undertecknandet förelåg varken tvist eller konstaterad motfordran. Såväl tvist som motfordran uppkom därefter. En omständighet som tillkommit efter handlingens undertecknande är att Siteks fordran på Sjöbloms har kunnat beloppsbestämmas. Rutinkontrollen har ensidigt upprättats av Euro Finans och det framgår klart av lydelsen att det rör sig om en rutinkontroll, inte om en ovillkorlig betalningsutfästelse. Sitek har därför ägt utgå från att det rörde sig om en rutinkontroll och Euro Finans har inte upplyst Sitek om att Euro Finans gett handlingen en annan tolkning. Sitek är kunskapsmässigt underlägset Euro Finans som arbetar med juridik och ekonomi under det att Sitek arbetar med inredningsverksamhet. Sitek har med hänsyn till ovanstående intagit en underlägsen ställning i förhållande till Euro Finans.

Parterna anförde till utveckling av sin talan bl.a. följande:

Euro Finans.

Kvittningshinder enligt skuldebrevslagen

Motfordrans uppkomst

Under entreprenaden utförde Sitek fortlöpande egna avsyningar vid vilka brister upptäcktes i de arbeten som utförts. Bristerna skulle åtgärdas av Sjöbloms. Enligt Sjöbloms och Siteks entreprenadavtal var avhjälpande den centrala påföljden vid konstaterade fel och brister. Avhjälpande är även den centrala påföljden enligt 36 § köplagen samt enligt flertalet standardavtal inom näringslivet, särskilt det för entreprenadbranschen gällande AB 92. Sådant avhjälpande skall ske utan kostnad för beställaren. Om Sitek hade utnyttjat denna rätt skulle någon motfordran inte ha uppstått som kunnat åberopas mot Euro Finans huvudfordran.

Emellertid valde Sitek och Sjöbloms (entreprenadparterna) att, i samband med slutbesiktningen den 13 oktober 1999, träffa ett nytt avtal avseende regleringen av ansvar och påföljd för fel i entreprenadarbetena. En tysk entreprenör skulle anlitas för att åtgärda de besiktningsanmärkningar som framförts. Därmed övertog Sitek ansvaret för avhjälpandet. Avtalet förändrade således de prestationer som åvilade respektive entreprenadpart enligt entreprenadavtalet på ett så avgörande sätt, att ett nytt avtal tillskapades avseende regleringen av ansvaret för fel och brister.

Av Sitek åberopad motfordran uppkom vid slutbesiktningen och den i anslutning därtill träffade överenskommelsen, den 13 oktober 1999, och sålunda efter det att Sitek blivit underrättat om att huvudfordran var överlåten till Euro Finans. Sådan underrättelse mottogs senast genom påtecknandet av rutinkontrollen den 13 september 1999. Motfordran uppkom därmed efter den kritiska tidpunkten som följer av 28 § första meningen skuldebrevslagen. Redan i anledning härav är Sitek förhindrat att åberopa sin motfordran i förhållande till Euro Finans.

Motfordrans förfallotidpunkt

Motfordran utgörs av kostnader som Sitek haft för åtgärdande av fel som noterats vid slutbesiktning i ett entreprenadförhållande och någon förfallodag var inte avtalad för motfordran. I de fall förfallodagen inte är avtalad uppstår betalningsskyldigheten när den betalningsberättigade påfordrar betalning (jfr 5 § skuldebrevslagen samt även 49 § köplagen); fordran förfaller i denna situation tidigast när ett krav på betalning framställs.

Siteks krav på betalning framställdes tidigast då Euro Finans erhöll ett brev från Sitek, daterat den 14 oktober 1999, fyra dagar efter förfallodagen den 10 oktober 1999, vari Sitek informerade om att bolaget avsåg avvakta med utbetalningen av fakturabeloppet, eftersom entreprenaden inte godkänts.

Såväl huvudfordran som motfordran är uppkomna i ett entreprenadförhållande. Entreprenadparterna var överens om att entreprenaden skulle bli föremål för slutbesiktning. Slutbesiktningens effekter och rättsföljder är typiska för entreprenadförhållanden och någon motsvarighet återfinns inte i köplagen. Av entreprenadavtalet måste därför ha följt att de syften och effekter som är förenade med en slutbesiktning skulle vara tillämpbara på avtalsrelationen. Först genom slutbesiktningen är entreprenaden avslutad och först då fastställs vilka fel som beställaren äger påtala. Beställaren kan därför först efter slutbesiktningen framställa krav på avhjälpande eller ersättning för kostnader hänförliga till avhjälpande. I vart fall med anledning härav har Siteks åberopade motfordran förfallit till betalning först i samband med slutbesiktningen den 13 oktober 1999.

Det kan alternativt accepteras att Siteks kvittningsfordran förföll till betalning tidigast i samband med att betalning erlades för åtgärdsarbetena. Sådan betalning erlades efter den 13 oktober 1999.

Sitek har alltså varken erlagt betalning för åtgärdsarbetena, framställt krav om kvittning eller slutbesiktigat entreprenaden före huvudfordrans förfallodag.

Avtal om ovillkorlig betalning samt avtalat kvittningshinder

Genom Siteks påtecknande av rutinkontrollen den 13 september 1999 uppkom ett avtal mellan Sitek och Euro Finans om ovillkorlig betalning. Det innebär, förutom att Sitek utfäst sig att ovillkorligen betala, ett avtalat kvittningshinder.

Vid Euro Finans telefonsamtal med Sitek framgick det inte att bolaget hade några invändningar mot fakturan, endast att det ville ha möjlighet att stämma av fakturabeloppet. Sitek hade invändningar mot vissa resekostnader och efter kontakter med Sjöbloms sattes fakturabeloppet ned med 10 012 kr, vilket framgår av den på rutinkontrollen gjorda anteckningen. Sitek bekräftade frivilligt fakturan, sålunda utan "påtryckning" från Euro Finans sida. Det var möjligt för Sitek att villkora rutinkontrollen men T.S. valde att skriva under den utan någon ändring. Genom att Sitek påtecknade rutinkontrollen den 13 september 1999 uppkom ett avtal mellan Sitek och Euro Finans. När handlingen kom åter till Euro Finans i undertecknat skick verkställdes betalningen till Sjöbloms.

Sjöbloms kontaktade Euro Finans, som en direkt följd av sin ekonomiska situation, i syfte att överlåta sin faktura nr 9918. Euro Finans konstaterade att Sjöbloms sannolikt varit på obestånd sedan lång tid och som villkor för att förvärva fakturan begärde Euro Finans därför att Sitek skulle påta sig en fristående och ovillkorlig betalningsförpliktelse i förhållande till Euro Finans. Senast i samband med att Sitek accepterade den ovillkorliga betalningsförpliktelsen i förhållande till Euro Finans hade Sitek kännedom om att Sjöbloms var på obestånd; anledningen till att Sitek undertecknade rutinkontrollen var en önskan att rädda Sjöbloms. Genom att Sjöbloms tillfördes likvida medel undgick Sitek att bli skadeståndsskyldigt gentemot Jige. På grundval av Siteks uppgifter att någon motfordran på Sjöbloms inte förekom samt att Sitek utfäst en ovillkorlig betalning gentemot Euro Finans utbetalade Euro Finans fakturabeloppet till Sjöbloms. Härigenom kunde Sjöbloms färdigställa målningsarbetena, vilket låg i Siteks affärsmässiga intresse. Sitek hade redan vid detta tillfälle kännedom om vissa avsyningsbrister men underlät att upplysa Euro Finans härom.

Texten i rutinkontrollen är klar och tydlig, kortfattad och okomplicerad och anger klart att Siteks betalningsförpliktelse är ovillkorlig. Sitek har därmed avstått från att, i förhållande till Euro Finans, göra gällande betalningsinvändningar avseende omständigheter som inträffat efter det att accepten lämnades. Sitek saknar, på grund av avtalet, rätt att i förhållande till Euro Finans göra gällande kvittningsinvändningar vilka är hänförliga till bolagets avtalsrelation med Sjöbloms.

Euro Finans har inte uppfattat att Sitek skulle ha accepterat fakturans riktighet endast vid tidpunkten för påtecknandet men likväl, i strid med avtalstextens ordalydelse, förbehållit sig rätten att åberopa senare inträffade omständigheter. Avtalet kan därför inte lämnas utan avseende genom tillämpning av 36 § avtalslagen. Sitek intar inte en underlägsen ställning i förhållande till Euro Finans. Det är fråga om två näringsidkare som ingått ett avtal. Avtalet kan inte ogiltigförklaras genom tillämpning av förutsättningsläran. Sitek har inte gentemot Euro Finans gett uttryck för att avtalet undertecknades under annan förutsättning än den som avtalstexten anger. Sitek har inte agerat på ett sådant sätt att Euro Finans haft anledning att uppfatta att Sitek inte var införstått med den rättsföljd som följer av avtalets ordalydelse. Partsviljan har inte varit annan än den som framgår av avtalets ordalydelse. Handlingen är tillräckligt klart utformad för att även en icke juridiskt skolad person skall kunna förstå dess innebörd varför det saknades skäl att medsända ett följebrev. Att inte förstå ett avtals innebörd fritar inte från bundenhet.

Sitek.

Kvittningshinder enligt skuldebrevslagen

Motfordrans uppkomst

Under slutet av september eller i början av oktober 1999 upptäcktes bristfälligheter i målningsentreprenaden. Sjöbloms försökte avhjälpa felen men klarade inte att utföra återställandearbetena och färdigställa entreprenaden. Sjöbloms, Sitek och Jige förde fortlöpande diskussioner om hur resterande arbeten skulle färdigställas och i samförstånd anlitades en tysk entreprenör. Vid slutbesiktningen visade det sig att arbetet Sjöbloms utfört var undermåligt och Jige meddelade att målningsentreprenaden var underkänd. Sitek tvingades till en reduktion av sin entreprenadersättning; Jige gjorde avdrag på grund av undermåliga arbeten och Sitek hade kostnader för eget arbete. Siteks kostnader och uteblivna intäkter på grund av de felaktiga måleriarbetena uppgår till 155 149 kr.

Den 13 oktober 1999 ingicks inte något nytt avtal avseende regleringen av påföljd och ansvar vid fel och brister i entreprenadarbetena. Fel och brister konstaterades fortlöpande och tidigare än slutbesiktningen, men den ekonomiska regleringens totala omfattning emanerar ur den sammanställning som blev följden av slutbesiktningen den 13 oktober 1999. Sitek stoppade utbetalningen av fakturabeloppet i syfte att kunna göra någon form av reglering gentemot Sjöbloms och informerade Euro Finans härom genom brev den 14 oktober 1999. Sitek erhöll i samband därmed ett brev från Euro Finans, daterat den 25 oktober 1999, i vilket Euro Finans hänvisade till rutinkontrollen och att Sitek i denna skriftligen godkänt fakturan.

Det huvudsakliga i Siteks och Sjöbloms rättsförhållande är entreprenadavtalet, vilket löpte under en längre tid. Det är felaktigt att betrakta fakturan som en från entreprenadavtalet frikopplad del. Faktureringen är en följd av entreprenadavtalet och fakturering skedde enligt entreprenadparternas närmare överenskommelse. Åtgärdsarbetena, prisreduktionen, Sjöbloms försök att avhjälpa, Siteks avhjälpande för att kunna uppfylla sina åtaganden gentemot Jige, samt överenskommelsen att sätta en annan entreprenör i Sjöbloms ställe ligger inom entreprenadavtalet som är den yttre gräns inom vilken åtgärderna är företagna. Redan vid ett entreprenadavtals ingående uppkommer ömsesidiga krav på prestationer och därmed också latenta motfordringar. Om det visar sig att entreprenören inte utför sina åtaganden på avtalat sätt, har beställaren rätt att vidta vissa åtgärder, varvid en analog tillämpning av köplagens regler kommer i fråga. Kvittningsinvändningen är i själva verket ett prisavdrag på basis av det entreprenadavtal som föreligger mellan Sjöbloms och Sitek.

Skuldebrevslagens regler är inte tillämpliga på rättsförhållandet på det sätt som Euro Finans gör gällande. En fordringsöverlåtelse berövar inte gäldenären hans rätt att göra invändningar. Fordrans kvalitet kan inte förbättras genom överlåtelse; Sitek har alltså rätt att gentemot Euro Finans göra gällande samtliga de invändningar som Sitek äger gentemot Sjöbloms. Sitek och Sjöbloms har träffat ett muntligt entreprenadavtal. Något avtal om att AB 92 eller andra entreprenadbestämmelser skulle vara tillämpliga har inte träffats mellan parterna, varför det aktuella entreprenadavtalet faller under köplagens bestämmelser.

Motfordrans förfallotidpunkt

Sitek begärde avhjälpande från Sjöbloms sida men Sjöbloms hade inte förmåga att avhjälpa fel och brister. Denna bristande förmåga konstaterades tidigare än Euro Finans fordrans förfallodag den 10 oktober 1999.

Avtal om ovillkorlig betalning samt avtalat kvittningshinder

Parterna har inte träffat avtal på grund av vilket Sitek haft att ovillkorligen erlägga betalning med 83 091 kr. Undertecknandet av rutinkontrollen innebär inte heller ett avtalat kvittningshinder. Rutinkontrollen, som tillkom på Euro Finans initiativ, är rubricerad "Rutinkontroll av faktura . . .". Rubriken invaggade Sitek i tron att det var en harmlös handling. I texten har det dock, på ett gentemot rubriken illa rimmande sätt, smugits in en ovillkorlig betalningsutfästelse. Något följebrev eller annan upplysande handling medföljde inte den översända rutinkontrollen. Euro Finans har inte vid något tillfälle lämnat upplysning om att Euro Finans med rutinkontrollen avsåg en ovillkorlig betalningsutfästelse. Sitek gjorde klart för Euro Finans att fakturan måste stämmas av innan Sitek kunde skriva på rutinkontrollen; detta var en klar och tydlig signal till Euro Finans om att Sitek uppfattade rutinkontrollen som en bekräftelse av fakturans riktighet. Efter påtryckningar från Euro Finans samt viss justering av beloppet skrev Siteks T.S. under handlingen. Naturligtvis hade Sitek för avsikt att betala under de förutsättningar som förelåg vid handlingens undertecknande. Sitek har inte insett Euro Finans syfte med handlingen eller att Sitek genom den åtog sig en ovillkorlig betalningsförpliktelse. Så snart det stod klart för Sitek att måleriarbetena inte godkänts lämnades skriftlig reklamation till Euro Finans i brev den 14 oktober 1999. Sedan entreprenadparterna i samråd anlitat en tysk entreprenör och även Sitek självt utfört vissa arbetsmoment, kunde motfordrans omfattning konstateras. Sitek har inte haft något illvilligt syfte i diskussionen med Jige och Sjöbloms.

Sitek har, ovetande om obeståndssituationen, på basis av tidigare erfarenheter, anlitat Sjöbloms för arbetet. Sitek har inte ägt eller erhållit kännedom om Sjöbloms obestånd i samband med att rutinkontrollen undertecknades.

Sitek och Euro Finans är inte jämbördiga i ekonomiskt och kunskapsmässigt hänseende. Eftersom Euro Finans upprättade och tillhandahöll rutinkontrollen är det Euro Finans skyldighet att upplysa om handlingens verkliga innebörd.

Efter slutbesiktningen fördes en diskussion om åtgärdandearbeten, i vilken också Sjöbloms involverades. Även om Sitek skulle ha valt att bryta kontakten med Sjöbloms hade fakturakravet kvarstått eftersom det avsåg redan utfört arbete. Sitek har inte haft någon förmån av att underteckna rutinkontrollen. Sitek har inte ägt någon som helst kännedom om de bakomliggande förhållanden som rått eller kommit att råda mellan Euro Finans och Sjöbloms annat än att Sitek upplystes om överlåtelsen av fakturan till Euro Finans. Det torde inte ha förelegat någon som helst skyldighet för Euro Finans att förvärva fakturan.

Euro Finans är en professionell aktör och har då att förvissa sig om att några förutsebara hinder mot att få betalt för en övertagen faktura inte föreligger.

Parterna åberopade viss skriftlig bevisning.

På begäran av Sitek hölls förhör under sanningsförsäkran med L-O.C. och T.S., båda delägare i bolaget.

Göteborgs tingsrätt (2001-04-09, lagmannen Bengt-Åke Engström, rådmannen Carl Jesperson och hovrättsassessorn Christina Broad) ogillade käromålet.

I domskälen anförde tingsrätten följande.

Det är i målet ostridigt att Sjöbloms på Sitek haft en fordran enligt faktura nr 9918 som sedermera överlåtits till Euro Finans samt att Sitek gentemot Sjöbloms har fordringar som väl uppgår till i målet fordrat belopp.

Tingsrätten har att i målet pröva om Sitek gentemot Euro Finans äger rätt att åberopa fordringarna på Sjöbloms.

Kvittningsförbud enligt 28 § skuldebrevslagen

Av utredningen framgår följande. Sjöbloms och Sitek hade ett entreprenadavtal som var ömsesidigt förpliktande. Fakturering skedde löpande. Vid avsyning konstaterades brister i entreprenaden. Omkring den 13 september 1999 erhöll Sitek kännedom om att Sjöbloms till Euro Finans överlåtit sin fordran på Sitek enligt faktura nr 9918. Fakturan förföll till betalning den 10 oktober 1999. Enligt L-O.C. stod Sjöbloms oförmåga att avhjälpa brister i entreprenaden klar för Sitek redan ett par veckor före slutbesiktningen den 13 oktober 1999 och således före fakturans förfallodag.

Tingsrättens bedömning

Sjöbloms, till Euro Finans överlåtna, fordran på Sitek enligt faktura nr 9918 utgör en delfaktura och är således endast en del av Sjöbloms och Siteks entreprenadavtal. Vid en analog tillämpning av köplagen har köparen/Sitek dels enligt 61 § rätt att hålla inne sin prestation om det finns starka skäl att anta att säljaren/Sjöbloms inte kommer att uppfylla en väsentlig del av sin förpliktelse, dels enligt 34 § rätt till ersättning för försvarliga kostnader för felavhjälpande, om säljaren/Sjöbloms inte avhjälper och dels enligt 37 § rätt till prisavdrag, om inte säljaren/Sjöbloms avhjälper inom skälig tid. Enligt dessa regler har Sitek således en kvittningsgill motfordran.

Reglerna i skuldebrevslagen om enkla skuldebrev har en vidsträckt analogisk tillämpning på fordringar i allmänhet. En fordringsöverlåtelse berövar inte gäldenären hans rätt att göra invändningar, med de undantag som finns i 28 § nämnda lag. Om konnexitet mellan huvudfordring och motfordring föreligger, är dessutom kvittningsrätten mer långtgående än vad som omedelbart framgår av nyssnämnda lagrum (jfr Gösta Walin, Lagen om skuldebrev m.m. 2 uppl. 1997, s. 193 f.).

Att Sjöbloms inte kunnat avhjälpa uppkomna fel före aktuell fakturas förfallodag har i målet framkommit genom bl.a. L-O.C:s uppgifter, vilka rätten inte finner anledning att ifrågasätta.

Vid en analog tillämpning av de köprättsliga reglerna har Sitek sålunda ägt rätt att stoppa betalningen av fakturan så snart Sjöbloms oförmåga att avhjälpa felen stått klart för bolaget, vilket i sin tur medfört att Sjöbloms inte kunnat driva in sin fordran utan att gottgöra Sitek. Konnexitet förelåg således mellan fordringarna och den var därtill så stark att det snarare var fråga om en enda fordran, vilken utgjordes av skillnaden mellan de poster som skulle gottskrivas vardera sidan, än om två motstående fordringar. Detta förhållande innebär att Siteks rätt att göra sin motfordran gällande inte begränsas av undantagsreglerna i 28 § skuldebrevslagen.

Euro Finans förstahandsinvändning mot Siteks kvittningsrätt kan därmed inte vinna bifall.

Avtal om ovillkorlig betalning innebärande kvittningsförbud

Har Sitek avtalat med Euro Finans att ovillkorligen betala 83 091 kr senast den 10 oktober 1999?

Sitek har, mot det av Euro Finans påstådda avtalet, gjort en rad invändningar. Eftersom Sitek anser att rutinkontrollen inte utgör ett avtal mellan bolaget och Euro Finans, prövar tingsrätten först huruvida rutinkontrollen ger uttryck för en gemensam partsvilja.

Ifrågavarande handling, upprättad av Euro Finans, har rubricerats som rutinkontroll. Av handlingens text framgår att Sitek bekräftar att fakturan är riktig, att ingen tvist med avseende på fakturan föreligger, att Sitek inte har några motfordringar på Sjöbloms och att Sitek ovillkorligen kommer att betala fakturan på förfallodagen till Euro Finans.

Enligt samstämmiga uppgifter från L-O.C. och T.S. har händelseförloppet före Siteks, genom T.S:s påskrift av rutinkontrollen varit följande. L-O.C., projektansvarig för entreprenaden, befann sig i Tyskland när rutinkontrollen sändes per telefax till Siteks kontor. Den togs emot av T.S., som inte var engagerad i projektet och därför inte kände till detta närmare. L-O.C. tog del av rutinkontrollen genom att T.S. läste upp den för honom i telefon. De diskuterade inte handlingens innehåll. Euro Finans kontaktade sedan såväl L-O.C. som T.S. och undrade varför rutinkontrollen inte skrivits på samt uppmanade dem att omgående skriva på rutinkontrollen. L-O.C. och T.S. har båda, genom rubriken, uppfattat handlingen som en rutinkontroll angående fakturans riktighet och inte som ett avtal. Vid telefonsamtalen med Euro Finans uttryckte de att fakturans riktighet skulle kontrolleras, innan rutinkontrollen kunde undertecknas. Efter avstämning mot arbetade timmar och resor uppmärksammade Sitek att resorna inte stämde vilket resulterade i en kreditfaktura från Euro Finans om 10 012 kr.

Enligt L-O.C. har Sitek tidigare erfarenhet av överlåtna fakturor men har aldrig förr erhållit en som rutinkontroll benämnd handling. L-O.C. har heller inte varit med om att en köpare av fakturor tar kontakt per telefon på det sätt som Euro Finans gjorde. Att Sitek bekräftade ovillkorlig betalning uppfattade L-O.C. som att Sitek bekräftade att betalning kommer att ske om kostnader inte uppstår p.g.a. Sjöbloms arbete. Vid tidpunkten för handlingens undertecknande hade Sitek inte kännedom om några större brister i entreprenaden. Det var mot den bakgrunden rutinkontrollen undertecknades. T.S. har uppgett att han i och för sig förstår innebörden av ordet "ovillkorligen", men att han, eftersom handlingen var rubricerad som rutinkontroll, antog att det endast rörde sig om just en kontroll.

Tingsrättens bedömning

Ordet ovillkorligen är tydligt i sig men rubriken rutinkontroll och ordet "bekräfta" ger ett starkt intryck av att handlingens syfte är att något skall kontrolleras och bekräftas i ett redan existerande rättsförhållande. Sitek, som gentemot Euro Finans inte tidigare stått i något rättsförhållande, har uppfattat handlingen som en bekräftelse av Sjöbloms faktura, inte som ett nytt avtal. Eftersom Euro Finans syfte med handlingen var att träffa ett avtal om ovillkorlig betalning, är egentligen uppgifter om fakturan, eventuell tvist osv. onödiga. Att rubricera handlingen som rutinkontroll, då en ovillkorlig betalningsutfästelse avsetts, är i sig vilseledande.

Mot bakgrund av att handlingen rubricerats som en rutinkontroll, att den sänts per telefax utan samband med faktura nr 9918 samt att L-O.C. och T.S. uppfattat att rutinkontrollen avsåg timdebitering och därför inte ens inbördes diskuterat innehållet i handlingen finner tingsrätten att Sitek inte haft anledning att uppfatta handlingens syfte annorlunda än Sitek gjort gällande.

Euro Finans, som upprättat handlingen, har haft störst möjlighet att avvärja oklarhet t.ex. genom att rubricera handlingen som ett avtal om ovillkorlig betalning eller på annat sätt tydliggöra handlingens innebörd, vilket inte har skett. Att Siteks fakturakontroll gällde antalet debiterade timmar med avseende på arbete och resor, inte hur arbetet utförts, måste ha stått klart för Euro Finans med hänsyn till parternas telefonkontakter.

Trots att rutinkontrollen objektivt sett kan framstå som ett avtal om ovillkorlig betalning anser tingsrätten att ovanstående omständigheter, hänförliga till handlingens tillkomst, medför att något avtal ej träffats. Rutinkontrollen utgör sålunda inte ett avtal om ovillkorlig betalning. Euro Finans invändning om avtalat kvittningsförbud kan därför inte godtas.

Då Sitek mot Euro Finans äger rätt att avräkna sin fordran och denna överstiger vad Euro Finans har att fordra i målet, skall Euro Finans talan ogillas.

Euro Finans överklagade domen och yrkade bifall till sin vid tingsrätten förda talan.

Sitek bestred ändring.

Parterna åberopade i hovrätten samma grunder och samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten. T.S. och L-O.C. hördes på nytt.

Hovrätten för Västra Sverige (2001-11-27, hovrättslagmannen Staffan Levén och f.d. lagmannen Claes Henrikson) förpliktade, med upphävande av tingsrättens dom, Sitek att till Euro Finans utge yrkat belopp.

I domskälen anförde hovrätten följande.

Kvittningsförbud enligt 28 § skuldebrevslagen

Lika med tingsrätten finner hovrätten att det föreligger konnexitet mellan huvudfordringen och Siteks motfordring och att denna konnexitet är av sådant slag att Sjöbloms Måleri inte kunnat driva in sin fordran hos Sitek utan att i sin tur gottgöra Sitek för bristerna i målningsarbetet. Vid sådant förhållande utgör - såsom tingsrätten konstaterat - undantagsregeln i 28 § skuldebrevslagen inte hinder för Sitek att göra sin motfordran gällande mot Euro Finans (se Rodhe, Obligationsrätt, s. 135, Lindskog, Kvittning, 2 uppl., s. 467, samt ss. Walin, Lagen om skuldebrev m.m., 2 uppl. s. 193 n)

Avtal om ovillkorlig betalning innebärande ett kvittningsförbud

Vad gäller en tillämpning av 36 § avtalslagen, anmärker hovrätten att verkan av s.k. cut-off-klausuler begränsats av regeln i 16 § konsumentkreditlagen. Att vid sidan av denna bestämmelses tillämpningsområde generellt förklara sådana klausuler oskäliga och därmed hänförliga under 36 § avtalslagen bör inte komma i fråga. Det bör därtill framhållas att det stått Sitek fullständigt fritt att avstå från att underteckna den aktuella handlingen eller att villkora sin betalningsskyldighet utöver vad som faktiskt skett. - Utgången i målet är avgörande för vem av parterna som skall bära förlusten av att den av Sitek hävdade motfordringen torde vara värdelös gentemot Sjöbloms Måleri. Visserligen är det antagligt att Euro Finans har större förmåga än Sitek att bära denna förlust och Sitek torde därtill, såsom hävdats, kunskapsmässigt ha varit underlägset Euro Finans, men varken dessa förhållanden eller vad Sitek i övrigt åberopat utgör enligt hovrättens mening tillräckliga skäl för att bedöma betalningsutfästelsen som oskälig.

Euro Finans talan skall alltså bifallas.

Hovrättsrådet Bengt von Reis, med vilken tf. hovrättsassessorn Magnus Haglund instämde, var skiljaktig och fann omständigheterna vara sådana att förutsättningar förelåg att med stöd av 36 § avtalslagen ogiltigförklara Siteks utfästelse. Han anförde följande.

Jag är ense med majoriteten i samtliga frågor med undantag för tillämpningen av 36 § avtalslagen. Dock delar jag majoritetens uppfattning att cut off-klausuler inte bör anses oskäliga i sådan mening att de generellt skulle vara att jämka enligt 36 § avtalslagen.

Som majoriteten uttalat saknas det anledning att sätta i fråga T:S:s och L-O.C:s uppgifter att de inte insåg att fråga var om en villkorslös betalningsutfästelse i den meningen att de inte skulle vara berättigade att göra gällande invändningar angående målningsarbetena. Enligt min mening saknas det vidare anledning att sätta i fråga deras uppgifter att de aldrig skulle ha accepterat att efterge sin rätt på sätt som blev fallet, åtminstone inte utan att affärsförhandlingar i frågan hade förts med Euro Finans.

När telefaxmeddelandet anlände var fakturan försedd inte bara med den påskrivna utfästelsen utan även med en datering, motsvarande ankomstdagen, för Siteks undertecknande av den som "Rutinkontroll" rubricerade utfästelsen. Meddelandet följdes upp av telefonsamtal, det första redan samma dag som faxmeddelandet hade anlänt, varvid Sitek uppmanades att snarast underteckna handlingen. Euro Finans nu berörda agerande sammantaget med utfästelsens utformning ger utåt sett intryck av att Euro Finans endast efterfrågat en mer schablonmässig kontroll av fakturan som sådan. I agerandet finns också inslag av överraskningstaktik där företrädarna "stressats" att snarast underteckna utfästelsen. Euro Finans har enligt min mening utsatt Sitek för ett otillbörligt förfarande som innebär att jämkning enligt 36 § avtalslagen kan komma i fråga.

I frågan om oskälighet skall vidare beaktas att Sitek kunskapsmässigt får antas ha varit Euro Finans underlägset med avseende på utfästelsens betydelse och att bristerna i målningsarbetena och följderna därav för Sitek klarlades först på ett senare stadium än när utfästelsen undertecknades. För frågan om oskälighet är vidare av intresse att regeln i 27 § skuldebrevslagen, vilken regel visserligen är dispositiv, innebär att det är Euro Finans som är den av parterna som skall bära förlusten av att Siteks motfordran torde vara värdelös gentemot Sjöbloms Måleri. Därtill kommer att utfästelsen innebar att Siteks invändningsrätt gick förlorad utan att Sitek på något sätt kompenserades.

Målnummer T 2475-01

Metadata

Domstol
Hovrätten för Västra Sverige
Avgörandedatum
2001-11-27
Målnummer
T2475-01
Lagrum
28 § skuldebrevslagen (1936:81)
36 § avtalslagen (1915:218)
Litteratur
Rodhe, Obligationsrätt, s. 135
Lindskog, Kvittning, 2 uppl., s. 467
Walin, Lagen om skuldebrev, m.m., 2 uppl., s. 193 n.
Sökord
Skuldebrev
Oskäligt avtalsvillkor
Källa
Domstolsverket
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation