RH 2004:70

Åklagaren åtalade A.O. för bland annat försök till utpressning med följande gärningsbeskrivning: A.O. har den 11 februari 2004 iförd en jacka med texten ”Bandidos” och i sällskap med ytterligare en person iförd en jacka med texten ”X-team” sökt upp H.R. i dennes bostad på Trädgårdsvägen i Tullinge och försökt förmå honom att betala 500 000 kr, varvid A.O. genom avsiktlig klädsel låtit H.R. förstå att han riskerade att utsättas för våld om han inte betalade det begärda beloppet. A.O. har den 5 april 2004 besökt H.R. i dennes bostad. På natten den 21 juli 2004 har någon inträngt i H.R:s bostad och skjutit honom i benet med ett handeldvapen. A.O. har den 10 augusti 2004 sökt upp H.R. i dennes bostad varvid han genom hot om att döda eller skada H.R. försökt förmå denne att utge 100 000 kr. A.O. har bland annat uttalat att H.R. haft sig själv att skylla för att han blivit skjuten den 21 juli 2004 och att dessa händelser skulle avta om H.R. visade välvilja. Fara för brottets fullbordan har förelegat, vilket hade medfört vinning för A.O. och/eller den i vars ställe han var samt motsvarande skada för H.R.

Vid tingsrätten förnekade A.O. gärningen.

På åklagarens begäran hölls förhör med H.R. och A.O. samt med vittnena Å.R., hustru till H.R., och kriminalinspektören R.G. Från förhören antecknade tingsrätten följande.

H.R.: Den 11 februari fick han besök vid sin bostad av A.O. (vid detta tillfälle visste han inte vem det var) och en annan person. Han såg dem först bakifrån gå förbi hans bostad. När han sedan gick upp till entrédörren ropade A.O. ”Är du H.R.”. Personerna gick sedan fram till honom. A.O. hade en s.k. bombarjacka med en Bandidossymbol på bröstet. Den andre personen hade en jacka som det stod X-team på ryggen. Han blev rädd när han såg detta och han ville inte ha någonting med dem att göra eftersom han har hört att de skjuter folk. Han förstod att de ville honom något ont även om han aldrig har haft någonting att göra med dessa organisationer. A.O. sade att denne hade köpt en skuld som rörde ett byggarbete i Södertälje och att han nu hade en månad på sig att betala 500 000 kr. Skulden skulle vara på 1,5 Mkr och resten av betalningen skulle de tala om senare. Han sade att det kom som en chock för honom och att han inte kunde svara på detta direkt. Han fick A.O:s mobiltelefonnummer. När de två lämnat bostaden åkte han direkt till polisen och anmälde händelsen. Han kunde inte peka ut A.O. vid detta tillfälle. Han bestämde sig för att inte ha något med A.O. att göra. En känsla han fick sade honom att det måste vara F.H. som låg bakom detta. Han hade utfört byggarbeten åt F.H. år 2000 och efter det så hade F.H. hävdat att han stod i skuld till denne. F.H. hade också sagt till honom att denne skulle skaffa någon för att få fram pengar. Han anser sig inte skyldig F.H. några pengar och han har alltid avvisat de krav denne ställt på honom. Efter fem till sex dagar ringde A.O. och ville att de skulle träffas på ett värdshus för att påbörja en uppgörelse. Han sade då till A.O. att det varken skulle bli något sådant möte eller förhandlingar, att denne skulle ge fan i att komma hem till honom, att han inte ville ha någonting med denne att göra och att A.O. skulle lämnat tillbaka det uppdrag denne hade fått. A.O. sade att det var de som skulle söka upp honom och ingenting om vad som skulle hända om betalningen uteblev. Han berättade för polisen om detta samtal. Den 5 april kom A.O. och den person som var med den 11 februari till hans bostad. A.O. presenterade sig inte heller denna gång. Personerna hade inga symboler på sig denna gång. Hans dotter öppnade dörren. A.O. frågade om han ville tala med denne nu då. Han svarade nej. Då gick A.O. och den andre personen utan att säga något. Den 21 juli låg han på en soffa och sov. Hans fru och barn var hemma. Plötsligt vaknade han av att någon sköt honom i benen. Han förstod först inte vad som hade hänt. Han reste sig och sprang efter personen ut på tomten. Personen vände sig om och riktade en pistol mot hans bröst. Han blev rädd och stannade. Då upptäckte han att han hade blivit skjuten i båda benen. Det blev kaos i familjen och de vågade inte bo kvar. Han förstod att A.O. menade allvar med att driva in pengarna. Han var rädd och därför skaffade han sig en livvakt under arbetstid. Han tog kontakt med den person som han trodde låg bakom den skuld som A.O. försökte driva in, F.H. Han ringde och sade till denne att han ville träffa denne. F.H. svor sig fri från att ha sålt någon fordran. Den 10 augusti sökte A.O. återigen upp honom i hans bostad. A.O. kom denna gång ensam. A.O. presenterade sig och frågade om han ville tala med denne nu då. Sedan sade A.O. ”Du ska inte tala med F.H. utan med mig”. Han sade då att F.H. hade sagt att fordran skulle uppgå till 3-400 000 kr. A.O. sade att han kunde nöja sig med det beloppet. Han kunde räkna ut att det var F.H. som hade sålt fordran till A.O. Något underlag för fordran visade aldrig A.O. Denne sade att han skulle betala 100 000 kr senast kommande fredag och då skulle han få reda på hur mycket av skulden som återstod, 2 eller 3 hundratusen. När han sade ”Det var du/ni som sköt mig”, skrattade A.O. och sade att om han hade kommit till första mötet så skulle inget ha hänt och om han betalade skulle händelserna avta annars skulle det kunna hända flera saker. Det som har hänt menade A.O. att han själv hade orsakat. A.O. sade att han arbetade med inkassoverksamhet och att han köpt fordran av F.H. A.O. hade inte telefonnumret till honom kvar varför han skrev upp det på en lapp som han lämnade över till A.O. Han försökte vinna tid under samtalet så att polisen skulle hinna dit innan A.O. lämnade platsen. Besöket varade 15-20 minuter. - Hans fru och barn mår dåligt efter det som inträffat. Om det var meningen att skrämmas så har A.O. lyckats bra. Efter första besöket tänkte han mycket på vad som hade hänt. Han kände det som om han och hans familj var hotade. Han hoppades att polisen skulle hjälpa dem. För att kunna fortsätta med sitt arbete efter beskjutningen skaffade han livvaktsskydd. Polisen sade att det var en allvarlig situation och rådde honom att sluta arbeta. Han blev mera försiktig efter händelsen. Han och familjen hade bott i radhuset i tio år men ingen ville bo kvar. De flydde till en annan bostad som de fick hyra av en bekant. Barnen skjutsades olika vägar till skolan. Nu har de bytt skola. Barnen är 3, 6, 11 och 14 år gamla. Han känner sig förföljd, pressad och nojig.

A.O.: Han har varit hem till H.R. vid två tillfällen. Den sista gången åkte han dit för att få H.R:s telefonnummer. Detta gjorde han för att en kamrat till honom behövde komma i kontakt med en byggnadsarbetare. Han vill inte uppge kamratens namn. Han presenterade sig. Besöket varade 20 minuter innan polisen kom och grep honom. H.R. berättade att han hade blivit skjuten på grund av en skuld. Han sade som en allmän reflektion att hade denne betalat så hade denne väl inte blivit skjuten. Han minns inte när det var han var där tidigare. Han hade då en kamrat med sig. Anledningen till besöket minns han inte men det var kamraten som hade ett ärende dit. Han vill inte namnge kamraten. Han har aldrig hört talas om F.H. Han har inte besökt H.R. den 11 februari. Han vill inte kommentera om han är med i Bandidos eller inte. Han arbetar som ekonomiassistent på ett städbolag.

Å.R.: Den 11 februari 2004 hörde hon ytterdörren stängas. Hon tittade ut genom hallfönstret och såg en person som hade en jacka med texten X-team på ryggen. Den andra personen hade ett Bandidosmärke på jackan. Det stod textat Bandidos. Efter besöket sade H.R. att de hade krävt pengar för ett arbete han hade utfört i Södertälje, någon syrian skulle kräva 1,5 Mkr. Den ena av personerna var stor och mörk den andre lite mindre. De bar svarta jackor och jeans. Hon blev rädd när hon hörde att de krävde pengar. - Den 5 april befann hon sig i tvättstugan när det ringde på dörren och dottern öppnade. Dottern sade sedan till henne att det var killar som krävde pengar igen. Hon såg inte personerna denna gång. H.R. har sagt till henne att personen som kom sade: ”Är du villig att prata med oss nu då”. - F.H. har ringt och plågat dem sedan år 1999. - Den 21 juli låg hon och de två yngsta barnen och sov. Hon vaknade av en smäll. Hon sprang upp och såg H.R. på baksidan av huset. Denne skrek att han hade blivit skjuten. - Den 10 augusti 2004 såg hon en person utanför dörren. H.R. öppnade. Hon befann sig i hallen. A.O. sade till H.R. att denne inte fick prata med F.H. eftersom A.O. hade köpt skulden från F.H. A.O. sade: ”Du får inte prata med F.H. du skall tala med mig för jag har köpt skulden”. Hon känner igen A.O. från besöket dels den 11 februari, dels den 10 augusti.

R.G.: Vid ett tillslag mot Bandidos i Stockholm träffade han B.R. som är president i Bandidos Stockholm. Denne sade till honom att A.O. tidigare hade varit president i Bandidos Stockholm och att A.O. numera är ”Sgt at arms”, vilket enligt hans uppfattning betyder officer med uppgift att utföra bestraffningar och driva in fordringar för klubbens räkning. X-team är supporteravdelning till Bandidos.

Huddinge tingsrätt (2004-09-27, rådmannen Lars Tomth samt nämndemännen Ulf Langlet, Rod Mundenius och Inger Olsson) dömde A.O. för försök till utpressning, rattfylleri och narkotikabrott till fängelse 1 år samt förklarade villkorligt medgiven frihet om 6 månader förverkad samt förpliktade A.O. att utge skadestånd till H.R. Tingsrätten angav i sina domskäl bland annat följande.

H.R. har berättat detaljerat om de besök han fått från personer som försökt få honom att betala pengar. Han har i allt väsentligt berättat på samma sätt vid huvudförhandlingen som vid polisförhör. Händelserna har han omedelbart anmält till polisen. H.R. har inte känt personerna från tidigare och det har inte framkommit någon anledning att tro att han skulle ha någon anledning att beskylla A.O. för något denne inte har gjort. Eftersom han har upplevt det som om hoten framfördes från Bandidos framstår det som ännu mer osannolikt att H.R. skulle vilja tillvita någon i denna organisation för brott. Hans uppgifter får också stöd av A.O:s uppgifter om att han två gånger besökt H.R. A.O. har därvid inte kunnat ge någon rimlig förklaring till besöken. H.R:s uppgifter får även stöd av vad hans fru Å.R. berättat och hennes utpekande av A.O. Det finns således inte någon anledning att ifrågasätta trovärdigheten i de uppgifter H.R. lämnat. Det är därför genom H.R:s uppgifter styrkt att A.O. besökte honom första gången den 11 februari 2004 och att A.O. då var klädd i en jacka med Bandidos symbol. Med sig hade A.O. en kamrat som bar en jacka med X-teams symbol. Anledningen till besöket var att förmå H.R. att betala en fordran. Det är därför uppenbart att A.O. bar jackan med symbolen för att skrämma H.R. till att betala. När betalning inte skedde besökte A.O. och kamraten återigen H.R. Även detta måste ha varit i uppsåt att förmå H.R. att betala. Det som sedan hände den 21 juli får med hänsyn till situationen anses vara ett led i försöket att förmå H.R. att betala. Någon annan anledning till att han skulle bli skjuten i båda benen på det sätt som skedde har inte framkommit. Att händelsen var ett led i utpressningen får stöd av vad H.R. och Å.R. uppgett att A.O. sade vid besöket den 10 augusti 2004. A.O. skall då bl.a. ha uppgett att händelserna skulle avta om H.R. betalade. Det är således styrkt att A.O. genom hot om våld försökt förmå H.R. att betala en stor summa pengar till honom.

A.O. har förnekat att han har någon fordran på H.R. Är detta riktigt hade om brottet fullbordats vinning uppstått för A.O. och motsvarande skada för H.R. Det får dock anses styrkt genom H.R:s och Å.R:s uppgifter att A.O. krävde betalning för en fordran som han hade förvärvat från en person från Södertälje. H.R. har uppgett att han inte har någon sådan skuld. Med hänsyn till A.O:s inställning angående eventuell fordran och vad som framkommit i övrigt om det eventuella skuldförhållandet får det anses styrkt att en betalning från H.R. inte skulle ha motsvarat någon skuld. Brottet skulle därmed om det hade fullbordats ha inneburit vinning för A.O. och motsvarande skada för H.R. Fara för brottets fullbordan har förelegat.

Genom de uppgifter som R.G. lämnat och A.O:s egna uppgifter om att han bar kläder med Bandidos symboler är det klarlagt att A.O. är medlem i Bandidos.

A.O. har använt Bandidos symboler för att skrämma H.R. och han har även använt händelsen med påskjutningen av H.R. i detta syfte. Med hänsyn till detta och de allvarliga konsekvenser brottet har inneburit för H.R. och hans familj har brottet ett högt straffvärde.

I påföljdsdelen uttalade tingsrätten följande:

A.O. dömdes den 14 april 2000 för två fall av rån, olovligt brukande, vapenbrott m.m. till fyra år och sex månaders fängelse. Han blev villkorligt frigiven den 27 augusti 2002 med en återstående strafftid om ett år, fem månader och 20 dagar. Prövotiden gick ut den 15 februari 2004. Försöket till utpressning är allvarligt med hänsyn till det sätt på vilket det utfördes. På grund av brottets art kan någon annan påföljd än fängelse inte komma på fråga. Försöket till utpressning påbörjades den 11 februari 2004. Redan vid detta tillfälle förelåg fara för brottets fullbordan. A.O. har således återfallit i nytt brott före prövotidens utgång. Den villkorligt medgivna friheten skall förverkas till en mindre del eftersom de nu aktuella brotten är mindre allvarliga än den tidigare brottsligheten.

Åklagaren överklagade domen och yrkade att A.O. skulle ådömas ett längre fängelsestraff samt att den villkorligt medgivna friheten skulle förklaras helt förverkad. A.O. yrkade å sin sida att åtalet för försök till utpressning skulle ogillas och att skadeståndsyrkandet till följd härav skulle lämnas utan bifall. Parterna bestred motpartens ändringsyrkanden.

I hovrätten hördes H.R., A.O. och Å.R. på nytt. På A.O:s begäran hördes F.H. såsom nytt vittne. Från förhören antecknade hovrätten följande.

H.R.: Han är rörmokare till yrket och har i egen regi uppfört ett antal villor. Han har byggt åt flera syrianer i Södertälje. Flera av dem har varit missnöjda och det har blivit rättsliga efterspel. F.H. är en av hans missnöjda kunder. Under flera år har han med jämna mellanrum blivit kontaktad av F.H. som föreslagit olika lösningar men också hotat honom. Han talade med F.H. i telefon någon gång i november - december 2003. Han är inte skyldig F.H. eller någon annan några pengar. Redan vid A.O:s och hans kamrats första utpressningsförsök den 11 februari 2004 misstänkte han att F.H. låg bakom. Han blev rädd eftersom han och hans fru är väl införstådda med Bandidos maktmedel när de driver in skulder och att de inte drar sig för kriminella gärningar. Han ville inte ha något med Bandidos att göra. Situationen var ”mycket läskig”. A.O. sa att han köpt en fordran som rörde ett bygge i Södertälje och att han hade någon form av underlag för den. A.O. var vid detta tillfälle rakad på huvudet och hade bockskägg. När A.O. kom tillbaka i april var han ”civilklädd”. Håret hade vuxit ut något. Under sommaren när han och familjen var bortresta och hans syster - som också är verksam i hans firma - var hemma och passade deras hus ringde F.H. flera gånger och hotade systern. Hoten gick ut på att systern och han själv skulle hamna i fängelse. När A.O. i augusti 2004 sökte upp honom igen var dennes hår lite längre. Denna gång hänvisade A.O. ”rakt ut” till F.H. Han och A.O. samtalade 15-20 minuter om beskjutningen som inträffat kort tid dessförinnan. A.O. sa skrattande och spontant att hade han varit mer samarbetsvillig och kommit på ett föreslaget möte så hade han inte blivit skjuten. Denna gång ville A.O. ha pengarna tre dagar senare. - Efter händelsen i augusti 2004 kunde familjen inte bo kvar i hemmet. Till en början flyttade de runt och bodde på olika campingplatser och hos vänner. De hyrde också en tillfällig bostad. De har nu bytt hemort och bostad, innebärande att de brutit upp från sitt hem där de bott i tio år, bytt skolor och dagis m.m. De har också lagt om alla sina vardagliga rutiner. De skjutsar barnen till skolor och dagis ofta olika vägar varje dag. De lånar bilar för att inte åka i samma bil varje dag. Han och hans hustru talar dagligen om det inträffade. De bär s.k. larmpaket som går direkt till polisen. Det som familjen varit med om är som en ”själslig våldtäkt”.

A.O.: Han har inte besökt H.R. i februari. Han vill inte berätta om han hade kamrater med sig vid besöken i april och augusti, om han är medlem i Bandidos, om han bar eller äger kläder med Bandidos emblem och var han bodde vid denna tid. Han känner varken H.R. eller F.H. Han vill inte uppge varför han sökt upp H.R. i hans hem och vad de samtalat om.

Å.R.: Då A.O. kom i april öppnade ett av barnen. Hon var i tvättstugan på samma plan som entrén och hörde genom fönstret att A.O. frågade efter H.R. Hon hörde H.R:s och A.O:s samtal i augusti. Hon befann sig då i trädgården. A.O. sa: ”Du ska inte tala med F.H. utan med mig.” Hennes mamma som var i tvättstugan hörde genom det öppna fönstret hur A.O. sa: ”Du styr själv över vad som händer. Om du inte lyder kommer det att hända dig och din familj fler saker.”

F.H. har berättat bland annat följande. H.R. har lurat honom på pengar i samband med en husentreprenad. Vid ett telefonsamtal mellan honom och H.R. dagarna före den 10 augusti 2004 medgav denne att han var skylig honom pengar. Saken är polisanmäld och under utredning hos åklagare. H.R. kommer troligen att bli åtalad före februari 2005 med anledning av detta. Han känner inte A.O. och har aldrig sett honom. Han har aldrig anlitat Bandidos, A.O. eller någon annan för att driva in någon fordran mot H.R.

Svea hovrätt (2004-11-22, hovrättsråden Gertrud Holmquist och Omi Mohammar, referent, tf. hovrättsassessorn Ralf Järtelius samt nämndemännen Raouf Ayoub och Ola V Palm) fastställde tingsrättens dom.

I domskälen anförde hovrätten bland annat följande.

Liksom tingsrätten finner hovrätten att H.R:s trovärdiga uppgifter skall läggas till grund för bedömningen. Genom dessa är det styrkt att A.O. vid besöket den 10 augusti 2004 genom anspelningar på händelsen några dagar tidigare, den 21 juli, uttalade åtminstone underförstådda hot. Han lät också H.R. förstå vilka följder en utebliven betalning till A.O. skulle kunna få och vilket våld han skulle kunna komma att utsättas för.

Utredningen, innefattande A.O:s egna uppgifter, ger vid handen att det inte existerade någon klar fordran som motsvarade det framställda kravet. Brottet skulle således, om det fullbordats, ha inneburit vinning för A.O. och motsvarande skada för H.R. A.O. har alltså i vart fall vid detta tillfälle gjort sig skyldig till försök till utpressning.

Vad därefter gäller frågan om A.O., trots att några uttryckliga hot inte uttalats vid de två andra tillfällena, gjort sig skyldig till försök till utpressning även då, dvs. den 11 februari och den 5 april 2004, gör hovrätten följande överväganden.

Genom H.R:s uppgifter är det styrkt att A.O. tillsammans med en annan person besökt honom i hans hem såväl den 11 februari 2004 som den 5 april 2004 samt att A.O. vid det första besöket framställde krav på betalning av 500 000 kr inom en månad. Vid det första besöket bar A.O. en jacka med Bandidos symbol och hans kamrat en jacka med X-team:s symbol. Som tingsrätten funnit kan det hållas för visst att A.O. är medlem i Bandidos.

Bärande av emblem eller uppträdande i viss klädsel kan i vissa situationer jämföras med en indirekt åsiktsyttring vilken kan innebära ett hot. Bandidos, liksom ett antal andra s.k. MC-klubbar, torde av allmänheten främst förknippas med allvarlig brottslighet innefattande bl.a. indrivning av pengar med våldsamma metoder. Medlemmarna i Bandidos är naturligtvis medvetna om detta förhållande.

Det kan, inte minst mot bakgrund av de verbala hot som kom att uttalas den 10 augusti 2004, hållas för visst att A.O. redan vid besöket hos H.R. den 11 februari 2004 bar kläder med Bandidos emblem just i syfte att skrämma H.R. till betalning. A.O. har således från början haft uppsåt att, genom det hotfulla budskap som hans klädsel och oanmälda besök i H.R:s hem förmedlade, förmå H.R. att betala en större summa pengar till honom. Utredningen ger klart vid handen att H.R. också uppfattade situationen på detta sätt. Besöket i H.R:s hem den 5 april 2004 har, trots att något uttryckligt krav på betalning inte framställdes då, följt samma mönster och uppenbarligen utgjort ett led i de fortlöpande försöken att framtvinga en betalning som A.O. inte var berättigad till. Mot angiven bakgrund och då fara för brottets fullbordan uppenbarligen förelegat finner hovrätten, liksom tingsrätten, att åtalet för försök till utpressning i sin helhet är styrkt.

Vad som förekommit här föranleder inte hovrätten att göra någon annan bedömning än den tingsrätten gjort i fråga om påföljd, straffmätning, förverkande av villkorligt medgiven frihet eller skadestånd.

Målnummer B 7774-04